Det är givetvis alla människors dröm att själv bestämma allt rörande planlösning i ett hus och mha av en arkitekt rita upp sin dröm.
Utifrån ett husgrundperspektiv så är det definitivt att rekommendera en husgrund av typen platta på mark. Det finns fler anledningar till det.
1. Golvvärme som gjuts ner i betongplattan ger ett behagligt inomhusklimat.
2. Husgrunden blir välisolerad – läs mer välisolerad grund.
3. Enkelt att dimensionera efter arkitektritade hus samt hög flexibilitet i konstruktionen. Man kan t.ex. mycket enkelt dimensionera armeringen så att man kan hantera punktlaster på ett ett bra sätt.

— denna är ihopslagen med annan artike
En pålad grund används när marken är väldigt sank. Då pålar man upp grunden med pålar som stödjer mot t.ex. ett berg under den sanka marken och på så sätt bär upp konstruktionen

Pålning är relativt dyrt och blir vanligare och vanligare eftersom man bygger mer och mer i attraktiva områden och därmed tvingas bygga även på mark som tidigare setts som obyggbar och inte tillräckligt ekonomisk att bygga på pga markens beskaffenhet.

Bestäms av en markundersökning

Innan man påbörjar en grundläggning genomför man en grundundersökning.

gjuta betong
Betong som används kommersiellt idag består av ett bergmaterial, sk ballasten, som sammanbinds med cement och vatten. Beroende på vilken mängd vatten i förhållande till cement så får betongen olika egenskaper.

Det stora användningsområdet för cement är för att skapa hållfasthet i någon form och är därför betongens viktigaste egenskap näst efter beständighet. Hållfastheten bestäms således av

  • vattencementtalet
  • partikelfördelningen i ballasten

Betong åstadkommer en mycket god tryckhållfasthet men har sämre draghållfasthet. Därför armerar man betong i de områden som riskerar att utsättas för dragpåkänningar.
Betong tillverkas mestadels i fabrik och tillverkning av betong är en hel vetenskap där fördelningen av de olika ingredienserna spelar en stor roll för betongens egenskaper

  • Cement
  • ballast (sand, grus och sten)
  • kemiska tillsatsmedel

Mycket handlar om betongbilen

Betong behöver ta sig från fabriken där den tillverkas och blandas till den plats där den används. Man transporterar betongen vanligen i en cementbil som har en roterande behållare. Den roterande behållaren har två syften.Dels ser man till att cementen inte stelnar, dels blandar man betongen ytterligare för optimal fördelning.
När cementbilen kommer till byggplatsen pumpar man cementen ner i det område som ska gjutas, antingen i en form, eller i t.ex. kantelement bestående av cellplast med gjutet ytskikt som fungerar som form.

Armeringen som lagts i formen gjuts ihop med betongen för att ge konstruktionen en högre draghållfasthet. För att jämna ut och få bort eventuella luftfickor komprimeras betongmassan. Betongmassan hårdnar efter några timmar. För att skydda betongens yta mot att torka för fort så bör man vattna den gjutna grunden. Det som gör att betongen hårdnar är den den kemiska reaktion som uppkommer när vatten blandas med cement. Därigenom utvecklas värme.

Betongsten är utformade som block av betong som man kan använda för att mura med.

Grovbetong kallas ofta den betong man använder för utfyllnad. Kan exempelvis användas vid grundläggning, då ofta mot berg eller morän.

Lättbetong är en betongtyp med lätt ballast. Det gör att densiteten minskar vilket också gör betongen lättare.

Betongplatta är golv eller bjälklag i betong som ofta innehåller armering.

Tretong är ett varumärke för en betongtyp med sågspåns inblandning.

Stålslipad betong är betong där ytan glättats med roterande stålskivor innan den härdat klart. Detta för att få en jämn yta.