Rostfri armering används framförallt i konstruktioner som utsätts mycket för korrosion attacker, t.ex. broar över saltvatten. Det uppstår alltid sprickor i oarmerad betong där saltvatten kan tränga in.

Rostfri armering

Brokantbalkar med vanlig armering brukar hålla cirka 30 år. Merkostnaden för en kantbalk som har rostfri armering ligger på 200-300 kronor metern.
Det ska jämföras med att reparationer kanske kostar 8 000-12 000 kronor per meter inklusive trafikstörningar.
När skyddet mot korrosion i aggressiva miljöer är ett nödvändigt krav använder man rostfria nät som är den
beständigaste armering som finns. Näten görs av en homogent rostfri tråd, och kan tillverkas i olika format.

Armering av betong kan ha olika konstruktioner med olika syften. De är
– Slakarmerad betong
– Spännarmerad betong
– Fiberarmerad betong

Slakarmerad betong

Slakarmerad betong armeras med armeringsjärn. Slakarmering kallas det när armeringsjärnen inte spänns innan konstruktionen belastas till skillnad från spännarmerad betong. Det är vanligt med slakarmerad betong när man gjuter på byggarbetsplatsen.

Spännarmerad betong

Det finns två typer av spännarmerad betong.
Förspända konstruktioner är vanligt förekommande vid exempelvis elementtillverkning. Konstruktionen består i att armeringen spänns före gjutning och efter att betongen hårdnat släpps spänningen. Då vill armeringen krympa till ursprunglig storlek vilket förhindras av betongen som får en tryckspänning. Prefabricerade element, tillverkade i fabrik, är ofta förspända.

Efterspända konstruktioner är vanliga framförallt vid platsgjutning och kännetecknas av att armeringen spänns efter gjutning, när betongen uppnått tillräcklig hållfasthet.

Fiberarmerad betong

Ett framsteg inom betongarmering senaste åren är att det Numera även är möjligt att blanda in fibrer av stål, plast eller cellulosa i betongen som då ersätter användandet av armeringsjärn. Man uppfyller en liknande funktion med fördelarna att känslighet för rostangrepp reduceras (vid icke stålarmering). Man får en lägre hållfastighet men man får den stora fördelen att det tidsödande arbetet med framtagning av armeringsritningar och montage av armeringsjärnen utgår.

Armeringsnät
Armeringsmattornas funktion i gjutningen av en betongplatta är enkel. Tryckhållfastheten i betongplattan är mycket högre än draghållfastheten. Armeringsmattornas funktion är således att ta omhand om spänningarna som uppstår inne i husgrunden fördela dem över betongplattan. Därmed fördelas lasterna och risken för sprickor minskar.

Stora mängder armering i betongplattan

Armeringsmattor utgör ofta den stora volymen av stål i en betongplatta. Till det används även armeringsjärn som används för flera konstruktionsdelar i betongplattan.

  • i hörnen av betongplattan där spänningarna är höga
  • i kantbalken

Montering av armeringen

Armeringsmattorna placeras ovanpå markisoleringen och hamnar på den nivån i betongplattan som är lämplig. Detta ordnas med så kallade armeringsdistanser.
Läggs med minst en rutas överlapp. 6 mm grov armering och maskor med 150 mm mellanrum.

Armeringsdistanserna håller armeringsnätet på önskad höjd ovanför golvet vid gjutning och ligger mer i mitten av betongen. Man rekommenderar att armeringsdistansen monteras med 1 per löpmeter under det rak stålet och 2-3st.per/m2 under nätmattorna.

Olika armeringsdistanser för armeringsjärn och armeringsnät

Armeringsnät lägger man på armeringsdistanser av plast. Armeringsjärn däremot läggs i kantbalken exempelvis på armeringsdistanser av betong. Även denna syftar till att lägga armeringen på rätt nivå i betongen.

armeringsjärn
Armeringsjärn, även kallt armeringsstål, har som syfte att förstärka betong och därmed förbättra hållfastheten i grunder, väggar och golv. Armeringsjärn är stänger av kolstål.

Armeringsjärn i husgrunder

Armeringsjärn används som komplement till armeringsmattor för att stärka upp vissa områden i t.ex.

  • för punktlaster
  • för att stärka upp hörn
  • för att armera kantbalken

Armeringsjärn för punktlaster

När man har punktlaster inne i betongplattan så använder man antingen armeringsnät (större områden såsom eldstad eller liknande) eller en kombination av armeringsnät och armeringsjärn för punktlaster som är lite mindre. Mindre punktlaster är egentligen känsligare då de ofta ska ta upp stora laster på en rätt liten yta.

Armeringsjärn för att stärka upp hörn

I betongplattor så är det viktigt att förstärka hörnen där laster ofta är större. Därför lägger man armeringsjärn i en solfjäder in från hörnet in i plattan.

Armeringsjärn för att armera kantbalken

Kantbalken armeras oftast med armeringsjärn som läggs på armeringsdistanser nere i kantbalken.