En husgrund har mängder med funktioner. Här är de främsta uppgifterna en grund har.

  • Stabiliserande funktion: Ett hus måste ha en stadig stomme. Om marken får en tjälskjutning eller om det skapas sättningar i marken pga omliggande orsaker så får inte husgrunden röra sig ojämnt.
  • Fuktavisande funktion: Idag är fukt ett allt större problem men även historiskt har fukt varit ett stort problem, inte minst i husgrunder vid användandet av felaktiga konstruktioner. Om huset utsätts för fukt kan det orsaka röta och mögel. Även puts kan släppa av t.ex. frost som spränger loss den från huset. I allt detta är det viktigt att husgrunden kan hantera den uppkomna fukten.
  • Isolerande funktion: Husgrunder ska isolera från kylan. Isolering i form av skivor håller värmen kvar inne i huset och håller fukten borta. Mark som ligger under huset kan också vara en del i det totala uppvärmningsekvationen i de fall att marken aldrig blir kall.
  • Estetisk funktion: Framförallt historiska har husgrunden haft en viktig estetisk funktion. Utseendet påverkas om man har huset upplyft på en hög husgrund.
  • Utjämnande funktion: I de fall man har en sluttande tomt kan man använda husgrunden för att ta upp nivåskillnader i omgivningen. Vid byggandet av sutteränghus blir det naturligt att grunden tar upp de skillnader som finns i höjdled.
  • Radonstoppande: Utfört på ett bra sätt kan husgrunden motverka att radon tränger in i grunden via marken. Mest känslig för radon är först och främst hus med källargrund
  • Källa till artikeln: Tjällden AB

    Det som skiljer timmerhus från andra hus när det kommer till husgrunder är att man bör göra ganska nogranna beräkningar på laster för huset.
    Detta då husets timmerstockar kan väga en hel del.
    Det som gör att huset väger mycket är dels de timrade stockarna men även taket som måste vara ganska tungt. Detta för att pressa ihop husets timmerstomme. Ett timrat hus väger betydligt mer än ett hus som byggs traditionellt med träreglar eller liknande.

    Men med rätt dimensionering av husgrunden så kan man använda vilken grundteknik man vill.

    • platta på mark grund
    • krypgrund och torpargrund/li>
    • plintgrund
    • källargrunden

    Torpargrunder och krygrunder för timmerhus

    Torpargrunder är den vanligaste grundtekniken för timmerhus. Det finns fler anledningar till det.

    • torpargrunden är billigare
    • tyngden kommer mestadels från laster ner genom timret och tas upp bra med en krypgrund

    Om du är intresserad av mer generell information om torpargrunder och krypgrunder så läs denna artikel om hur du bygger krypgrunder.

    Betongplatta på mark för timmerhus

    Ofta bygger man ett timmerhus på en krypgrund. Men om man vill bygga ett timmerhus på en platta och ändå skapa en estetiskt tilltalande grund så kan man sätta en stenrad runt grunden så man får en mer traditionell fin torpargrundsutseende.

    Om du är intresserad av mer generell information om hur man gjuter en platta på mark så läs denna artikel

    Vad är timmerhus

    När man ska bygga ett timmerhus som enligt definitionen ska få heta just timmerhus så måste man använda massiva stockar. Dimensionen på stockarna måste vara 0,1 meter tjocka eller större. En vanlig dimension är 20 cm. Vidare ska husets stockar vara knutade.

    Ett timmerhus kan bestå av timmer som är antingen handtimrat eller tillverkat av en maskin. Vidare kan stockarna bestå av hela stockar eller trä som sammanfogats till att se ut som stockar. Då består stocken av ihoplimmade plankor eller laminat.

    Många som tar sig tid till att bygga ett timmerhus är ute efter den genuina känslan man får av timmerhuset och förvånansvärt många väljer därför att skapa handtillverkade timmerhus. Dessa handtillverkade stockar byggs då upp av en hantverkare i ett snicker eller liknande. I hörnen förbinds stockarna med varandra. och fungerar som lås för husets sidor. Huset byggs upp i snickeriet och märks för att sedan monteras ner igen och fraktas till kunden där den byggs upp igen på plats på grunden.

    Historien om timmerhus

    Historiskt sett byggdes timmerhus med en mycket primitiv husgrund. Den bestod till stor del av stenar som man placerade under husets olika hörn. Timmerstockarna var stora och tjocka och klarade således att bära upp resten av huset så därför behövdes inget extra stöd längs de nedersta timmerstockarna.
    Bostadshusens golv hade en konstruktion som i sig själv va bärande där golvbjälkarna avlastades av så kallade syllar. När uteluft kom in under grundmuren och mötte trägolvet kyldes golvet ner. Det var därför kotym att man fyllde utrymmet med mull mot dess insida under golvet. Det gjorde att konstruktionen fick en bättre isolering men på bekostnad av fuktskyddet.

    tegelfasad
    I stort behöver man inte ta hänsyn till val av fasad (tegel, träfasad, puts osv) när man väljer typ av husgrund (krypgrund, balk, platta på mark). Lasterna från en normal villa kan med enkelhet hanteras av t.ex. en platta på mark grundelement.

    Dessa U och L element ger dessutom
    – God isolering
    – Kostnadseffektiv konstruktion, bl.a. eftersom man inte behöver använda dyra moment vid grundläggningen såsom inhyrandet av kranbilar för att få balkarna på plats.

    Ovan nämnda fördelar har lett till att byggandet med hjälp av balkar i husgrunden har minskat betydligt.

    Det har använts som ett säljargument för balkar att det ger en bättre hållfasthet när man bygger med tyngre fasader. Men normala grundelement av typen L eller U har också mycket god hållfasthet beroende på att lasterna sprids ut i hela grunden och tas inte bara upp av den på platsen gjutna ”balken” som skapas vid U:t i kantelementet.

    Vissa hustyper kräver s.k. torpargrund, eller som de också kallas krypgrund. Detta innebär att huset kommer i moduler färdiga att montera på plats från fabrik där de tillverkats. En torpargrund kan givetvis gjutas på plats men det finns färdiga element att köpa.

    En uteluftsventilerad grund ventileras med ventiler i elementet. Vill man höja temperaturen inne i grunden kan man lägga plastfolie och 100 mm cellplast på marken.