Författare: Micke

Betong som används kommersiellt idag består av ett bergmaterial, sk ballasten, som sammanbinds med cement och vatten. Beroende på vilken mängd vatten i förhållande till cement så får betongen olika egenskaper.

Det stora användningsområdet för cement är för att skapa hållfasthet i någon form och är därför betongens viktigaste egenskap näst efter beständighet. Hållfastheten bestäms således av

• vattencementtalet
• partikelfördelningen i ballasten

Betong åstadkommer en mycket god tryckhållfasthet men har sämre draghållfasthet. Därför armerar man betong i de områden som riskerar att utsättas för dragpåkänningar.
Betong tillverkas mestadels i fabrik och tillverkning av betong är en hel vetenskap där fördelningen av de olika ingredienserna spelar en stor roll för betongens egenskaper

• Cement
• ballast (sand, grus och sten)
• kemiska tillsatsmedel

Mycket handlar om betongbilen

Betong behöver ta sig från fabriken där den tillverkas och blandas till den plats där den används. Man transporterar betongen vanligen i en cementbil som har en roterande behållare. Den roterande behållaren har två syften.Dels ser man till att cementen inte stelnar, dels blandar man betongen ytterligare för optimal fördelning.
När cementbilen kommer till byggplatsen pumpar man cementen ner i det område som ska gjutas, antingen i en form, eller i t.ex. kantelement bestående av cellplast med gjutet ytskikt som fungerar som form.

Armeringen som lagts i formen gjuts ihop med betongen för att ge konstruktionen en högre draghållfasthet. För att jämna ut och få bort eventuella luftfickor komprimeras betongmassan. Betongmassan hårdnar efter några timmar. För att skydda betongens yta mot att torka för fort så bör man vattna den gjutna grunden. Det som gör att betongen hårdnar är den den kemiska reaktion som uppkommer när vatten blandas med cement. Därigenom utvecklas värme.

Betongsten är utformade som block av betong som man kan använda för att mura med.

Grovbetong kallas ofta den betong man använder för utfyllnad. Kan exempelvis användas vid grundläggning, då ofta mot berg eller morän.

Lättbetong är en betongtyp med lätt ballast. Det gör att densiteten minskar vilket också gör betongen lättare.

Betongplatta är golv eller bjälklag i betong som ofta innehåller armering.

Tretong är ett varumärke för en betongtyp med sågspåns inblandning.

Stålslipad betong är betong där ytan glättats med roterande stålskivor innan den härdat klart. Detta för att få en jämn yta.

En viktig del av byggbranschen är säkerhet. Här finns det mängder av fiffiga byggmaterial som underlättar säkerheten. Det är viktigt att hela tiden tänka på byggsäkerheten på ett bygge. Den 1 januari 2009 började ändringar att gälla i arbetsmiljölagen och i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete, den s.k. AFS 1999:3. De nya reglerna täcker in hur samordningen och ansvarsfördelningen under byggförloppet ska bedrivas.

Skydd för fall är livsviktigt

Gällande byggsäkerhet är det absolut fall som är den vanligaste orsaken till dödsfall och olyckor på byggarbetsplatsen. Här är reglerna solklara – risken för fall ska vara förebyggd i form av skyddsräcken. Skyddsräcken, korgar eller plattformar där man kan jobba eller ställningar ska användas där så behövs. Om nivåskillnaden är två meter eller mer så behövs dessa skyddsanordningar. Om det finns uppstickade armeringsjärn man kan falla på så ska skyddsanordningar upprättas för nivåskillnader än 2 meter. Det är viktigt att skyddsräcken är hållfasta och tillräckligt höga. Höjden varierar men om det är normalt skyddsräcke räcker c:a 1 meter. I speciella fall kan det behövas högre räcken. Om det är svårt att upprätta räcken eller plattformar ska personlig fallskyddsutrustning användas. Det är viktigt att utrustningen är ordentligt utformad, annars kan t.ex. ett midjebälte medföra livshotande skador på inre organ om man ramlar ner från en hög höjd och fastnar i linan p.g.a. rycket. En säkerhetssele insydd t.ex. i en väst fördelar krafterna bättre.

Rostfri armering används framförallt i konstruktioner som utsätts mycket för korrosion attacker, t.ex. broar över saltvatten. Det uppstår alltid sprickor i oarmerad betong där saltvatten kan tränga in.

Brokantbalkar med vanlig armering brukar hålla cirka 30 år. Merkostnaden för en kantbalk som har rostfri armering ligger på 200-300 kronor metern.
Det ska jämföras med att reparationer kanske kostar 8 000-12 000 kronor per meter inklusive trafikstörningar.
När skyddet mot korrosion i aggressiva miljöer är ett nödvändigt krav använder man rostfria nät som är den
beständigaste armering som finns. Näten görs av en homogent rostfri tråd, och kan tillverkas i olika format.