Gjuta plintar – för grund eller altan på berg eller på slät mark

plintgrund altan
En grund kan se olika ut och för olika förutsättningar passar olika grunder. Ibland lämpar sig en plintgrund. I vissa fall kallar man detta för att ha en pålad grund, men det är egentligen missvisande eftersom en pålad grund är oftast en platta på mark med stöttande pålar på grund av dåligt bärande mark.

Priser för husgrunder

Här samlar vi information om priser för husgrunder.

Vad är en plintgrund?

En förklaring är ibland överflödig, så kanske även här. En plintgrund är en grund som består av plintar. Man köper antingen färdiga plintar eller så gjuter man dessa på plats. Plintgrunden bär upp huset i dess bjälklag så det är därför viktigt att man dimensionerar antalet plintar med rätt antal och med rätt avstånd mellan dem för att alla laster ska bäras upp på ett korrekt sätt.

När lämpar sig plintgrunden före platta på mark och krypgrunder?

Skälen och omständigheterna till att gjuta en plintgrund kan således vara många. Ett par av dessa är

  • man behöver inte hus anpassat för åretrunt boende eftersom huset mest används på annan tid än vintern. Därmed är isoleringskraven inte så stora vilket gör att plintgrunden kvalar in.
  • grundläggning på ojämn mark såsom för fritidshus i sluttande terräng eller på berg. En plintgrund är en effektiv lösning om man vill bygga på marker som är svåra att bygga på annars. Platta på mark kan bli mycket kostsamt om man behöver spränga berg. Sprängning i berg är en kostnad i sig men skapar också mycket spill som kan kosta mycket att transportera bort..
  • svårigheter att komma till med betongbil (överväg dock en isolerad krypgrund i dessa fall)

Markarbetet enklare för plintgrunder

Markarbetet för en plintgrund är mycket enklare än för både krypgrunder och platta på mark. Huset står ju på plintarna och kommer inte i kontakt med marken vilket är en stor fördel. Å andra sidan blir golvbjälklaget inte isolerat som med andra grundtyper vilket ger högre uppvärmningskostnader om huset ska värmas under kalla årstider. Man bör använda exempelvis makadam. Inte minst av frostskäl vill man ha ett dränerande material som släpper igenom dagvatten. För dränering gäller samma principer som platta på mark – se här. Det bästa vore att isolera marken i områden där man har risk för tjällyftning.

Gjuta stödplattor eller köp färdiga stödplattor

Detta med att gjuta själv eller köpa färdiga betongprodukter är lite tycke och smak. Har du en grundbyggare som är van att gjuta husgrunder så gjuter de stödplattorna och plintarna själva i ett nafs. Annars finns det bra produkter som är färdiggjutna och passar utmärkt som stödplattor för plintarna. Det viktiga är att stödplattan är väl förankrad i marken. Därför är makadam ett bra material för bärlagret eftersom det är sprängsten. Sprängsten har vassa ojämna kanter och det gör att materialet låser sig självt när det packas. Så ju mer du packar materialet desto stabilare blir det.

Rör att gjuta i

gjuta plintar
På stödplattorna förankras rören du ska gjuta i. Leta efter en lösning som gör att rören står stadigt på plattan. På bilden längst upp i denna artikel har husets plintar gjutits i vanliga bruna dräneringsrör. Dessa passar utmärkt att gjuta plintar i men kan ge en plastig känsla om plintarna är synliga. Ett alternativ kan då vara rör gjorda av material som bryts ner med tiden och därmed gör att endast betongplintarna står kvar. Det är enkelt att ta bort pappret från pappersrören när betongen stelnat. Ta bort papprören efter någon månad.

När du ska gjuta plintarna är det viktigt att höjden på plintarna blir exakt. Annars riskerar huset att vila på bara ett par plintar vilket gör att huset får onaturliga påfrestningar in i huskroppen via bjälklaget. För att försäkra sig mot detta så bör man följa dessa råd:

  • montera rören först. Se till att rören är för långa vid monteringen, dvs att du har god marginal så att rören inte blir för korta. De behöver således kapas.
  • sedan mäter du med laser och markerar på rören vart de ska kapas.
  • kapa rören vid markeringen
  • fyll rören med betong (armerad förståss).
  • finjustera med förankringsjärn (se nedan)

Finjustera med förankringsjärnen

Ner i betongen fäster man sedan ett förankringsjärn som bjälklaget ska vila på. Här gäller det att få järnen exakt i våg och det finns således en chans att rätta till fel gjorda tidigare genom att finlira upp och ner med järnen så att bjälklaget som håller upp huset (eller altanen). Förankringsjärnen kan se olika ut beroende på vad plintarna ska bära upp. Ska man bära upp limträbalkar som man vet har en viss dimension kan man ha förankringsjärn specifikt anpassade för dem.

Armera plintarna

armering plintar
Lasterna på plintarna kan vara ganska höga och det är därför viktigt att man armerar plintarna. Armeringsjärnen ökar plintens hållfasthet och stabiliserar konstruktionen. När man ska gjuta armeringsjärnen så är det viktigt att hålla armeringen i rätt position under tiden man gjuter. Därför bör man naja ihop armeringen med najtråd. Betongen är ganska tung och kan förflytta sig under gjutningen vilket försämrar konstruktionen. När plinten är klar kan armeringen sticka upp ur plinten och då kan man av estetiska skäl välja att fräsa bort den överblivna armeringen.

Gömma Plintarna för syns skull

När du väl är klar med din plintgrund och du tycker att en sida av huset ser oestetiskt ut för att man ser att huset står på plintar så kan man använda olika typer av element som ger huset en grundsockel. Ett normalt isolerelement (även om huset inte får en isolerad krypgrund kan dessa ge en bra känsla) kan vara ett alternativ. Meningen är enbart att ge huset en sockel, inte att skapa en isolerad krypgrund. Det kan exempelvis vara så att man har två sidor av ett fritidshus som täcks in av en altan och därmed syns inte plintarna om man inte kryper längs marken. De andra två sidorna är öppna och syns. Då kan dessa plintar ge huset ett naket intryck något man således lätt rättar till med exempelvis ett isolerelement. Ventilationen under huset är fortfarande helt fri eftersom luften tar sig in via altanens underutrymme.

Man bör i grundsammanhang undvika lecablock för grundmurar eftersom dessa suger åt sig vatten.

Gjuta plintar på mark vs färdiga betongplintar

Givetvis ska man överväga att köpa färdiga betongplintar. Dessa lämpar sig för mark som är helt plant och därmed gör att man inte behöver plintar i olika höjd. Dessa kan väga enormt mycket och ibland är det faktiskt enklare att frakta cementsäckar och stödplattor (som också kan gjutas på plats) och sedan gjuta plintarna själv.

Gjuta plintar för altan

Principen för att gjuta plintar för en altan är exakt samma som för att gjuta plintgrunder. Skillnaden är att altaner inte har samma punktlaster som ett hus kan ha. Fler och fler väljer dock att ha exempelvis en pool eller en badtunna på altandäcket och därmed uppstår en punktlast som man behöver dimensionera plintarna för. En kubikmeter vatten i en pool väger ett ton så det är definitivt laster man inte kan bortse ifrån. Så tänk igenom altanens funktion så att du dimensionerar plintarna och deras placering rätt. Kostnaden och funktionen av plintarna beror av att man tänker igenom hur altanen används. Ju fler plintar desto mer jobb och desto mer material behövs givetvis.

Share Button

Stängt för kommentarer

Gjuta platta

Läs vår artikel om hur du går till väga för att gjuta en betongplatta. Se den som en checklista för ditt husgrundsprojekt.

Följ Husgrunder.com på Google +