Denna artikel har ersatts med en nyare . Se våran nya artikel om att dränera husgrund
Att dränera husgrunden innebär ett stort och ibland riskfyllt arbete, för att försäkra sig om att huset och grunden inte drabbas av fuktskador i framtiden. För många kommer det också vara en kostnadsfråga: Vad är det egentligen som kostar när man ska dränera husgrunden?

Dränering av husgrunden innebär ett omfattande arbete, som åtminstone till stor del bör utföras av yrkesexperter och inhyrda maskiner. Detta innebär såklart också att kostnaderna för dräneringsarbetet kommer att vara högre ju mer arbetskraft du måste hyra in. Ju större del av arbetet du planerar att överlåta till fackmän, desto viktigare blir det för dig att begära in och jämföra offerter från olika byggbolag. Både arbetskostnader och materialkostnader kan sänkas rejält om du bara tar dig tid att fråga runt hos olika byggherrar och byggvarulager.

Kräver yrkeskunskap
Ett fullständigt dräneringsarbete innebär arbete och kostnad för grävning, isolering, isolermaterial, återfyllnad och återställning. Du kan antingen låta ett bolag sköta hela arbetskedjan från grävning till återställning, inklusive materialkostnader, eller dela upp arbets- och materialkostnader på flera bolag och affärer. Med det senare alternativet kan du även själv välja att utföra vissa arbetsmoment, som isolering och återställning. Fördelen med att låta ett bolag sköta allt är smidigheten och det faktum att du lättare vet vem du ska vända dig till om någonting går fel eller dräneringen över tid visar sig vara dåligt utförd.

Om du väljer att hyra in tjänster från flera olika bolag är det viktigt att du har god dokumentation över vem som gör vad och att du tecknar garantiavtal med samtliga parter, ifall du inte skulle bli nöjd med arbetet efteråt. Nackdelen med att endast använda ett och samma bolag är givetvis att kostnaderna kan bli högre om du inte får en god och prisvärd offert. Du slipper dessutom att oroa dig över huruvida arbetet du eventuellt utfört själv verkligen håller. Beroende på vilket alternativ du väljer bör du räkna med att priset för dränering per kubikmeter hamnar någonstans mellan 500 och 2 000 kronor.

Jämför olika offertpriser
Prisskillnaderna kan alltså bli så stora, men du kan aldrig hamna så lågt som 500 kronor per kubikmeter om du inte själv utför en del av arbetet. Om du har svåra markförhållanden och det blir svårt för grävmaskinen att ta sig fram på din tomt, kan du räkna med extra arbetskostnader. Om du låter en fackman dränera runt en husgrund på 80 till 120 kubikmeter, kan ett sådant arbete ta någonstans mellan fem och tio dagar. Ett vanligt offertpris idag för ett fullständigt dräneringsarbete på en sådan husgrund är cirka 1 000 kronor per kubikmeter och bör då inkludera grävning, isolering och dränering, återfyllning och grov återställning.

Ett normalpris för ett dräneringsarbete av cirka 100 kubikmeter husgrund landar därmed på runt 100 000 kronor. Då får du givetvis också dra av hälften av arbetskostnaden genom ROT-avdraget, vilket plötsligt gör dräneringsarbetet betydligt billigare. Tänk dock på att du inte får skattelättnader för materialkostnaderna och att ROT-avdraget ger en maximal skattereduktion på 50 000 kronor per person och år. Ett exempel på hur ett dräneringsarbete kan läggas upp och finansieras, kan se ut så här. Du har en husgrund på 10 x 10 meter med ett genomsnittsdjup på 1,5 meter. Du har då sammanlagt en yta på 150 kubikmeter att gräva ut och dränera. Det är ungefär en kostnad som är jämförbar med gjuta platta kostnad .

Så kan ett dräneringsarbete se ut
Du finner ett komplett dräneringssystem i en byggvaruaffär som innehåller dräneringselement, täckduk etc. Med systemet slipper du i detta fall att använda isolerande grus och kan dessutom återfylla området med samma massor. Du sparar då in transportkostnaderna för att forsla bort överflödig markjord. Materialkostnaderna blir totalt 40 000 kronor. Du hyr in en fackman som utför grävningen med maskin. Grävningen och återfyllningen kostar tillsammans 15 000 kronor. Du sparar in pengar på att själv lägga ut dukarna och montera dräneringssystemet i botten. Under våren har du sedan tvingats lägga ut ett nytt lager matjord som har försvunnit genom sättningar. Därtill har du slipat och putsat husgrunden för att skydda källaren ytterligare mot fukt.

Kostnaderna för att frakta in och lägga ut matjord landar på 6 000 kronor, borren och putsningen kostar dig 2 000 kronor. Den slutliga fakturan för hela dräneringsarbetet med alla efterarbeten blir då cirka 63 000 kronor. Efter att arbetet är klart skickar du in ansökan om ROT-avdrag på de 23 000 kronor (det totala priset minus materialkostnaderna) som utgör arbetskostnaden på ditt dräneringsarbete. Hälften av arbetskostnaden, det vill säga 11 500 kronor, får du i skatteavdrag, vilket gör att slutpriset på ditt dräneringsarbete blir 51 500 kronor. Det är cirka 343 kronor per kubikmeter.

Viktiga saker att tänka på
När du planerar ett dräneringsarbete finns det utöver prisjämförelser ett par viktiga saker att tänka på. Grus används ofta som dränerande material, men ett problem med grus kan vara att det dränerar så effektivt att för mycket regnvatten sugs upp och överbelastar dräneringssystemet. Det kan då vara mer effektivt att gräva ut så att du får ett bra fall från husväggen och sedan använda vanlig matjord på duken, så att vattnet leds bort från husväggen. Undvik också att lägga ut toppjord vid markplanering samma år som du utför dräneringsarbetet. Speciellt under våren förändras grundvattennivåerna och sättningar i marken kan bli mer vanliga. Då kan du få räkna med extrakostnader när matjorden sjunker ner i marken.

Vid hyrning av grävare och grävmaskin kan du ofta välja mellan ett fast eller rörligt pris. I längden blir det dock ofta billigare med fast pris, eftersom grävarbetet sällan går så smidigt som man först tror, bland annat på grund av stenbumlingar i marken och svåra kabel- och rörledningar. Grävaren ska ha försäkring och ni bör skriva avtal enligt Konsumentverkets standardriktlinjer. Garanti på allt utfört arbete är viktigt och försök även att dokumentera arbetsgången med kamera, så att du har svart på vitt om någonting har utförts mindre bra. Tänk också på att du inte kan räkna med att få ut maximal effekt av dräneringen förrän om ett par år.

Står ditt hus helt eller delvis på berggrund? Då kan det vara svårt att veta exakt hur en dränering bör se ut och gå till. Här följer råd och tips på hur du kan gå till väga.

Priser på att gjuta ny betongplatta för sutteränghus

Läs mer om att estimera priser för att gjuta en ny husgrund.

Skydda källaren med en bra dränering

Att skydda sin källare med en bra dränering är givetvis en bra åtgärd. Läs mer här om normal dränering av källare. Men denna artikel förutsätter att du redan uttömt vanliga åtgärder och har extraordinära problem tack vare exempelvis stora vattenmassor som forsar nerför berg mot huset.

Spränga bort berg

Problemet med en husgrund på berg utan effektiv dränering är att vatten kan rinna ner obehindrat mot huset. Detta undergräver huskonstruktionen och kan orsaka stora och mycket kostsamma fuktskador över tid. Speciellt om man har delar som ligger under mark såsom en källare. Det finns ett par olika sätt att dränera hus på berg. Om du endast har mindre berg som gränsar mot huset kan du välja att spränga bort delar av det. Genom att använda så kallad snigeldynamit kan du långsamt spränga bort berget.

Om du lyckas bila bort tillräckligt mycket berg bör du kunna få plats med dräneringsslangar, som kan leda bort regnvattnet från husgrunden. När det gäller mindre bergyta kan man ibland själv bergborra i berget. Hur du borrar beror mycket på bergets egenskaper och därför bör du för säkerhets skull ta råd av en geotekniker, som kan ge förslag på hur du bör angripa berget på bästa sätt. Nackdelen med att bergspränga är att det är dyrt.

Skydda källaren

Men berggrund är komplicerad. Ibland kan det rinna ut vatten ur sprickor i berget och att då spränga ytterligare i berget kan ge upphov till nya sprickor, och därmed nya och större vattenansamlingar vid husgrunden. Därför bör du täta alla eventuella bergsprickor. Detta gör du genom att först borra hål i sprickorna med bergborr, sedan täta sprickan genom att injektera tätningsmedel i bergssprickan. Injekteringen ska följa huset uppströms och bilda en tätande, skyddande skärm.

Rådgör gärna av expertis inom området för att få råd om tätningsmedel, borrteknik etc. En enklare men inte alltid så effektiv lösning är att dränera så mycket du kan kring husgrunden och sedan lägga krutet på att hantera fukten som eventuellt uppstår i källaren. Detta gör du lättast genom att skydda väggar och golv med platonkonstruktioner. Om du istället bestämmer dig för att dränera med rör, gräv ut mot berggrunden och försök lägga rören så långt ner det går i marken.

Pumpa bort vattnet

Luta rören så att de leder bort vattnet från hus- och berggrunden. Täck över rören med en markduk och strö sedan över makadam eller singel som dräneringsmaterial. Om du inte lyckas placera dräneringsslangar på bra ställen på grund av berget, kan du istället välja att samla allt vatten i en pumpgrop och pumpa bort det med en dränkbar pump.

En sista metod kan ge effektiv dränering men innebär också en hel del arbete. Genom att gjuta en avjämning och därefter täta med membran mellan berg och husgrund, kan du få ett fall som gör att vattnet leds bort från hussidorna. Ibland kan en kombination av en eller flera av dessa metoder bli ett utmärkt recept för din husdränering. Konsultera din lokala byggherre och geotekniker, som mer detaljerat kan beskriva dräneringsmetoderna som är tillgängliga för just ditt hus.

När man ska gjuta en betongplatta använder man relativt mycket isolering.
Det gör att man har ett stort behov av cellplast som i sammanhangen med husgrunder ofta benämns som grundisolering.

Hur tjock isolering du behöver i din husgrund beror lite på vart i Sverige du bor. Det har att göra med Men i det stora hela behöver man ganska mycket cellplast i ett hus och den isolerande effekten som cellplasten ger kommer från 3 komponenter.

  • Grundisolering. Grundisoleringen är den isolering/cellplast som man har inne i grunden
  • Markisolering. För att förhindra tjäle kan man lägga ut markisolering runtom huset.
  • Isolering i grundelementen. Grundelementen består idag nästan uteslutande av cellplastelement (u eller l-element) som man gjuter fiberarmerad betong på eller använder en limmad skiva på cellplasten.

Läs även här om grundläggningsdjup.

Det finns möjligheter att dimensionering av en husgrund kan förenklas. Det finns formler och avancerade datorprogram man använder för att räkna fram dimensioneringen av husgrunder. Det finns mängder av parametrar som programmen och formlerna tar med i beräkningen.
Återfyllningen påverkar dimensioneringen pga något som kallas för jordtryck: När man räknar in jordtryckets påverkan på dimensionering av en husgrund är egenskaperna för materialet som används för återfyllnad viktiga. Det finns olika koefficienter man använder om det man använder som återfyllnad är sand, grusjord, siltjord eller lerjord. Till detta kommer påverkan av hur tung återfyllningen blir. Vidare spelar marklaster in på dimensioneringen.
Materialet som grunden vilar på är avgörande. Olika material tar upp olika laster. Berg, morän, grus, sant, silt och lera har alla sina egenskaper rörande just upptagandet av laster. Fukt är en annan aspekt som inte diskuteras här men som också givetvis måste beaktas för att exempelvis få en bra dräneringslösning.

Bra bilder som ger exempel på en återfyllning