Archive for the ‘ny husgrund’ Category
Vid årsskiftet ändrades bygglovsprocessen så att den som lämnar in bygglov nu behöver komplettera uppgifter om husgrunden. Konstruktionsritningarna för husgrunden syftar till att man ska kunna visa kommunen att grunden klarar husets laster. Vi håller just nu på att samla in information om detta så vi mottager tacksamt information från Er i kommentarerna nedan om era erfarenheter kring bygglov och grundritningar.
Vi kommer att förändra denna artikel vartefter vi får input från Er som läser denna artikel.
Markundersökning
För att klarlägga vilka laster som marken klarar av så behöver man göra en geologiskt undersökning. Beroende på hur du fått tag i tomten så kan detta redan ha varit gjort. Se till att det finns
Grundritningar – lastplaner
Beroende på hur ni köpt huset så finns det olika sätt att få fram de nödvändiga handlingarna. Tanken med grundritningarna och lastplanerna är att få klart för sig om man exempelvis behöver armera extra på vissa ställen i huset eftersom det exempelvis finns punktlaster i form av en bärande pelare eller liknande. Dessutom hjälper ritningarna grundbyggaren att genomföra grundläggningen på ett förutbestämt sätt samt ger den kvalitetsansvarige möjlighet att kontrollera att grunden uppförts på ett korrekt sätt. Om du köper huset av en hustillverkare brukar de kunna erbjuda en så kallad lastplan. Ta med denna lastplan till er grundleverantör eller en konstruktör så tar de fram de nödvändiga konstruktionsritningar utifrån husets laster. Om huset är arkitektritat eller om Ni ritat huset själv eller valt att anlita en arkitekt är det viktigt att få klart för Er hur lasterna i huset ser ut. Det kan man få genom att ta husritningen till en konstruktör. Möjligen kan grundleverantören hjälpa till även här.
Hjälp oss att utveckla denna artikel. Ställ din fråga nedan så ska vi försöka finna svaret åt dig.
När man gjuter en betongplatta på mark inbegriper det ett antal steg. Om man sätter sig in i processen kring grundläggning så kan man bli bättre på att ställa krav på grundbyggaren. I bästa fall kan man göra många av momenten själv, i sämsta fall blir man en bra beställare. Vi har försökt göra det enkelt för dig som ska gjuta betongplatta på mark att se vilka stegen är, vilka kompetenser som behövs i varje steg och om det behövs även vilka maskiner som kan vara bra att ha för varje steg. Pålade husgrunder har en specifik artikel skriven – sök efter den på siten här.
Summering av priser och tider enligt beskrivningar nedan med länkar till bra informationskällor.
| Moment | Tidsåtgång | Materialkostnad info | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Schaktning | 16-40 tim | - | Hyra grävmaskin+maskinist |
Schaktning och dränering
Hur går det till:
Det första steget vid platta på mark är att schakta bort all matjord ner till grundläggningsdjupet. Man schaktar i detta steg även så att man kan lägga utvändiga VA- och dräneringsledningar. Efter det sker återfyllning kring dessa ledningar med dränerande material. Tänk också på att grundelementen ska ha en stabil plattform att stå på. Detta brukar normalt utgöras av en bädd av dräneringsgrus eller makadam. För att få just den stabila plattform som krävs komprimeras bädden ordentligt.
Tidsåtgång:
Ett par dagar upp till en vecka.
Behov av maskiner:
Grävmaskin.
Svårighet:
Vi rekommenderar att du tar in hjälp för denna del av arbetet.
Kostnad grävare:
Timkostnaden för en professionell grävare inklusive grävmaskin (normal, inte bjässe) kostar c:a 650 kr + moms.
Kostnaden är givetvis sedan timberoende på jättemycket på hur mycket övrigt du gör på tomten. Många väljer exempelvis att ändra lutningar och utjämna gropar i tomten, ta bort stenar mm. Men planerar du arbetet väl och är beredd att göra mycket av projektledningen själv kan du få ner priset. Men eftersom grävaren är ganska dyr sett till andra moment i grundläggningen så se till att tajma detta arbete väl med resten av projektet. Se också till att besvara frågorna nedan så du inte ramlar på dyra förseningar då grävaren ställer dessa frågor och du måste vänta med grävningen pga undersökningar av olika slag.
En normal grävning kan uppskattas mycket grovt till c:a 20 timmar (c:a 2,5 dagar) och det skulle ge en kostnad på 13 000 kr.
Viktiga frågor vid grävningen:
- Kan grävmaskinen komma fram till byggplatsen. Tänk igenom hur grävmaskinen ska köra fram till platsen för grundläggningen. Räkna med att tomten blir uppkörd där grävmaskinen kör fram.
- Kontakta kommunen och ta reda på så att inga rördragningar går över tomten, speciellt där du ska bygga. Dessa VA rör och andra rör ska finnas utsatta på ritningar som kommunen ska kunna delge dig.
Utplacering av grundelement
Hur placerar vi ut grundelementen:
Monteringen av kantelement börjar alltid i ett hörn. Ett grundelement som ska användas i ett hörn är ett rakt element med betong på en gavel samt har ett urtag för att sluta an mot ett standardelement. Det är sedan enkelt att placera ut grundelementen på bädden av makadam. Elementen fästs samman med skarvbleck. I hörnen skär man bort överflödig cellplast. Grundelementen utgör sedan en form tillsammans med grundisoleringen som gör att man kan gjuta kantbalken.
Tidsåtgång:
Ett par timmar.
Svårighet:
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner. Grundelementen väger lätt och du behöver inte något extra för att lyfta dem.
Kostnad kantelement:
Gör kalkylen här så får du bra uppfattning om pris kantelement.
Kostnad arbete:
Du kan som sagt göra själva jobbet själv på ett par timmar. Räkna annars på timkostnad mellan 350 – 450 kr + moms om du nu hittar en hantverkare som säljer per timme när det kommer till husgrunder.
Viktiga frågor vid införskaffandet av kantelement och utplaceringen av kantelementen:
- Använd högkvalitativa kantelement. Limmade kantelement (där grundelementets fiberarmerade cementskikt är en limmad skiva) är ok men om det går att få helgjutna till samma pris så välj dem.
- Se till att markarbetet är jämt och fint.
Utplacering av distanser för armering
Hur går det till:
För att göra grundelementen tillfredsställande stabila använder man monteringsplattor. Dessa ger inte bara tyngd åt elementen utan syftar dessutom till att bilda distans åt armeringsjärnen.
Tidsåtgång:
En timme, lite beroende på hur stor din husgrund är.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Viktiga frågor vid utplacering av distanser:
Grundisolering med cellplast
Hur går det till:
Grundisoleringen utgörs av cellplast. Dessa läggs ut så man förskjuter skarvarna för att få en god isolering utan genomgående skarvar som skulle kunna leda till ett värmeläckage och försämrad isolerande effekt. Cellplasten kommer i skivor och man använder cellplastspik för att hålla ihop dem. Det är viktigt att man ser till att cellplasten inte flyter upp när man gjuter betongen. Det gör man genom att förankra cellplasten mot grundelementen.
Tidsåtgång:
Ett par timmar.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad Material
Cellplast pris kan du hitta här. Utplaceringen av
Kostnad Arbete
Att placera ut cellplasten är ganska enkelt och tar inte så lång tid. Max en dag men troligen mycket mindre.
Viktiga frågor vid grundisolering:
En av de viktigaste frågorna när man ska lägga ut cellplasten är givetvis vilken cellplast kvalitet man ska använda. Den vanligaste cellplast kvaliten är s100 och klarar av 100 kPa.
Vattenburen golvvärme
Hur går det till:
När man ska gjuta in vattenburen golvvärme i betongplattan så lägger man ut golvvärmerören i slingor i golvet. För att lägga ut golvvärmeslingorna behövs ingen direkt kompetens. Lägg ut golvvärmen enligt golvvärme ritningarna som leverantören ska ha skickat med i leveransen. För att se till att golvvärmen håller provtrycks golvvärmerören i detta skede. Detta givetvis för att undvika problem längre fram i processen. Undvik att gå på golvvärmerören efter att de lagts ut.
Tidsåtgång:
Ett par timmar.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv men kan också vara bra att ha en VVS tekniker med så att de godkänner rördragningarna.
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner. Men vi rekommenderar som vi nämnt ovan att en VVS tekniker är med och därför ska alla de verktyg han eller hon har finnas tillgängliga – exempelvis för provtryckning av den vattenburna golvvärmen.
Kostnad c:a:
Viktiga frågor vid vattenburen golvvärme:
Armering med armeringsjärn och armeringsnät
Hur går det till:
Armering görs dels i kantbalken där armeringsjärn används och armeringsjärn för grundplattan. Armeringjärnen och armeringsnätet är till för att ge betongplattan en god draghållfasthet eftersom betong i sig har god tryckhållfasthet men dålig draghållfasthet. För att placerar armeringsjärnen och armeringsnäten på rätt höjd i den gjutna betongplattan används distanser som vi beskrivit ovan. Med denna extra draghållfasthet blir husgrunden mycket stark.
Tidsåtgång:
Ett par timmar.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv.
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad armering
Exempel på pris armering kan du se här.
Kostnad arbete
Kostnaden för arbetet kan uppskattas till ett par timmar. En stor grund kan man räkna c:a en halv dag och inbegriper att se till att kantelementen står i våg och står jämt på marken.
Viktiga frågor vid armeringen:
- Fråga därför efter om inte tillverkaren kan göra beräkningar av dina laster och utifrån detta dimensionerar erforderlig armering. Det finns mängder av parametrar som påverkar vilka dimensioneringar man använder.
Återfyllnad för att stabilera kantelementen
Hur går det till:
Beroende på om man gjuter hela betongplattan i samma moment som kantbalken så krävs utvändig återfyllnad som utvändigt stöd för grundelementen. Om man gjuter kantbalken för sig och sedan betongplattan behöver man inte göra någon utvändig återfyllnad.
Tidsåtgång:
Ett par timmar med grävmaskin. En dag eller två att göra det manuellt med skyffel eller spade.
SvårighetDetta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Grävmaskin är bra och troligen lönsamt eftersom stora massor ska skjutas mot grundelementen. Ska man göra detta själv bör du förbereda dig på att det tar tid att skyffla stora massor för hand.
Kostnad c:a:
Viktiga frågor vid återfyllnad:
Gjuta betongplattan
Hur går det till:
Efter att dessa steg är vidtagna beställer man en betongbil som kommer med den betong man gjuter med. Betongen fördelas ut i kantbalken och över plattan. Betongen ska sedan ”brinna” som det heter. Tiden det tar innan denna process är klar beror på väder och cementtyp men den ska stå några veckor åtminstone. Den fösta veckan bör man vattna grundplattan dagligen litegrann. Anledningen är att betongplattan ska få tillräckligt med vatten hela tiden så den inte ”går torr”.
Tidsåtgång:
Ett par timmar.
Svårighet
Detta rekommenderar vi att du tar hjälp med.
Behov av maskiner:
Betongbil.
Kostnad c:a:
Viktiga frågor vid gjutning av betongplattan:
Vi tackar för informationen från grundläggningsexperterna på Tjällden AB.
När man bygger villa idag väljer man nästan alltid att gjuta en betongplatta som husgrund. Betongplatta på mark pris påverkas mycket av de val man gör genom sitt bygge av husgrunden. De äldre krypgrunderna har visat sig vara känsliga för fukt- och mögelangrepp. Många villabyggare väljer även att själva sköta grundläggningen av huset. Att använda kantelement på en dränerad bädd av makadam är både ett enkelt och prisvärt alternativ för hemmafixaren.
Ska du bygga en ny villa utan källarvåning? Då behöver inte grundläggningen bli så komplicerad och dyr som man först kan tro. Tidigare valde många husägare att anlägga en krypgrund eftersom det var billigt och enkelt att genomföra. Problemen med mögel, fukt och dålig lukt blev uppenbara med tiden och ledde till att man sakta gick över till betongplattor. Idag är betongplattan en etablerad byggstandard för husgrunder och erbjuder det bästa skyddet mot fukt och mögel, förutsatt att den gjuts och dräneras på rätt sätt.
Hur mycket kan jag utföra själv?
Det mesta utav förarbetet kan du själv klara av om du är tillräckligt händig. Det enda du behöver förlita dig på är att betongen kommer med en lastbil, att grävare hjälper dig att schakta ur jorden för dränering, och att gjutningen går rätt till enligt rådande byggnormer. Med andra ord kan du sköta stora delar av grundläggningen själv, så länge du har kontakt och får lite hjälp av experter och fackmän. När du gjuter platta kan du dessutom investera i golvvärme till ditt hus, som i längden kan spara dig energikostnader.
Vissa arbetsmoment kräver expertis. Hur mycket matjord ska du till exempel schakta bort innan du börjar att lägga ut dräneringsgrus? En konstruktör kan titta på din villaritning och utifrån detta ge dig goda rekommendationer. När du har lagt dräneringsbädden kan du välja att gjuta med grundelement istället för i vanliga betongformar. Det finns olika typer av element att använda och dessa fungerar ofta både som isolering och som gjutform. En viktig fråga är vilken typ av grundelement som du ska välja.
Ta råd av huskonstruktör
En tumregel är att husets väggtyp är en central faktor, som bestämmer vilket grundelement som passar just ditt husprojekt. Låt en konstruktör göra beräkningar för att undersöka frågan. Bland annat måste du ta reda på vilka laster som grunden kommer att utsättas för och var någonstans dessa tyngdpunkter kommer att ligga. Om du ska bygga en villa med tegeltak och regelväggar av trä, kan du ofta låta tillverkaren själv rekommendera en lämplig typ av grundelement. I de flesta fall kommer cellplast fungera utmärkt som element, även om väggarna är av tegel.
För stenhus är Alba-balken ett vanligare alternativ, eftersom den är bättre på att bära stora laster och är enkel att putsa. Däremot har den ett lägre u-värde än element av cellplast, det vill säga värmemotståndet är sämre hos Alba-balken. Detta innebär i praktiken att ditt hus förlorar mer värme med Alba-balk än med cellplast, vilket såklart kan avspegla sig i dina framtida energikostnader. Alba-balken tenderar också att kosta mer än cellplasten och bli dyrare att frakta och hantera. Alba-balkens tyngd gör att man ofta tvingas hyra in en kran som lyfter och placerar elementen på plats i husgrunden vilket fördyrar processen ytterligare. Därför går fler och fler mot att inte använda alba balkar längre.
Val av grundelement påverkar energikostnader
Grundelement av cellplast förekommer givetvis också olika former, varav L-elementet är det vanligaste och enklaste. Det finns också olika typer av ytskikt, det vill säga det som utgör hussockeln. Exempel på sådana typer är betong, puts och skivor av fibercement. Elementen finns i varierande höjder och hörnmått. Om du väljer att beställa L-element med färdigfabrikerade hörn behöver du endast motfylla eller glesforma i viss utsträckning. Beroende på ytskiktet brukar det vara lätt att själv hantera cellplast med egna verktyg.
När du bygger upp kantbalken och isoleringen till L-elementet under husplattan ska du lägga ut skivor av cellplast. Detta ska i framtiden bli underlaget till ett golv. Här är det viktigt att du inte snålar ? åtminstone tre decimeter isolering ska läggas under plattan. Genom att isolera väl under husplattan kan du sänka husets värmeutsläpp och därmed minska energikostnaderna inför framtiden. Tänk på att husplattan utgör en stor och viktig del av husets yta och därför påverkar energikonsumtionen stort. Det finns en risk med en platta som isoleras för mycket och det är tjälbildning, men detta är i princip endast ett problem i norra Sverige och kan enkelt förhindras genom att du även isolerar marken utanför kantelementen.
Så fungerar en kantelement grund
Även isoleringen av kantelementen är viktig, speciellt i mindre hus med vattenburen golvvärme , där värmen annars kan tendera att sippra ut genom kantbalken. Dåligt isolerade kantelement kan ge kalla ytterväggar och högre energikonsumtion. En annan typ av cellplastelement är grundelement i U-format där kantelementen placeras längre in i plattan och låter väggregeln ställas på en oisolerad kantbalk. Alla yttre cellplastdelar fungerar som gjutform, men avlägsnas efter det att gjutningsarbetet är klart. Du får som resultat en hussockel av betong som ser bättre ut och släpper ut mindre värme, men som samtidigt kräver större arbete.
Kantbalken måste nämligen bindas till husplattan med armering som förs genom den inre cellplastdelen. Den yttre cellplastdelen som avlägsnas efter gjutning måste täckas med en släppduk, annars riskerar den att inte lossna från betongen. En sådan grund ligger dock på ungefär samma prisnivå hos tillverkare som för grundelement av cellplast. Om du ska bygga ett passivhus med extra tjocka väggar finns det cellplastelement som passar just sådana husprojekt. Sammanfattningsvis är det alltså laster, väggtyp och uppvärmningssystem som styr vilken typ av grundelement som du ska använda vid grundläggning av din husgrund.
Krypgrunder är enklare att lägga än betongplatta.
Grundelementen för husgrunden är betydligt mer kompakta och tål laster som inte grundelementen för platta på mark klarar av.
Grundelementen är ofta gjutna i ett stycke, cellplast och fiberarmerad betong. Konstruktionen blir mycket stabil och är byggd för att undvika det som krypgrunder är ökända för, nämligen fuktproblem. Med grundelementen med cellplastkärna får man en isolerad husgrund som i kombination med till exempel fuktskyddande cellplast och eller plastfolie för förhindrande av markfukt att tränga upp i kryputrymmet så får man en mycket god funktion på husgrunden.
För monteringsanvisningar av krypgrund << klicka här
Det finns möjligheter att dimensionering av en husgrund kan förenklas. Det finns formler och avancerade datorprogram man använder för att räkna fram dimensioneringen av husgrunder. Det finns mängder av parametrar som programmen och formlerna tar med i beräkningen.
Återfyllningen påverkar dimensioneringen pga något som kallas för jordtryck: När man räknar in jordtryckets påverkan på dimensionering av en husgrund är egenskaperna för materialet som används för återfyllnad viktiga. Det finns olika koefficienter man använder om det man använder som återfyllnad är sand, grusjord, siltjord eller lerjord. Till detta kommer påverkan av hur tung återfyllningen blir. Vidare spelar marklaster in på dimensioneringen.
Materialet som grunden vilar på är avgörande. Olika material tar upp olika laster. Berg, morän, grus, sant, silt och lera har alla sina egenskaper rörande just upptagandet av laster. Fukt är en annan aspekt som inte diskuteras här men som också givetvis måste beaktas för att exempelvis få en bra dräneringslösning.
Bra bilder som ger exempel på en återfyllning