När man ska anlägga en husgrund börjar man alltid arbetet med att göra markarbetet. Husgrunden är ju det viktigaste i huset (anser vi variefall) och det är viktigt att man placerar husgrunden på rätt underlag och med rätt mått. Precis som med allt annat inom bygg och hantverksindustrin så är underjobbet det allra viktigaste. Det kunde inte vara mer sant gällande grundläggning. Ska man få ett problemfritt hus så är det fukten och vätan man ska bekämpa redan i detta skede och då är markarbetet helt avgörande för att lyckas med det.

Misslyckas man med det blir de efterkommande arbetena mer komplicerade, tråkiga och av sämre kvalitet. Vi kommer komma tillbaka till vad det är man måste få till för att det ska bli rätt här på husgrunder.com.

Utsättning

Utsättning är processen man går igenom för att se till att byggnadens läge blir korrekt, både i förhållande till marknivån men givetvis också läget på tomten. Ett nytt hus är lite mer komplext att sätta ut på ett 100% korrekt sätt eftersom man ofta inte har annat än tomtgränserna att utgå ifrån. Då är det enklare om man bygger till ett hus för då har man det befintliga huset att utgå ifrån.

Det är viktigt att förutsättningarna för grundläggningen av en husgrund blir så optimala som möjligt. Exempelvis vegetation och liknande bör vara röjt på ett bra sätt annars är risken att man inte får rätt på placeringen. Det är vanligt att kommunen kommer ut och gör den första utsättningen.

Värmeisolering hos en byggnadsdel har två syften, dels ska yttemperaturen inte bli för hög eller låg, dels skal värmeförlusterna genom byggnadsdelen inte bli för stora. Därför måste t.ex. en byggnads ytterväggar isoleras tills yttemperaturen på insidan inte underskrider rumsluftens temperatur så mycket att kondensering sker. Då uppstår hygieniska problem och eventuellt också fuktskador i rummet.
Värmeöverföringen till en yta – eller omvänt – sker genom konvektion, strålning, avdunstning eller kondensation. Vid byggnadskonstruktioner dominerar i regel konvektion och strålning
Inverkan av temperaturen på torra porösa materials värmeledningstal kan man hänföra till ändringen av dels värmeledningstalet för det fasta materialet, dels värmeöverföringen hos de luftfyllda porerna. Värmeledningstalet för det fasta materialet avtar i regel vid ökad temperatur för kristallina material, medans det stiger för amorfa material. Värmeöverföringen genom porluften stiger emellertid alltid med ökad temperatur och ökad porstorlek. Värmeöverföringen sker då huvudsakligen genom ledning och strålning. Värmeledningstalet för porösa material stiger i allmänhet med ökad temperatur. Man måste därför ha koll på vilken temperatur som isoleringen kommer att ”arbeta i”. Det är kanske helt andra förutsättningar som gäller för cellplast som ska skydda en anläggning om det sitter som isolerande ytmaterial på en byggnad i minus 20 grader jmf med +10 grader.

Vi har för avsikt att öppna en sektion på detta forum om vilka husgrundsleverantörer som vi rekommenderar och vilka grundbyggare som är bra.

För att kunna göra det är det bra om ni meddelar oss era erfarenheter om olika grundbyggare och husgrundsleverantörer genom att använda vårt kontaktformulär.