Gjuta eller plint för uterum

Fråga från Kent från Edsbruk

Hej Micke
Vi ska bygga en vinterträdgård Glasdörrar runt om 3 sidor (troligen Willab Garden) men med förstärkt stomme för vi vill ha ett tegeltak som kommer gå in i det befintliga hustaket.
Frågan är vilken typ av grund rekommenderar du?
Där altanen ska vara är det 1 meter ner till marken från golvet inne (vill ha det i samma nivå.
Är inne på att gjuta platta men kräver
stabila fyllnadsmassor 60cm.
Några jag frågat säger plintar?
Vad tycker du ?

Svar från Micke

Hej Kent,

För mig är valet av grund för ett uterum beroende av två saker.

Gjut en platta när du ändå är igång!
Om du ändå ska göra en uterum som oftast är bygglovspliktigt så kan det vara bra att se till att den lösningen som man väljer för uterummet faktiskt är långsiktigt. Med det menar jag att jag rekommenderar att man tar höjd för att bygga in uterummet på lång sikt och därmed höja värdet på huset. Så jag förespråkar en platta på mark om man är riktigt långsiktig. Detta på samma sätt som om man vill bygga ett garage och vill framtidssäkra garaget för att eventuellt omvandla till åretruntboende. Därför tycker jag att man ska passa på att gjuta en platta. En extra krydda är om man vill ha vattenburen golvvärme eller golvvärme överhuvudtaget. Det man då får är att man inte behöver oroa sig för att för mycket värme avgår ner i marken och du får därmed billigare uppvärmningskostnader. Det gör att du kan använda uterummet längre på året.

Om priset är helt avgörande – plinten dominerar – men betänk lasterna
Kostnaden är ju såklart den viktigaste anledningen till att man överväger andra grundlösningar än att gjuta en platta. Alternativen är krypgrundslösning eller plintlösning. När det kommer till plintar så finns olika plintlösningar. Plintar kan tyckas enkelt och billigt, vilket det ju oftast är. Men när det kommer till just uterum så kan det faktiskt vara så att lasterna inte är så låga som man tror. De tunga glaspartierna väger en hel del och gör att betongplattans kantbalk kan behövas. Men det är helt klart att dem enklare konstruktionerna dominerar för ett uterum.

Jag personligen hade gjutit en platta eller faktiskt anlagt en krypgrund och fyllt upp så att det kommer i samma nivå som du önskar om jag förstått det rätt. Jag hade lagt ut extra lager cellplast för att höja upp uterumsgrunden.

Vänliga Hälsningar
Micke

Olika former av bjälklag

Till skillnad från betongbjälklag är träbjälklag otroligt vanligt, men en skillnad är att träbjälklaget är av organiskt material vilket gör att man har en konstruktion som är lättare utsatt för mögel och fukt. Betong tål däremot fukt, även om den kan suga fukt så är det inte ett organiskt material.

Golvbjälklag – trä och betong vanligast

Två vanliga golvbjälklag och bottenbjälklag är trä och betong. Det är väldigt vanligt att man idag använder trä vid innebjälklag, alltså bjälklag som finns både under som klimatavskiljare för uteluftsventilerade krypgrunder. Men man kan också använda betong även om betongbjälklag väger betydligt mer. Därför måste både grunden och huset dimensioneras därefter. Detta för att man ska få en så hållbar konstruktion som möjligt. Man får stora laster på grunden och man måste ta med det i beräkningarna när man konstruerar grunden och huset i stort.

Bjälklag och uteluftsventilerade krypgrunder

Det är också väldigt vanligt när man pratar om krypgrunder att man har hustillverkare som kommer med färdiga element, alltså byggelement och kommer och ställer ut det på bygget. Då använder man väldigt ofta trä eftersom att det väger betydligt mindre än betong och är billigare att frakta. Dessutom har vi idag en väldigt stor träindustri i Sverige som gör att man mer väljer trälösningar än just betong.

Rent ur ett miljöperspektiv i krypgrunden och för att krypgrunden ska få en så god konstruktion som möjligt när det kommer till fukt, så hade jag hellre isolerat ett betongbjälklag än att försöka isolera ett organiskt material. Betong är inte organiskt, men däremot kan man få fuktpåverkan då betong suger fukt. Mögel har inte alls samma påverkan på betong och utvecklas inte lika kraftigt när det kommer i kontakt med betong, till skillnad från när det kommer i kontakt med trä då mycket skadliga organismer såsom svartmögel kan uppstå.

Inneluftsventilerade krypgrunder

Sen har man då inneluftsventilerade krypgrunder. Inneluftsventilerade krypgrunder har den effekten liksom källare att man inte har en klimatavskiljande effekt med bjälklaget. Här kan man då isolera på ett lite mindre
genomtänkt sätt med exempelvis mineralull. Mineralull är bra då man även kan få en ljuddämpande effekt. Enligt boverket så ska golvtemperaturen vara större än 16 grader på golvet som är ovanför, vilket då man kan vara ganska enkel mot om man bara får till en bra inneluftsventilerad krypgrund så ska det inte vara några problem. Om man ska ha en bra ljudisolering så behöver man 50-70mm mineralull. Inneluftsventilerade krypgrunder har också den fördelen att man inte får samma påverkan från markradon.

Bjälklag för plintgrunder

Sen har man då golvbjälklag för plintgrunder. Det är egentligen samma konstruktion som för en krypgrund. Man har kontakt med ytterluften och bjälklaget är alltså klimatavskiljande. Det är också otroligt ovanligt att använda betongbjälklag på hus som står på plintar då det kan bli väldigt tunga laster på plinterna. Av samma anledning som för krypgrunder och husmoduler så används det väldigt mycket trä idag.

Många som vi pratar med på husgrunder.com har tankar på eller har redan byggt ett hus på plintar. Efteråt så vill man ibland dölja det utrymme som skapas under huset. Man kan säga att man vill göra plintgrunden till en krypgrund. Dvs man kanske på ena sidan vill skydda ut mot en del av tomten som har stor insikt under huset. Det kan vara att man har en tomt som lutar ner mot havet och tittar man då upp mot huset så kan vissa husägare störa sig på att se in under huset. Då kanske man vill ha en sockel på vissa delar av huset medans man låter andra delar av huset vara fritt från en grundsockel eftersom man inte störs av insynen. Oavsett om man vill ha det runt hela huset eller inte så funderar många på att mura igen plintgrundens ytterkanter så att det i princip blir som en krypgrund.
Här är det då viktigt att särskilja om man murar igen grunden helt runt huset eller om man nöjer sig med att bara gjuta igen en sida. Har man bara en sida så behöver man inte fundera på ventilation, men täpper man till runt hela huset så skapar man ett kryputrymme och då måste man tänka igenom det här med ventilationen.

Sockelelement – så slipper du mura

sockelelement

Det enklaste sättet som jag rekommenderar är att man använder så kallade sockelelement. Sockelelement kan man få i olika höjd och är precis som ett grundelement fast det är format som ett I istället för ett L eller U (som man då gjuter en grundbalk i). Isolerelementets roll är således inte att gjuta en kantbalk inuti utan har två funktioner

  • bilda en grundsockel
  • isolerar grundbalken
Har man en oisolerad gjuten betongplatta som man sätter ett sockelelement utanpå så skapas en bättre isolerad platta och man får en tålig grundsockel.

I fallet med en plintgrund så kan man således täcka för grunden genom att använda dessa sockelelement eller så murar man igen grunden. Om man då vill mura upp grundsockeln så gäller samma regler som när man använder sockelelement. Man måste ta hänsyn till ventilationen genom att sätta dit ventiler om man murar igen hela grunden.

Vänd er till en grundleverantör se här, för att få mer information om hur ventilerna ska sitta.

Fråga från Jimmy från Nacka

Hej micke!
Vi ska bygga nytt och bad gräventreprenören gräva ur till berg där huset ska stå.
På ena gaveln av huset så är berget i samma höjd som schaktbotten ska vara i sedan sluttar det så på andra gaveln var det ca 1,5m djupt till berg. Vi valde att fylla och packa noga med 0-150. Jag undrar om det är ok eller måste vi spränga ner bergklacken så djupet blir det samma?
Vi ska lägga på 30cm 8-16 på schaktbotten innan vi börjar med cellplasten. Eller är det bättre att höja huset genom att fylla med 30cm 0-150 till över hela schaktbotten? I såna fall skulle vi ha 30cm 0-150 och 30cm 8-16 på grundaste stället till berg….
Tack för en superbra sida, jag hoppas verkligen på ett svar… Mvh Jimmy

Svar från Micke

Hej Jimmy,

Som med alla byggprojekt är det viktigt att underarbetet är rätt. Detta gäller väldigt mycket husgrundsprojekt också. Eftersom du har mark som har två olika förutsättningar, dels berg och dels normal mark är detta extra viktigt.
I ditt fall är det viktiga att makadamen är väl komprimerad. Det är bra att komprimera makadamen i skikt om ett par decimeter åt gången. Är marken väl komprimerad behöver du endast fylla upp med ca 100 mm makadam ovanför berget (dränerande skikt). Risken som finns ifall marken inte är komprimerad är att marken som är utanför berget sjunker ihop och berget står fast vilket ger sättningar.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fråga från Jimmi från Sorunda

Hej Micke!
Vi har nyss köpt ett vackert hus från 1932.
Nångång under husets långa liv har man låtit gjuta en betongplatta under hela huset. Det stod troligtvis på grundstenar förut. Plattan är ca 30-40 cm tjock och vilar på de gamla grundstenarna och grus/sand/jord. Hur kommer man bäst tillrätta med fukten i plattan. Vi har grävt en del runt huset, men arbetet är komplicerat pga den ojämna strukturen med alla stenar.

Tack
Jimmi

Svar från Micke

Hej ,Återkommer normalt inom cirka 3-4 arbetsdagar. Ibland kan det variera på grund av sjukdom eller resa.
Tills jag har gett ett svar så se gärna min film om hur jag jobbar med mina frågor och svar.

Vänliga Hälsningar
Micke