gräva fiber i gatan
Fiber är glödhett just nu och vi får många frågor kring markarbete kring just detta. Många väljer att gräva sista biten själv efter att ha fått fiber framdraget till tomtgräns. Hur gör du för att dra in kabeln i huset.

Dras fiber till tomtgräns eller till närmaste grundmur?

Ofta ger operatören dig som husägare möjligheten att välja om kabeln dras till tomtgräns eller till närmaste grundmur.

  • Dra fiber till tomtgräns: Väljer man detta så dras fibern fram till tomtgräns.
  • Dra fiber till grundmur: Väljer man detta så dras fibern fram till grunden på husets närmast punkt sett från tomtgräns.

Hur går det till när man ska gräva fiber

Oftast används en minigrävare för att lägga ner fiber i backen. Sedan lägger man fibern i en kabel eller slang och sedan fyller man med sand och jord. Ett varningsband läggs ovanför kabeln nära markytan (cirka 10 cm ner).

Villa, samfällighet eller annan form

När du ansluter dig till fibernätet så ser processen olika ut beroende om du är en privatperson som ska ansluta din villa eller om du är en juridisk person som representerar en bostadsrättsförening eller liknande. Denna artikel riktar sig enbart till vår målgrupp – privatpersonen som ska dra in fiber i sitt hus.

Fått erbjudande om att få fiber framdraget

Om du tillhör de som fått eerbjudande om att gå med i en upphandling som samordnas med en ideell förening eller liknande så är vår starka rekommendation att haka på detta erbjudande. Oftast blir det mycket billigare om man är med på en gång i en sådan satsning. Det beror på
att fiber från dig till närmaste kopplingsstation bestämmer kostnaden och inte om fibern i gatan ligger nära. Det kan bli mycket kostsamt att i efterhand gräva sig på en redan befintlig fiber.

Skydda kabeln

Det är viktigt att du skyddar kabeln från yttre åverkan. Därför föreslår vi att du drar kabeln i ett plaströr eller i en slang. Lägg ut ett rött markeringsband i marken ovanför kabeln så grävaren som eventuellt vill gräva på din tomt hinner se kabeln innan grävaren faktiskt når ner till kabeln. Använd inte gula band då de används för el.

Vilket djup ska fiber ligga på i marken

Det saknas tydliga riktlinjer för hur djupt fibern ska dras. Rekommendationen som brukar ges är minst 30-40 cm ner i marken.

Helt klart är att ju djupare du drar fibern desto mindre risk för att fibern drabbas av att marken får tjälskador eller blir ”pågrävd” vid senare tillfälle. Här har du en karta över tjälen i marken. Vi anser att det är överdrivet att gräva så djupt men dessa påkänningar kan få dyra konsekvenser. Det ska sägas att vi inte kunnat hitta dokumentation på att antalet elavbrott och fiberbrott skulle vara mer vanligt förekommande för de som lägger fiber 30-40cm djupt.

För den som vill försäkra sig om att så inte sker kan göra något av dessa delar

  • Använda markisolering ovanför kabeln
  • Gräva ner till tjälfritt djup
  • Använda tjälskyddande dränerande material – läs mer om dessa här

Vad kostar det att få fiber indraget

Det kan vara mycket stora kostnadsdifferenser för att få in fiber till ditt hus. Beroende på läge, placering, samköp via föreningar av olika slag så kan differensen vara enorm. Vi har i våra diskussioner med leverantörer och våra besökare fått indikationer på att det kan kosta från 12 000 kr till upp mot 71 000 kr eller mer.
Just de fallen där man ska koppla på sig på redan nergrävd fiber i efterhand är nästan uteslutande dyrare än att vara med från början.

ROT avdrag för att dra in fiber

Delar av arbetet med att dra in fiber i din fastighet är idag ROT-avdragsgiltig. Absolut inte hela investeringen. De delar som utförs på din tomt är avdragsgill. Därmed kan man förenklat säga att grävarbetet från tomtgräns till ditt hus samt att dra fibern genom väggen in till ditt hus är avdragsgill. Det som kan vara värt att undersöka är hur avdragsmöjligheterna ser ut för just ditt hus. För även om en samfällighet eller liknande förhandlat sig till ett gemensamt pris så har du som villa/tomtägare olika rätt till avdrag beroende på just dina förutsättningar. Denna arbetskostnad kan specificeras av entreprenören för just din specifika arbetsinsats.

Fråga oss om grävarbeten för fiber

Inspiration för din uppfart eller infart

När du ska gräva och bygga din uppfart så är det viktigt att uppfarten går i stil med husets karaktär.
Här finner du ett antal inspirerande bilder för hur du kan göra en uppfart tilltalande.

Uppfart för hus med japansk stil

Härligt japansk inspirerat hus med stenlagd uppfart.

Uppfart för hus med engelsk sti

Uppfart med grusväg till hus i engelsk stil.

Uppfart för hus med amerikansk stil

Uppfart av betong till hus i amerikansk stil.

Uppfart för hus med dansk stil

Uppfart av betong till hus i dansk stil.

Uppfart för vanligt svenskt sutteränghus

Uppfart med enkla betongplattor till ett normalt svenskt sutteränghus.

Hur gör du din uppfart stark

Att göra en uppfart stark och tålig kräver sitt jobb. Vi delar upp det arbetet i olika delar.

  • Förarbete – mäta och markera
  • Underarbetet och bärlager
  • Kanterna
  • Underlag
  • Stenläggning
  • Skapa snygg finish

Gräva ur för att lägga ny uppfart

Ta hjälp av en markentreprenör som gräver ur din uppfart så du kommer ner till ett djup så att du får plats med

  • bergkross eller makadam
  • grövre grus
  • finare grus
  • plattor eller stenar

Precis som vid grundläggning så bör du gräva bort all matjord. Matjord drar åt sig och kan lagra vatten på ett sätt som möjliggör sättningar. Speciellt vid tjäle.

Makadam eller grovt grus

Innan du placerar ut makadamen så kan du lägga ut en markduk. Då hindrar du de olika lagren att blandas med varandra vilket förlänger livslängden på uppfarten.
Sedan lägger du ut grovt grus eller makadam på markduken. Makadamen säkrar upp uppfarten mot tjälskador (se tjäldjup här) och tar upp laster. Tjockleken på lagret med makadam dimensioneras efter tyngden som uppfarten kommer utsättas för.

Förarbete – mäta och markera

Förarbetet är precis som när man gjuter en husgrund mycket viktigt. Processen för att mäta och markera upp infarten eller uppfarten ser ut så här.

Använd utmärningsstav för att märka ut hör

Använd utmärningsstavar för att märka ut hörnen på uppfarten. Dra upp snören mellan alla utmärningsstavar.

Hitta rätt höjd

Hitta rätt höjd på den utmärningsstav som är högst belägen. Arbeta dig sedan nedför denna mot infartens start.

Överför önskad höjd till övriga utmärningsstavar

Hitta rätt höjd på den utmärningsstav som är högst belägen. Arbeta dig sedan nedför denna mot infartens start.

Mät ut hur uppfarten ska falla

Markera ut på utmärkningsstavarna hur fallet ska realiseras. Det är viktigt att tänka igenom lutningen på uppfarten. Den bör luta bort från huset så att markens avrinning blir effektiv. Och när du har en viss lutning är det viktigt att alla de olika ingående lagren som utgör underarbetet lutar lika mycket. Annars får du risk för sättningar och ojämnheter.

En tumregel är att uppfarten ska luta mellan en till två centimeter per meter.

Kanterna till uppfarten

När du har lagt underlaget klart kan du börja med kanterna som ska rama in och stötta upp uppfarten.

Underlaget – Grövre grus eller sk bärlagergrus

Lägg ut bärlagergruset. Vibrera med en plattvibrator.

Stenläggning

Efter att sättgruset är lagt är det dags att lägga ut beläggningen. Antingen är detta i sten eller betong. Principen är densamma med skillnaden att kullersten kräver en utbildad person så att det blir snyggt.

Skapa snygg finish och skydda garagets infart

I sista fasen skapas en snygg finish. Detta åstadkommer man genom att satsa på snygga övergångar mellan garaget och stenläggningen.

Skydda garagets infart och husgrund genom att säkra infarten. Läs mer om husgrunder och garage här.

Olika material för uppfarten

Olika typer av lösningar för en uppfart

  • sten i någon form – kullersten, marksten eller liknande
  • markbetong
  • asfalt
  • grusgång

Frågor om inspiration till uppfart

  • Utmärningsstav
    Hej Micke! Vad är en utmärningstav? Allt om att gräva och lägga ny infart och garageuppfart Mvh Niklas Hej Niklas, Du kan ta ett armeringsjärn t.ex. Fungerar lika bra som utmärningstav. Med vänlig hälsning, Micke PS: Här är villkoren kring ansvar och
    Läs mer

När man lägger sin grund är det viktigt att man tänkt igenom hur vattnet i huset ska fungera. Där är en VA ritning ett måste. Om du köper ett ”färdigt hus” från en hustillverkare finns det nästan alltid en VA ritning, annars behöver du skapa en.

Innan du skapar en VA ritning – planera dina behov

Innan du sätter dig ner för att skapa en VA ritning är det viktigt att tänka igenom hur och var du vill ha
  • dina vattenutkastare utomhus
  • varmvatten eller vattenbaserade system
  • kök
  • badrum
  • eventuella framtida tillbyggnader såsom Attefallshus

Vart lägger man kallvattnet in i huset

Kallvattnet dras in från kommunen om man inte borrar egen brunn. Normalast är att man lägger kallvattenledningarna under cellplasten i grunden.

Hur drar man tappvattnet

Det så kallade tappvattensystemet i brukar man lägga även den i husgrunden. Cellplastisoleringen består oftast av 3 cellplastskivor och där brukar man lägga tappvattensystemet ovanpå första cellplastskivan.

Fördelen att lägga den inne i cellplasten är att man skyddar den mot yttre åverkan.

Lägg aldrig varmvatten och kallvatten tillsammans

Tänk på att aldrig lägga varmvatten och kallvatten tillsammans i grunden. Av denna anledning brukar vi rekommendera att man lägger tappvattnet i cellplasten och gjuter in golvvärmen i betongen. Då hålls golvvärmen isär från tappvattnet.

Spränga och bygga en gjuten stödmur

stödmur
Går du i tankar på att bygga en stödmur på tomten? Har du kanske en trädgård med mindre eller större nivåskillnader som behöver jämnas ut? Här ska vi leda dig genom arbetet med ditt murbyggande och ge dig tips och idéer för ett smidigt arbete.
En stödmur kan göra underverk för utseende och användning av tomten. Har man bestämt sig för att bygga en stödmur är det viktigt att det håller för framtiden. Vad som händer om grunden och de första stenarna inte läggs på ett bra sätt, är att muren kan röra på sig när det blir temperaturförändringar i jorden, eller när marken bakom muren utsätts för tryck.

Varför en stödmur – jämna ut höjdskillnader

stödmur för sutteränghus
De flesta anlägger en stödmur för att ta upp höjdskillnader på tomten. Ingenstans är höjdskillnader tydligare än fär sutterängtomter.

Men det gäller givetvis alla tomter. De flesta tomter lutar faktiskt lite.

Här är lite situationer där en stödmur passar in.

  • rama in en uteplats på tomten där det finns höjdskillnader
  • anslutning till tomtgräns för att ta upp höjdskillnad och problem med dagvatten
  • skapa en plan yta för grundläggning

10% av muren under jord

Man brukar säga att 10% av murens höjd ska finnas representerad under jord, det vill säga under marknivå. Det är framförallt viktigt om muren planeras bli högre än 1 meter, men kan även vara bra för lägre stödmurar. En 50 centimeter hög stödmur ska alltså ha 5 av dessa centimeter under marknivå. Det gör att muren blir stabil i sin konstruktion.

Välja rätt sten till muren

Det finns stenar som är ”självlåsande”, det vill säga att de har liten klack som ligger bakpå, i överkant, på stenen undertill. Det gör att muren, när den utsätts för tryck bakifrån, inte åker framåt utan hakar i den sten som ligger undertill. Det bidrar till bra stabilitet i muren.
Väljer du att mura med betongblock är det bra att limma ihop dessa med fogbruk, till skillnad från sådan sten som hakar i varandra.

Gräv ur markbädden

Det är mycket viktigt att gräva ut ordentligt för att kunna lägga dränerande material som singel och makadam. En 1 meter hög stödmur bör vila på ungefär 15-20 centimeter makadam, en sten som inte är så känsligt för frost eller regn och är en viktig del i hur stabil muren blir.

Jämna till grunden

På ett byggvaruhus kan du hyra en vibrator att packa makadamen med, för att sedan gärna lägga en tunt lager (ca 1 centimeter) sand ovanpå. Det gör att första raden med sten kommer bli lättare att få i jämn nivå med varandra. Banka till stenarna så att de inte visar några tendenser på att stå ostadigt mot underlaget. En första rad som blivit ordentligt lagd gör att resten av raderna kommer bli fina. Använd ett långt vattenpass för att få det rätt.
För varje rad du lägger ska du fylla på med dränerande makadam bakom stenen och packa till med vibrator.

Dränera eller inte?

Om du bygger din mur för att ta upp höjdskillnader på tomten kan det vara värt att fundera igenom hur dagvattnet ska tas omhand. Om du har en tomt som lutar in mot grannen så behöver du ha en strategi för att ta omhand om dagvattnet och då kan det vara värt att antingen lägga ett dräneringsrör bakom muren eller anlägga en dagvattenkassett eller stenkista.

Bygglov för stödmur

Det kan vara så att du behöver bygglov för din mur, säkrast är att prata med kommunen om den mur du planera att bygga.
Men i regel ska det inte behövas ett bygglov så länge du

  • lägger din stödmur klart på din tomt
  • din stödmur är lägre än 50 cm

Vad du behöver för att bygga din stödmur:

Här är en lista över de verktyg du kan behöva för att anlägga en stödmur.

  • sten
  • makadam
  • sand
  • långt vattenpass
  • spade
  • gummiklubba
  • kratta
  • måttband
  • vibrator

.
Vi hoppas att du med detta har fått en grund att stå på när du ska bygga din stödmur. Prata med proffsen i byggvaruhusen och experter på sten och murläggning när du planerar eller gör dina inköp. Tipsen är oftast gratis!
Har du fler tips på hur vad man ska tänka på när man bygger en stödmur? Hör av dig till oss, vi tar gärna emot dina idéer och lyssnar till dina erfarenheter.

bygglov inför bygget
I plan- och bygglagen (PBL) finns regler om planläggning av mark, vatten och byggnader. Syftet med lagen är att se till det som byggs tar hänsyn till människor och en hållbar samhällsutveckling, både här och nu och för kommande generationer.
Bygglov behövs för nybyggnationer, tillbyggnader och andra ändringar som till exempel innebär att det ursprungliga användningsområdet för en byggnad ändras, eller att fasadens färg och utformning märkvärt förändras. För att ansöka om bygglov ska du skicka in en komplett bygglovsansökan till byggnadsnämnden i kommunen du bor i. När du har skickat in ansökan ska du få tillbaka ett mottagningsbevis från kommunen, för du ska nämligen få besked om bygglov inom 10 veckor från det att kommunen tog emot din ansökan. Om kommunen behöver förlänga utredningstiden kan de göra det en gång, men beskedet om förlängning ska du få innan dina 10 första veckor har gått. Du ska högst få vänta i 20 veckor på slutgiltigt besked om bygglov.
För att veta vad som gäller i just ditt ärende ska du ringa till byggnadsnämnden i din kommun och fråga. Om bygglov behövs eller inte beror bland annat på om din fastighet berörs av en detaljplan. Här vill vi ge dig några punkter att förhålla dig till när du ska, eller inte ska, söka bygglov.

Bygglov handlar mycket om ritningar

Bygglov handlar väldigt mycket om att tillhandahålla tillräcklig dokumentation för kommunen, byggaren och även dig själv. Dokumentationen utgår inte minst i olika typer av ritningar, varav flera har med grunden att göra.
Se här för en artikel som handlar om just detta.

Skillnader i marknivåer

När man anlägger en tomt och utför markarbeten så får man oftast lutningar på sin tomt. Reglerna från kommunen är tydliga. Du måste ta omhand om ditt eget dagvatten. Du får därför inte skapa för stora lutningar på din tomt mot dina grannar utan att åtgärda detta genom att ta omhand om dagvattnet på något sätt.

Läs mer här om att ta omhand om sitt dagvatten.

När behövs inte bygglov?

Med vissa begränsningar krävs inget bygglov om man vill bygga en mur, ett plank, ett skärmtak eller friggebod, även kallat komplementsbyggnad. Begränsningarna ligger vanligtvis i hur nära grannens tomt man får bygga, hur hög den planerade byggnationen är och vilken yta den kommer ta i anspråk.

Hur många meter från tomtgräns

Bygga pool

Du behöver inte bygglov för en pool. Men det finns andra regler du behöver följa såsom att ha ett skydd för poolen.
Läs mer om att bygga pooler här.

Bygga mur

Vill du bygga en mur eller ett plank med syfte att skydda en uteplats från insyn, får du bygga den inom 3,6 meter från bostaden. Men den får inte vara högre än 1,8 meter eller placeras närmre än 4,5 meter till tomtgränsen och grannen. Om du vill bygga närmre tomtgränsen måste du ha grannens tillåtelse. Se till att få en skriftlig tillåtelse, om det skulle uppstå problem eller klagomål i framtiden.

Bygga skärmtak

Det är okej att bygga ett skärmtak över en uteplats, en altan, balkong eller entré om det inte tar upp en större yta än 15 kvadratmeter. Skärmtaket får inte byggas så att det kommer närmre än 4,5 meter från tomtgränsen och grannen.

Bygga friggebod

En friggebod, eller komplementsbyggnad, får byggas utan bygglov om den inte är större än 15 kvadratmeter. Friggebodar har en högsta tillåtna höjd om 2 meter till taknocken och får, liksom murar och skärmtak, inte byggas närmre än 4,5 meter från tomtgränsen.
För att vara på säker ska man kontakta kommunen och fråga om sitt ärende. Det kan vara så att kommunen har bestämt att det du planerar att göra ändå kräver bygglov. Om det gör det, handlar det nästan alltid om att skydda den omgivning som finns i området. Den kanske behöver behandlas och bebyggas extra försiktigt av någon anledning.

Byggherrens ansvar

Byggherren är den som för egen räkning utför, eller låter någon annan utföra, arbeten som nämnts här och kräver bygglov. Som byggherre är du ansvarig för att arbetet följer den kontrollplan som byggnadsnämnden slagit fast i och med startbeskedet av byggandet, om du fått beviljat bygglov. I det ansvaret ligger bland annat att se till att det finns en plan som säger:

  • Vilka kontroller som ska göras?
  • Vem som ska göra kontrollerna?
  • När byggnadsnämnden bör göra arbetsplatsbesök?
  • Om arbetet kan ge upphov till farligt avfall och hur det i sådana fall ska tas om hand?

ROT-avdrag

Det går att få ROT-avdrag för det arbete som görs i samband med byggnationer som nämnts här ovan. ROT-avdrag går däremot inte att få för material- och/eller resekostnader. ROT-avdraget ger en möjlighet att dra av halva arbetskostnaden, men högst 50 000 kronor per person och år. Det är den person som gör jobbet, snickaren och målaren till exempel, som ansöker hos Skatteverket om att få utbetalningen för jobbet. Det är på inkomstdeklarationen som det slutgiltiga avdraget bestäms.