Ett hus som inte har fungerande dränering kan utsättas för fukt, mögel och vattenskador. Även husgrunden kan skadas genom fuktangrepp och sättningar i marken. Det kostar mycket att dränera om en husgrund, men det kan kosta ännu mer i förlängningen att åtgärda fuktskador på huset .

När våren anländer kan det fortfarande vara rå och fuktig luft kvar i källaren. Många husägare ägde inte huset sist det dränerades och kanske vet de inte ens när dräneringen gjordes. Gamla dräneringssystem slammar dock igen över tid och om huset är äldre 30 år, bör husgrunden dräneras om. Det går nämligen inte att själv undersöka hur tillståndet är för ditt dräneringssystem idag. Du som husägare och lekman måste istället ta fram husritningarna, eventuell dokumentation från tidigare husägare över när man senast dränerade, och gå efter husets ålder.

Husets ålder ett tecken

Detta är saker du egentligen kollar upp innan du köper huset. Oavsett hur mycket information du har idag om husets konstruktion och dränering, finns det givetvis ledtrådar att följa. Har ditt hus en källarvåning? Om puts eller färg sitter löst och flagnar av från väggen, kan det vara ett tecken på fuktangrepp. Ett annat tecken är om väggarna är missfärgade eller om det finns saltutfällningar. Om fukt tränger upp i golv och väggar är det också ett viktigt tecken. Samtidigt går det inte därmed att fastställa på plats att det rör sig om dålig dränering. Det kan finnas andra orsaker till fuktangreppen, exempelvis ett dåligt isolerat väggskikt. Här finner du intressant information om husets ålder .

Husets ålder är ett viktigt men inte det enda riktmärket du bör följa. Husets placering och den omgivande miljön spelar också stor roll. Marker på grus- och rullstensåsar är dränerande och då är behovet av ett nytt eller förnyat dräneringssystem ganska litet. Om ditt hus är byggt på mark med en stor andel moränjord kan du ha desto större anledning att se över husets dränering. En faktor till som spelar in är att standarden för hur dränering utförs skiljer sig lite från hur det var för cirka 30 år sedan. Idag tillverkas dräneringsrören av plast, med en vattengång inne i rören. Dräneringssystemets högsta punkt placerar man under betongplattans lägsta punkt. För 30 år sedan hade man använt en punkt på en högre marknivå.

Undvik växter nära husgrunden

När du förnyar dräneringssystemet kan du alltså passa på att samtidigt sänka det. Dräneringen består i regel av ett lager dränerande grus på tio centimeter eller mer. Därefter placeras dräneringsrören ut, vars diameter brukar vara åtminstone sju centimeter. Sedan läggs det ut ytterligare ett gruslager på tio centimeter. På det läggs ut en fiberduk som hindrar systemet att slamma igen, genom att stoppa små partiklar att tränga igenom. På duken lägger man sedan ut ett tredje gruslager. Innan man sedan återfyller med matjord, måste ännu en fiberduk placeras under, som extra skydd mot slamning.

Undvik också att plantera växter som buskar och träd för nära markområdet där du dränerar, eftersom rötterna naturligt söker sig till vatten. Om rötterna tränger ner i dräneringsrören kan de fullständigt förstöra dräneringssystemet. Om du ändå vill kunna odla rabatter nära husgrunden bör du välja växter med kortare rötter. Ett annat alternativ är att inte täcka över med jord på dräneringsgrusen. Ur dräneringssynpunkt är det allra bästa att inte alls använda växter eller jord kring husgrunden, utan istället lägga ut marksten eller singel som marklager.

Dränering ett stort arbete
En annan viktig sak att tänka på medan du utför dränering är att undersöka ytskiktet på källarväggen, så att det är helt och inte utsatt för fuktangrepp. Ytskiktet är isolerande och ska dränera vattnet ner mot grunden, där dräneringsystemet ska ta över och forsla bort vattnet från husgrunden. Ett vanligt missförstånd kring dränering är att att blanda ihop dräneringsvatten och regnvatten. Faktum är att dräneringssystemet ska sköta dessa två saker enskilt ? det ska finnas ett system där dagvattenledningar forslar bort regnvattnet för avrinning, och ett system där dräneringsrör samlar upp dräneringsvattnet nära husgrunden och forslar det vidare för separat avrinning.

Det går att utföra stora delar av ett dräneringsarbete själv, om man får hjälp från grävmaskin och lastbil för att gräva ut, frakta bort jord och återfylla marken. Många husägare underskattar den stora mängd jord som faktiskt grävs upp under dränering. Du måste till exempel även gräva under hela altaner och flytta dem. Stora växter som buskar måste också flyttas. Områden där det förekommer ledningar för el, vatten, avlopp och bergvärme ska grävas ut för hand. Dräneringsrören ska dessutom ha ett fall på fem millimeter per meter. Kostnaden för dränering ligger på mellan 1 000 och 1 500 kronor per kubikmeter och kan ta upp till tio dagar att slutföra.