Sprickor i husgrunder kan leda till dyra skador i bostäder men måste inte heller vara en katastrof. Men visst är sprickor i betongplattan en varningssignal du bör vara mycket uppmärksam på och går det tillräckligt långt kan det konsekvenserna bli dyra.

Orsaker till sprickbildning

De vanligaste orsakerna till sprickbildning i betong är
– för snabb härdning av betongplattan. Dessa upptäcks omedelbart vid gjutningen. Vattna betongplattan väl.
– sättningar i marken
– betongplattor som utsätts för högre laster än vad plattan va dimensionerad för

Betong spricker lätt

Betong är dessvärre känt för sin sprickbildning. En betongplatta som börjar uppvisa sprickor måste, så gott det går undersökas för att se om behov av lagning är nödvändigt. Sprickorna bör lagas innan sprickorna sprider sig.

Misstänker du att du behöver förstärka grunden

Om du har fått allvarliga sättningar i huset på grund av en dålig undergrund exempelvis kan du behöva göra en grundförstärkning. Läs mer här.

Hur du lagar ytsprickor

Mindre sprickor och hårlinjeformade frakturer är ofta milda och behöver inte löpa genom hela betongplattan. Denna typ av skada är perfekt att själv laga. Först och främst måste du tänka på säkerheten. Betong kan smula i små bitar som skär i ögonen och därför bör du alltid använda skyddsglasögon. Betong är också ett vasst och tungt material när det spricker, så använd rejäla arbetshandskar. Undersök först sprickan och avlägsna cement som håller på att falla sönder. Använd en hammare för att hacka bort smulbetong i sprickan.

När du har tagit bort all smulbetong bör du ha ett hål med ett djup på cirka tre centimeter. Därefter måste du bredda bottenhålet i sprickan, utan att röra toppen på hålet. När du är klar bör du ha ett hål som snett sluttar inåt mot hålöppningen. Avlägsna sedan alla flisor och smulor från hålet med en dammsugare (helst industridammsugare) för att vara säker på att verkligen få bort allting. Fukta hålet med jämna mellanrum varannan timme under ett dygn. Sedan är det dags att fylla hålet med två olika cementblandningar.

Större sprickor

Ska du Den första blandningen består av tre delar cement till en del vatten, vilket ger en tjock och trögflytande betongmassa. I nästa blandning bör du öka andelen vatten så att den blir aningen tunnare. Använd så den tunna blandningen först genom att stryka den på insidan av hålet medan det är fuktigt. Fyll sedan hela hålet med den tjocka cementblandningen. Låt så betongen torka i några timmar.

Täck sedan sprickområdet med plastfolie och använd en vattensprayflaska för att hålla området fuktigt ett par gånger, dagligen, under en veckas tid. När en vecka har gått kan du ta bort plastfolien och då bör sprickan vara helt lagad. Om du upptäcker större och mer djupgående sprickor i en betongplatta, där stora bitar av betongen är porös eller helt lös, måste du dessvärre ersätta hela betongplattan.

Publicerat

Det är i praktiken omöjligt att undvika att skada marken på tomten vid stora och omfattande anläggningsarbeten. Detta är tomtmark du en gång i tiden har betalat dyrt för och som nu är delvis förstörd av tunga schaktningsmaskiner, stöveltramp, skottkärror, vagnar, samt lagring av fyllnadsmassor och byggmaterial.

Skador som åsamkats tomtmarken från tunga byggnadsarbeten som grundläggning eller dränering av husgrunden, måste repareras med hjälp av en metod som passar skadornas omfattning. Mark som packats eller blivit sargad kommer att kräva ett tungt arbete, som kan ta tid att återställa marken till sitt ursprungliga skick. Som tur är går det att undvika många markskador genom god planering inför byggnadsarbetet. Målet med reparationsarbetet bör vara att marken ska komma i så pass gott skick att du återigen kan plantera växter, sänka dagvattennivån i jorden och få ett markunderlag gott nog att lägga altan eller gångar på.

Schaktning skadar marken
Marken blir ofta mest skadad på de områden där tunga byggmaskiner har kört fram. Grävmaskiners band nöter, traktorhjulen slirar upp lera och skottkärrors hjul kan lämna efter sig diken som är upp till en halvmeter djupa. Skador av den typen kan aldrig repareras genom att bara återfylla jorden. Om du själv utför byggarbetet kan du lägga mer tid på att skydda marken när du arbetar, istället för att lägga energin och pengarna på att reparera den i efterhand. Du kan till exempel skjuta upp större byggingrepp i marken under dagar då det regnar och jorden är våt, eftersom markens sårbarhet är som störst då. Som husägare i seriebyggt hus löper du också större risk för markskador när du arbetar, då man ofta har grovplanerat sådana bostäder på billigaste möjliga sätt.

Om du lejer in byggare att jobba med marken på sådan bostadstomt bör du bevaka arbetet och hjälpa dem att vara försiktiga när de kör fram på tomten. Om du vill bevara matjordslagret är detta ännu viktigare då varje centimeter jord är värdefull. Även om det är mycket tidskrävande och slitsamt är det en stor fördel att gräva bort matjorden för hand med spade och skottkärra. Mark som packas mycket hårt under byggarbete måste sedan luckras ner till den undre alven, annars får regnvattnet svårt att sjunka ner och absorberas i marken. Jord som är för fuktig och saknar cirkulation gör det svårt för trädgårdsväxter att trivas. Det kan också samlas vatten som sipprar ner till husgrunden och orsakar fuktskador på husets grundkonstruktion.

Planera förflyttningen av jord
På platser där marken blir speciellt kompakt kan du behöva lägga sten eller dräneringsrör för att vara säker på att allt vatten som samlas leds bort från husgrunden. Där traktorhjul har gått fram och gjort stora hål räcker det inte med fylla ut jorden, utan du måste gräva eller ploga skadan så att jordnivån jämnas ut i höjd med övriga marken. Tänk på att jord som är lagrad ökar i volym under tiden man bearbetar den, men efter det minskar den över tid. Efter utfyllnad kan olika jordar sjunka olika mycket vid regn, tjäle eller smältvatten. Olika jordtyper väger också olika mycket, vilket påverkar hur snabbt jorden sjunker undan. Lerig och stenig jordtyp ger både större tillfällig och bestående volymökning. Sandig och grusig jordtyp ger mindre volymökning, men utgör samtidigt en jordtyp som är viktig i tomtmarken för att få en god dränering.

Matjorden, som endast brukar vara mellan 10 och 20 centimeter tjock i marken, är känslig för nötning från till exempel schaktblad. Det som händer när du schaktar jorden är att matjorden blandas med det undre alvlagret och resultatet blir då att jordens goda egenskaper går förlorade. Kostnaderna för att återställa jord utgår ofta ifrån själva förflyttningarna av jordmassorna. Du kan därför spara både tid och pengar på att noggrant planera schaktarbetet så att du flyttar jord på rätt plats och undviker förstöra viktiga jordområden. Förberedningarna kan variera beroende på vilken typ av ingrepp i marken som du ska göra. Ska du till exempel anlägga en plan gräsmatta på mark som sluttar? Dela upp marken i tre meter breda remsor, vinkelrätt mot höjdkurvorna.

Schakta matjord försiktigt

Schakta bort matjorden ur den första remsan och gräv eventuellt om alvjorden om du vill det. Fortsätt gräv ut nästa jordremsa och tippa bort jorden på alvremsan. När du har upprepat samma procedur för alla remsor, täck den sista remsan med jord från den första remsan. Det är i alla schaktprojekt viktigt att du ger byggmästaren klara direktiv över var han ska placera fyllningen. Fyllningen är de jordmassor som han kan behöva men som han till största del vill bli av med. Om schaktmassorna hälls ut på måfå på tomten kan du totalförstöra jorden. I andra fall har man precis betalat för ny husgrund och bostad, och märker då att man inte har råd med en planterad trädgård. Då händer det att man låter fyllnads- och matjord vräkas ut i högar över tomten. Att armera jorden med sten hjälper knappast.

Tänk på att om du genomför en stor djupgrävning ner i den mörka matjorden och ljusare alven, kan detta försämra och i värsta fall förstöra kvaliteten på matjorden. Detta i synnerhet om för mycket av den näringsfattiga alven uppblandas med den växtvänliga matjorden. Du bör därför alltid djupgräva i matjorden stegvis och försiktigt luckra upp alven, vilket också kan ge positiva effekter. Du bör inte heller bygga upp högar med matjord som är högre än 1,5 meter, eftersom det då finns en risk att jorden som ligger underst i högen får syrebrist. Försök att avlasta matjordshögar på platser där det är skugga, samt riv ut ogräs och annat som kan börja växa i jorden och sluka både fukt och näring från den.

Publicerat
Denna artikel har ersatts med en nyare . Se våran nya artikel om att dränera husgrund
Att dränera husgrunden innebär ett stort och ibland riskfyllt arbete, för att försäkra sig om att huset och grunden inte drabbas av fuktskador i framtiden. För många kommer det också vara en kostnadsfråga: Vad är det egentligen som kostar när man ska dränera husgrunden?

Dränering av husgrunden innebär ett omfattande arbete, som åtminstone till stor del bör utföras av yrkesexperter och inhyrda maskiner. Detta innebär såklart också att kostnaderna för dräneringsarbetet kommer att vara högre ju mer arbetskraft du måste hyra in. Ju större del av arbetet du planerar att överlåta till fackmän, desto viktigare blir det för dig att begära in och jämföra offerter från olika byggbolag. Både arbetskostnader och materialkostnader kan sänkas rejält om du bara tar dig tid att fråga runt hos olika byggherrar och byggvarulager.

Kräver yrkeskunskap
Ett fullständigt dräneringsarbete innebär arbete och kostnad för grävning, isolering, isolermaterial, återfyllnad och återställning. Du kan antingen låta ett bolag sköta hela arbetskedjan från grävning till återställning, inklusive materialkostnader, eller dela upp arbets- och materialkostnader på flera bolag och affärer. Med det senare alternativet kan du även själv välja att utföra vissa arbetsmoment, som isolering och återställning. Fördelen med att låta ett bolag sköta allt är smidigheten och det faktum att du lättare vet vem du ska vända dig till om någonting går fel eller dräneringen över tid visar sig vara dåligt utförd.

Om du väljer att hyra in tjänster från flera olika bolag är det viktigt att du har god dokumentation över vem som gör vad och att du tecknar garantiavtal med samtliga parter, ifall du inte skulle bli nöjd med arbetet efteråt. Nackdelen med att endast använda ett och samma bolag är givetvis att kostnaderna kan bli högre om du inte får en god och prisvärd offert. Du slipper dessutom att oroa dig över huruvida arbetet du eventuellt utfört själv verkligen håller. Beroende på vilket alternativ du väljer bör du räkna med att priset för dränering per kubikmeter hamnar någonstans mellan 500 och 2 000 kronor.

Jämför olika offertpriser
Prisskillnaderna kan alltså bli så stora, men du kan aldrig hamna så lågt som 500 kronor per kubikmeter om du inte själv utför en del av arbetet. Om du har svåra markförhållanden och det blir svårt för grävmaskinen att ta sig fram på din tomt, kan du räkna med extra arbetskostnader. Om du låter en fackman dränera runt en husgrund på 80 till 120 kubikmeter, kan ett sådant arbete ta någonstans mellan fem och tio dagar. Ett vanligt offertpris idag för ett fullständigt dräneringsarbete på en sådan husgrund är cirka 1 000 kronor per kubikmeter och bör då inkludera grävning, isolering och dränering, återfyllning och grov återställning.

Ett normalpris för ett dräneringsarbete av cirka 100 kubikmeter husgrund landar därmed på runt 100 000 kronor. Då får du givetvis också dra av hälften av arbetskostnaden genom ROT-avdraget, vilket plötsligt gör dräneringsarbetet betydligt billigare. Tänk dock på att du inte får skattelättnader för materialkostnaderna och att ROT-avdraget ger en maximal skattereduktion på 50 000 kronor per person och år. Ett exempel på hur ett dräneringsarbete kan läggas upp och finansieras, kan se ut så här. Du har en husgrund på 10 x 10 meter med ett genomsnittsdjup på 1,5 meter. Du har då sammanlagt en yta på 150 kubikmeter att gräva ut och dränera. Det är ungefär en kostnad som är jämförbar med gjuta platta kostnad .

Så kan ett dräneringsarbete se ut
Du finner ett komplett dräneringssystem i en byggvaruaffär som innehåller dräneringselement, täckduk etc. Med systemet slipper du i detta fall att använda isolerande grus och kan dessutom återfylla området med samma massor. Du sparar då in transportkostnaderna för att forsla bort överflödig markjord. Materialkostnaderna blir totalt 40 000 kronor. Du hyr in en fackman som utför grävningen med maskin. Grävningen och återfyllningen kostar tillsammans 15 000 kronor. Du sparar in pengar på att själv lägga ut dukarna och montera dräneringssystemet i botten. Under våren har du sedan tvingats lägga ut ett nytt lager matjord som har försvunnit genom sättningar. Därtill har du slipat och putsat husgrunden för att skydda källaren ytterligare mot fukt.

Kostnaderna för att frakta in och lägga ut matjord landar på 6 000 kronor, borren och putsningen kostar dig 2 000 kronor. Den slutliga fakturan för hela dräneringsarbetet med alla efterarbeten blir då cirka 63 000 kronor. Efter att arbetet är klart skickar du in ansökan om ROT-avdrag på de 23 000 kronor (det totala priset minus materialkostnaderna) som utgör arbetskostnaden på ditt dräneringsarbete. Hälften av arbetskostnaden, det vill säga 11 500 kronor, får du i skatteavdrag, vilket gör att slutpriset på ditt dräneringsarbete blir 51 500 kronor. Det är cirka 343 kronor per kubikmeter.

Viktiga saker att tänka på
När du planerar ett dräneringsarbete finns det utöver prisjämförelser ett par viktiga saker att tänka på. Grus används ofta som dränerande material, men ett problem med grus kan vara att det dränerar så effektivt att för mycket regnvatten sugs upp och överbelastar dräneringssystemet. Det kan då vara mer effektivt att gräva ut så att du får ett bra fall från husväggen och sedan använda vanlig matjord på duken, så att vattnet leds bort från husväggen. Undvik också att lägga ut toppjord vid markplanering samma år som du utför dräneringsarbetet. Speciellt under våren förändras grundvattennivåerna och sättningar i marken kan bli mer vanliga. Då kan du få räkna med extrakostnader när matjorden sjunker ner i marken.

Vid hyrning av grävare och grävmaskin kan du ofta välja mellan ett fast eller rörligt pris. I längden blir det dock ofta billigare med fast pris, eftersom grävarbetet sällan går så smidigt som man först tror, bland annat på grund av stenbumlingar i marken och svåra kabel- och rörledningar. Grävaren ska ha försäkring och ni bör skriva avtal enligt Konsumentverkets standardriktlinjer. Garanti på allt utfört arbete är viktigt och försök även att dokumentera arbetsgången med kamera, så att du har svart på vitt om någonting har utförts mindre bra. Tänk också på att du inte kan räkna med att få ut maximal effekt av dräneringen förrän om ett par år.

Publicerat
Står ditt hus helt eller delvis på berggrund? Då kan det vara svårt att veta exakt hur en dränering bör se ut och gå till. Här följer råd och tips på hur du kan gå till väga.

Priser på att gjuta ny betongplatta för sutteränghus

Läs mer om att estimera priser för att gjuta en ny husgrund.

Skydda källaren med en bra dränering

Att skydda sin källare med en bra dränering är givetvis en bra åtgärd. Läs mer här om normal dränering av källare. Men denna artikel förutsätter att du redan uttömt vanliga åtgärder och har extraordinära problem tack vare exempelvis stora vattenmassor som forsar nerför berg mot huset.

Spränga bort berg

Problemet med en husgrund på berg utan effektiv dränering är att vatten kan rinna ner obehindrat mot huset. Detta undergräver huskonstruktionen och kan orsaka stora och mycket kostsamma fuktskador över tid. Speciellt om man har delar som ligger under mark såsom en källare. Det finns ett par olika sätt att dränera hus på berg. Om du endast har mindre berg som gränsar mot huset kan du välja att spränga bort delar av det. Genom att använda så kallad snigeldynamit kan du långsamt spränga bort berget.

Om du lyckas bila bort tillräckligt mycket berg bör du kunna få plats med dräneringsslangar, som kan leda bort regnvattnet från husgrunden. När det gäller mindre bergyta kan man ibland själv borra i berget. Hur du borrar beror mycket på bergets egenskaper och därför bör du för säkerhets skull ta råd av en geotekniker, som kan ge förslag på hur du bör angripa berget på bästa sätt. Nackdelen med bergsprängning är att det är väldigt dyrt, kan kräva besiktningar av grannars hus osv.

Skydda källaren

Men en berggrund är komplicerad. Ibland kan det rinna ut vatten ur sprickor i berget och att då spränga ytterligare i berget kan ge upphov till nya sprickor, och därmed nya och större vattenansamlingar vid husgrunden. Därför bör du täta alla eventuella bergsprickor. Detta gör du genom att först borra hål i sprickorna med bergborr, sedan täta sprickan genom att injektera tätningsmedel i bergssprickan. Injekteringen ska följa huset uppströms och bilda en tätande, skyddande skärm.

Rådgör gärna av expertis inom området för att få råd om tätningsmedel, borrteknik etc. En enklare men inte alltid så effektiv lösning är att dränera så mycket du kan kring husgrunden och sedan lägga krutet på att hantera fukten som eventuellt uppstår i källaren. Detta gör du lättast genom att skydda väggar och golv med platonkonstruktioner. Om du istället bestämmer dig för att dränera med rör, gräv ut mot berggrunden och försök lägga rören så långt ner det går i marken.

Pumpa bort vattnet

Luta rören så att de leder bort vattnet från hus- och berggrunden. Täck över rören med en markduk och strö sedan över makadam eller singel som dräneringsmaterial. Om du inte lyckas placera dräneringsslangar på bra ställen på grund av berget, kan du istället välja att samla allt vatten i en pumpgrop och pumpa bort det med en dränkbar pump.

En sista metod kan ge effektiv dränering men innebär också en hel del arbete. Genom att gjuta en avjämning och därefter täta med membran mellan berg och husgrund, kan du få ett fall som gör att vattnet leds bort från hussidorna. Ibland kan en kombination av en eller flera av dessa metoder bli ett utmärkt recept för din husdränering. Konsultera din lokala byggherre och geotekniker, som mer detaljerat kan beskriva dräneringsmetoderna som är tillgängliga för just ditt hus.

Relaterade frågor

Här är de frågor jag har mottagit genom åren kring detta ämne.

  • Avledning av vatten från berg
    Hej och tack för en lysande hemsida (som jag hittade igår)! Din artikel om dränering, avsnittet Dränering och hus som ligger på eller nära berg, stämmer perfekt in på mitt problem. Vi har ett sutteränghus på en bergssluttning och vi får ofta lyfta in
    Läs mer
  • Stöta på berg vid dränering
    Har läst ganska mycket på din sida 🙂 Jag har en källaren med en troligtvis dålig dränering. Jag vet inte hur man säkerställer att den är dålig, men putsen har släppt på flera ställen. Oftast nere vid golvet men även högre upp. Dock finns trä i källar
    Läs mer
  • Dränering ligger 10 cm ovanför nya golvet som vi önskar
    Hej Vi har pågående renovering av källare , dränering har 8 månader och låg på rätt höjd ! Nu har vi bila bort golvet i källare och spräng berg inne för att få högre nivå i källare , hur kan vi göra på rätt sätt utan att göra om dränering ? (problem
    Läs mer
  • Vatten stiger på vägg och husgrund trots ny dränering
    Hej, en firma har dränerat mitt hus men efter 6 mån upptäcker några andra hantverkare hos mig att betonggolvet känns fuktig vid ett av hörnen av garaget. Mitt hus är byggt på berg och dräneringsfirman bilade bort en del berg när man anlade den nya dr
    Läs mer
Publicerat

När man ska gjuta en betongplatta använder man relativt mycket isolering.
Det gör att man har ett stort behov av cellplast som i sammanhangen med husgrunder ofta benämns som grundisolering.

Hur tjock isolering du behöver i din husgrund beror lite på vart i Sverige du bor. Det har att göra med Men i det stora hela behöver man ganska mycket cellplast i ett hus och den isolerande effekten som cellplasten ger kommer från 3 komponenter.

  • Grundisolering. Grundisoleringen är den isolering/cellplast som man har inne i grunden
  • Markisolering. För att förhindra tjäle kan man lägga ut markisolering runtom huset.
  • Isolering i grundelementen. Grundelementen består idag nästan uteslutande av cellplastelement (u eller l-element) som man gjuter fiberarmerad betong på eller använder en limmad skiva på cellplasten.

Läs även här om grundläggningsdjup.

Publicerat