Fråga från Henrik från Mariastaden

Har köpt ett hus på totalentreprenad. Grundläggning är platta på mark (ej källare. I entreprenadkontraktet står att grunden ska vara dränerad. Vad innebär detta i praktiken? Måste det då finnas en husgrunds dränering med dräneringsledningar eller menas någonting annat?

Svar från Micke

Hej Henrik,
När man ska bygga en husgrund och har krav på att ha en väl dränerad grund så betyder det att grunden ska vara väldränerad :). För olika tomter, för olika mark, för olika lägen så betyder det olika saker. Det finns ett antal olika parametrar som påverkar vilken dräneringslösning som du behöver.

  • mark av sand
  • normal dränering i form av dräneringsrör och liknande
  • platon, isodrän och pordrän
  • taksprång
Sand dränerar

Om vi börjar med sand så bygger man i många områden i Sverige hus på mark som i princip består av sand. Då är marken väldränerad och då behöver man egentligen ingen ytterligare dränering eftersom vattnet bara rinner rätt igenom. Man kan alltså säga att infiltrationen i marken är så god att du egentligen inte behöver lika mycket dränering. Däremot behöver du ta hand om dagvattnet ändå med stenkistor och liknande. Läs mer om stenkistor och dagvattensystem här. Men även där är behovet mindre eftersom marken inte lätt blir lika mättad.

Slutsats: Så kontrollera din mark. Vad är den gjord av?

Behövs dräneringsrör?

När det kommer till behovet av dräneringsrör så tycker jag att man alltid egentligen ska lägga dräneringsrör strax utanför snett ner på grunden så att dräneringen är god. I ditt specifika fall så tycker jag att du i ditt avtal med entreprenören ska förtydliga att du vill ha dräneringsrör. Men tänk på att det faktiskt är en kostnad. Behöver du inget dräneringsrör så sjunker självklart kostnaden lite grann, men jag hade inte byggt utan dräneringsrör.

Slutsats: Bygg med dräneringsrör. Det hade jag gjort, oavsett egentligen.

Platon, isodrän och pordrän

För källare så vill man hålla källarväggen torr. Då använder man lösningar såsom platon, isodrän och pordrän.
Nu gäller din fråga en platta på mark husgrund. Då tycker jag INTE att du behöver denna typ av lösningar utanpå kantelementen.

Slutsats: Skippa isodrän och liknande för vanlig betongplatta.

Hur påverkar taksprång behovet av ytterligare dränering

Ett taksprång sticker normalt ut cirka 0,5 meter från väggen. Där taket slutar så har du taksprång som sticker ut från grunden sett rakt upp. Då kommer mängden vatten som når din grund inte vara lika stor. Många moderna hus idag byggs med system där man inte har taksprång och då behöver man i större utsträckning en bättre dränering intill huset än om du har taksprång.

Slutsats: Har du taksprång. Grattis. Du kommer med största sannolikhet inte få problem med din dränering.

Slutligen vill jag säga att jag inte gillar tanken som många har med helentreprenader. De känner en falsk trygghet. Detta om man som husägare slutar bry sig eftersom det är någon annan som har ansvaret och därför kan jag luta mig tillbaka. Jag tycker inte man ska tänka så. Bry dig (precis som du med rätta gör) så att du undviker att problem uppstår. Ett företag kan lätt gå i konkurs och då betydde deras ansvar inte så mycket.

Hoppas att du fått svar på dina frågor!

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Jan från Grönhögen på Öland

Hej,
Ska bygga ett fritidshus/villa, 100 kvm, på mark med höga radonvärden. Vilken typ av grundläggning är mest lämplig med hänsyn till detta problem? Gjuten platta eller ett hus som står på plintar. Kommer att använda radonduk.
Tacksam för svar
mvh Jan

Svar från Micke

Hej Jan,

En radonduk tar bort radonet från grunden.
Så tycker du ska fatta beslutet utifrån andra parametrar än just radonet. Dvs vill du ha
1) en välisolerad grund då du vill ha åretrunt standard med t.ex. vattenburen golvvärme.
2) andra parametrar som talar för det ena eller det andra såsom exempelvis att du har berg. Då kan plintgrunden vara att föredra då det blir dyrt att spränga och bygga på berg annars. Men då prioriterar man ner isolering. Kraven på nya hus ökar hela tiden och att inte isolera huset väl idag känns fel tycker jag.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Kenneth från Kramfors

Hej
Jag gjuter plintar för en utbyggnad av mitt hus. Jag tänkte använda U järn med järnstång under fästa i plinten. Frågan är om ska själva U:et ska vila mot cementen på plinten, eller kan det vara ett mellanrum mellan plinten och själva u:et. Jag tänkte framförallt på tyngden från huset.

Svar från Micke

Hej Kenneth,

Järnen används framför allt för att säkerställa att alla bjälklag i betongplintarna hamnar i våg. I övrigt har det ingen betydelse. Du kan således fästa högt (nära betongplinten) eller en bit upp.
U-infästningarna är dessutom varmgalvade så det ska dessutom klara rost väldigt bra.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Anonym från Älvsjö

Hej

Undrar om det är möjligt att bygga ett tre vånings hus där det varit gammal sjöbotten och enligt geoteknisk undersökning är det gyttja på platsen.

Svar från Micke

Hej ,

Låter som att det krävs en pålning. Kolla med en geotekniker. Se även här för kostnadsuppskattning för en eventuell pålning.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från tove från vellinge

Hej!
Vi är spekulanter på ett hus från 1937 med krypgrund. Där finns en avfuktare och tydligen är Anticimex där en gång per år för att kolla läget. Det luktar inte fukt i huset. På utsidan ser grunden ut som målad cement typ. Är krypgrunder från 1937 i regel bra?

Svar från Micke

Hej Tove

Skulle säga att krypgrunder från denna tid skall behandlas som en riskkonstruktion när det gäller fukt.

När du köper huset ska det göras en slutbesiktning. Jag föreslår att du under processens gång markerar att du är osäker pga detta men så länge grunden visar sig vara i gott skick så är du intresserad. Rent praktiskt så kan man också efter budgivningen göra skrivningar i köpavtalet som villkorar köpet mot att det inte är fuktproblem i krypgrunden vid en slutbesiktning och att eventuella problem åtgärdas av säljaren. Tänk dock på att säljaren då kan dra öronen åt sig och välja annan budgivare, allt annat lika.

Med det sagt, kommer det INTE fram problem i besiktningen så är krypgrunden ok skulle jag säga. Detta eftersom huset är från 1937 och klarat sig så här långt.
Kolla också trossbotten så den inte angripits historiskt (svarta missfärgningar, träbjälklag som bytts etc) – för då är det avfuktaren som ”räddat” huset. Den har nog installerats av en anledning kan man tänka sig, dvs fukthalten har varit för hög tidvis.

Det är dock inte helt säkert att krypgrunden är ok bara för att det inte luktar i huset. Det är ingen garanti eftersom en krypgrunden ventileras. Dessutom är problemen i en krypgrund som störst under sensommarmånaderna.

Men som sagt, har du inte historiska problem skulle jag inte oroa mig. Man kan också så länge träbjälklag och trossbotten inte skadats/ruttnat utföra andra åtgärder som minskar fukten (marksiolering, tilläggsisolering mm).

Ska kolla med experter om det finns generella byggtekniker för det årtalet (återkommer således här mer om det inom kort) .

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel