Archive for the ‘ny husgrund’ Category
Vid val av husgrund så menar vi här att man väljer mellan platta på mark eller krypgrund.
Balkar förekommer ibland men vi väljer att inte ta upp detta eftersom det både är dyrare och sämre funktionsmässigt på en mängd sätt.
Normalt sätt, om man kan välja rekommenderar vi platta på mark.
När man ska välja husgrund bör man beakta följande punkter
Grundelement krypgrund
Platta på mark är en metod för att bygga husgrunder som idag är den vanligast förekommande husgrundstypen. I en normal villagrund använder man armering. Med rätt mängd betong och armering kan man uppnå en optimal konstruktion. Får man välja så är det bättre att ha rätt mängd armering i en tunnare betongplatta än det omvända.
En annan fördel med en tunn platta på mark grund är att en tunnare platta torkar fortare. Gällande en betongplattas torktid så bör man välja så tunn platt tjocklek som möjligt med så hög betongkvalitet som möjligt. Effekten är dramatisk om man minskar betongplattans tjocklek. Minskas plattans tjocklek från 18 till 12 cm så halveras torktiden.
En platta på mark grund kan göras oändligt stora med bibehållen kvaliteten.
Grundisolering är en viktig del av husets klimatskärm och isolering. Läs mer om isolering. Med grundisolering berörs olika delar beroende på grundtyp. För platta på mark utgör isoleringen dels den isolering som ingår i kantelementet dels den isolering som ligger i själva betongplattan. Kantelementet består förutom kanten i betong av cellplast som kan beställas i olika utföranden. Ett kantelement kan ha formen av ett L, eller ett U och kallas följaktligen för L-element eller U-element.
Isoleringen i betongplattan består uteslutande av cellplast i skivor, med en viss tjocklek, vanligen i skivor om 10 cm. Beroende på var i Sverige man bygger sitt hus och lägger sin husgrund så behöver man olika mängd isolering.
Grundisoleringen läggs ut så att skarvarna mellan cellplastskivorna i de båda skikten blir förskjutna.
När man diskuterar köldbrygga i en husgrund så menar man normalt den köldbrygga som uppkommer på grund av att betongen, som ska bära upp t.ex. bärande konstruktioner som väggar inte bryts av med någon form av isolering i kantelementet , en så kallad köldbryggebrytare. Därför är kantelementets utformning mycket viktig parameter.
En husgrund utan köldbryggebrytare leder normalt till ökade värmeförluster och en högre uppvärmningskostnad för din husgrund. Egenskapen man mäter detta i benämns som U-värde. Ju lägre U-värde grundelementet har desto bättre isolering har husgrunden.
Armering av betong kan ha olika konstruktioner med olika syften. De är
- Slakarmerad betong
- Spännarmerad betong
- Fiberarmerad betong
Slakarmerad betong
Slakarmerad betong armeras med armeringsjärn. Slakarmering kallas det när armeringsjärnen inte spänns innan konstruktionen belastas till skillnad från spännarmerad betong. Det är vanligt med slakarmerad betong när man gjuter på byggarbetsplatsen.
Spännarmerad betong
Det finns två typer av spännarmerad betong.
Förspända konstruktioner är vanligt förekommande vid exempelvis elementtillverkning. Konstruktionen består i att armeringen spänns före gjutning och efter att betongen hårdnat släpps spänningen. Då vill armeringen krympa till ursprunglig storlek vilket förhindras av betongen som får en tryckspänning. Prefabricerade element, tillverkade i fabrik, är ofta förspända.
Efterspända konstruktioner är vanliga framförallt vid platsgjutning och kännetecknas av att armeringen spänns efter gjutning, när betongen uppnått tillräcklig hållfasthet.
Fiberarmerad betong
Ett framsteg inom betongarmering senaste åren är att det Numera även är möjligt att blanda in fibrer av stål, plast eller cellulosa i betongen som då ersätter användandet av armeringsjärn. Man uppfyller en liknande funktion med fördelarna att känslighet för rostangrepp reduceras (vid icke stålarmering). Man får en lägre hållfastighet men man får den stora fördelen att det tidsödande arbetet med framtagning av armeringsritningar och montage av armeringsjärnen utgår.
Grundleverantör annons
