När man ska gjuta en betongplatta använder man relativt mycket isolering.
Det gör att man har ett stort behov av cellplast som i sammanhangen med husgrunder ofta benämns som grundisolering.

Hur tjock isolering du behöver i din husgrund beror lite på vart i Sverige du bor. Det har att göra med Men i det stora hela behöver man ganska mycket cellplast i ett hus och den isolerande effekten som cellplasten ger kommer från 3 komponenter.

  • Grundisolering. Grundisoleringen är den isolering/cellplast som man har inne i grunden
  • Markisolering. För att förhindra tjäle kan man lägga ut markisolering runtom huset.
  • Isolering i grundelementen. Grundelementen består idag nästan uteslutande av cellplastelement (u eller l-element) som man gjuter fiberarmerad betong på eller använder en limmad skiva på cellplasten.

Läs även här om grundläggningsdjup.

Det finns möjligheter att dimensionering av en husgrund kan förenklas. Det finns formler och avancerade datorprogram man använder för att räkna fram dimensioneringen av husgrunder. Det finns mängder av parametrar som programmen och formlerna tar med i beräkningen.
Återfyllningen påverkar dimensioneringen pga något som kallas för jordtryck: När man räknar in jordtryckets påverkan på dimensionering av en husgrund är egenskaperna för materialet som används för återfyllnad viktiga. Det finns olika koefficienter man använder om det man använder som återfyllnad är sand, grusjord, siltjord eller lerjord. Till detta kommer påverkan av hur tung återfyllningen blir. Vidare spelar marklaster in på dimensioneringen.
Materialet som grunden vilar på är avgörande. Olika material tar upp olika laster. Berg, morän, grus, sant, silt och lera har alla sina egenskaper rörande just upptagandet av laster. Fukt är en annan aspekt som inte diskuteras här men som också givetvis måste beaktas för att exempelvis få en bra dräneringslösning.

Bra bilder som ger exempel på en återfyllning

Det ska sägas att dimensionering av villagrunder idag grundas mycket på erfarenheter. Det som är oroande med denna trend är att företag och privatpersoner därmed inte får en husgrund levererad som tar hänsyn till alla tänkbara parametrar som kan spela in vid grundläggning.
Här har de geotekniska undersökningarna, de erfarna grundleverantörerna, konstruktörerna och grundbyggarna ett stort utrymme för att förklara för konsumenter att det är väldigt viktigt att ta med allt i beräkningarna. Ett exempel på en parameter som kan ställa till det vid en alltför snabb grundutredning är att man inte tillräckligt noga undersöker jordens egenskaper. Vilken typ av jord bygger man på? Bärigheten och hur dränerande marken är undersöks oftast, men ofta glömmer man att glidning kan uppstå om man har två skikt av lera under husgrunden där en är hårdare och är mjukare. Glidningen uppstår på grund av de horisontella krafterna som en husgrund kan utsättas för av olika anledningar. Normalt tänker man ju mest på de vertikala krafterna när man dimensionerar en husgrund.
När glidning sker kan det påverka grundplattan väldigt mycket eftersom grunden surfar ovanpå den glidande leran och därmed får man en lavinliknande effekt.