Det är när man är klar med grunden som det roliga börjar för den som ska bygga ett hus. Fram till nu har man mest grävt och gjutit saker som sedan inte fått något direkt synligt resultat. Denna artikel tar vid där grunden slutar så att säga. Vilket väggsystem passar och hur ska du tänka när du väljer väggsystem. Vi kartlägger också väggsystemen. Grunden vi utgår ifrån är en betongplatta.

Det börjar med grunden

När man har lagt grunden så har man kommit ganska långt i byggprojektet att man kan börja tänka på hur huset ska resas. Alltifrån att resa syllen till hur olika väggsystem fungerar ihop med betongplattan.

Bygga yttervägg på betongplatta

bygga yttervägg på betongplatta
Denna artikel handlar främst om ytterväggar. Innerväggar kan vara en diskussion kring konstruktion men vi behandlar framförallt ytterväggskonstruktioner. Dessa konstruktioner beror jättemycket på vilken typ av vägg man väljer. Det är också så att val av vägg påverkar hur grunden ska dimensioneras. En tjockare vägg behöver ofta en bredare kantbalk exempelvis.

Läs mer om att gjuta betongplattan här.

Vad ska du bygga för något

Beroende vad du ska bygga så finns det olika lösningar och bra tips.
Vi kommer utveckla dessa artiklar hela tiden.

Använd stålsyllar med syllskydd på betongplatta

stålsyll
När betongplattan är lagd kan man lägga en syll. Vad är då en syll?

Vad är en syll

Syllen är den regel som man bygger upp väggarna med och syllarna ligger an mot betongplattan.
Vi rekommenderar starkt att inte bygga syllen med trä – använd hellre stålsyll.

Det finns historiskt stora problem med syllar på betongplattor. De material som historiskt ställt till problem används inte längre, men man bör ändå undvka trä mot betong. Man kommer långt bara man skyddar syllen med syllpapp men om möjligt kan man försöka använda stålsyllar som inte är organiska. Läs mer om syllproblem här.

Fästa syll på betongplatta –

En syll som ska fästas på en betongplatta monteras normalt med någon typ av betongskruv. Se till att skruven är gjord för att klara av borras ner i en betongplatta. Se också till att använda en skruv som minimerar risken för överdragning.

Om du har vattenburen golvvärme och ska borra efteråt i en betongplatta är det viktigt att inte gå så djupt ner i betongen att du når ner till golvvärmen. Den vattenburna golvvärmen bör om du utfört grundläggningen korrekt ligga på ett djup som överstiger 5 cm djup. Dvs om du borrar ner till max 4 cm i betongplattan så ska du inte riskera att borra i golvvärmen.

Olika väggsystem att välja mellan

När man har satt syllen som då förvisso beror på vilket väggsystem man ska välja, så är det dags att resa väggarna. Då har man olika val att välja olika väggsystem.

  • träreglar
  • isolerande byggblock
  • ytong
  • leca
  • siporex
Bygga ytterväggar med träreglar
bygga väggar med träreglar
Det kanske mest vanliga väggsystemet i Sverige idag är träreglar. Nu menar vi själva väggsystemet och inte så mycket fasaden då val av fasaden hänger ihop ganska mycket med detta, men vi kommer till det senare.
Om man då har valt träreglar har man alltså valt ett material av trä. Trä är ett organiskt material och ofta kombinerar man detta med mineralull i väggen och även fasad utanpå. Man har också ofta olika typer av ångspärrar både inåt och utåt. Det här har genom åren skapat mycket kontrovers där man har enstegsfasader och trä. Man skyller ofta på cellplast som en del av fasaden. Man har cellplast på utsidan och sedan kommer det in fukt på väggen och det skapar problem och detta beror på en ångspärr på insidan som gör att huset inte kan andas. Kort sagt är trä det absolut vanligaste materialet att bygga med väggar. Fördelen med materialet är att det är väldigt enkelt att bygga i och därmed kan man vara väldigt flexibel. Snickare älskar att bygga i trä och det är ett material som är här för att stanna. Man bygger upp fönsterpartier, vanliga bärande reglar och så vidare. De här reglarna blir då bärande i konstruktionen och lasterna först ner i kantbalken på grunden.

Bygga ytterväggar med isolerande byggblock
bygga väggar med träreglar
En annan vanlig byggteknik idag är att man framförallt vid putsade hus, men även för andra fasader så bygger man med färdiga byggblock. Man kan säga att dessa i princip består av legobitar av cellplast som man staplar på varandra. Dessa är ofta 400 mm tjocka och har uttag för att sedan kunna gjuta betongpelare. Det går väldigt fort att stapla ut dessa och det kan ta endast en dag att bygga en våning.
Det finns olika typer av väggsystem såsom isogrund och termomur. Jag kommer länka till dem här nere. Fördelen med de isolerande blocken är självklart att dem är isolerade och kommer i ett stycke. Detta innebär alltså att det inte finns någon möjlighet till att skapa fuktproblem i dem här väggarna. Några möjliga nackdelar är väl att dem inte är super flexibla och att man vid exempelvis fönsterpartier och liknande behöver man ha vissa specialkonstruktioner, men det har dem här väggsystemen löst då dem funnits länge. Isolerande byggblock är ett väggsystem som jag varmt rekommenderar.

Det finns olika typer av väggblock av denna typ. Läs här om frågor och svar vi fått om flera olika typer av dessa

  • Neoporväggar – fylla på med betong
    Hej Micke, jag vill bygga ett Hus med Neopor och fylla på med betong (typ Dorocell thermomur). Jag gjorde ritningen själv men har inte sökt om bygglov. Frågan är, har du någon som har erfarenhet med den här metoden och kan bygga huset till mig? Eller
    Läs mer
  • brandskydd av thermomur
    Hej Micke Vi har byggt med thermomur i vår källare för 8 år sedan. Vi har inte täckt den på insidan men skulle vilja brandskydda den. Räcker det att måla med specialfärg eller måste vi sätta upp gipsplattor? Kerstin M Hej Kerstin, Färg räcker nog int
    Läs mer
Bygga ytterväggar med ytong
Det finns också lättbetong väggar där man kan bygga i byggblock. Man kan säga att det är någon blandning mellan hela betongväggar som man gjuter och dem isolerande blocken. Man har alltså relativt lätt högt sätt bra isolerande lättbetong. Då är det luftporerna inne i betongen som gör att betongen faktiskt får en bra isolerande effekt. Det är alltså lättbetong som man stamplar på varandra och murar, det är som murblock kan man säga.

Mura ytterväggar med leca
Ett annat vanligt sätt att bygga upp väggar är med leca. Då är det ofta kanske inte dem hus som man ska bo i eftersom att dem inte alltid isolerar särskilt bra. Leca kan vara bra för bodar där det är vanligt att man vill mura upp enkla konstruktioner. Man får då ett stabilt hus. Förutom att leca inte isolerar så bra och därmed kan den lätt suga åt sig fukt. Det finns isolerande lecablock, men dem är mycket dyra.

Fästa lecablock på betongplatta

När man ska fästa lecablock i betongplattan så är det bra om man ser till att lecablocken har mer än bara bruk att fästa i.
Du kan t.ex. borra ner en expanderbult i betongplattan. Sedan kan du skruva på ett gängjärn som du sedan fäster lecablocken i. För att dessa ska passa kan du göra hål i lecablocken på dessa ställen också så du enkelt kan trä över dessa över gängjärnen.
Pratar man med snickare så säger de säkert att det räcker med enbart med bruk men jag anser att vidhäftningen mellan lecan och grunden inte kan skada.
Det blir en dubbliknande konstruktion ner i plattan

Vilken dimension av leca på betongplatta för väggar

Den dimension på lecablocken som är vanligast är de block som är 19 cm breda.

Här finns frågor och svar kring att bygga på betongplatta med leca.

  • Bygga med leca på kantelement
    Ska bygga ett garage. Om man använder U eller L – kantelement för plattan – går det att mura upp till tak med leca på denna? Om man gör kantbalken tillräcklig stärk? Och vad är stärk här? Hej , Det ska inte vara några problem för dig att
    Läs mer
Bygga väggar med siporex

Siporex kan man använda för att bygga både källare och ytterväggar. De går att få isolerade och oisolerade. Precis som med ytong så riskerar dessa väggar att bli ganska tjocka. Speciellt om man ser till de regler och lagar som det skissas på (läs mer om det här).

Frågor från besökare om att bygga på betongplatta

Här kommer frågor och svar vi fått över tid som är relaterat till att bygga på betongplatta.

  • Golv i dusch ovanpå betongplatta
    Bygger ett duschutrymme på 2 kvm på befintlig betongplatta, utan isolering under. Ingen golvvärme skall finnas. Är det någon ide att lägga isoleringskiva under betong/flytspackel och i så fall hur tjock kaka skall det vara ovanpå Hej Ulf , Det låter
    Läs mer
  • Hur snart kan man bygga väggar på en gjuten platta
    Hej Vi planerar en betongplatta som ska gjutas i helgen. När kan man börja bygga väggarna på plattan. Vi skulle vilja komma igång med bygget av vår tillbyggnad så fort som möjligt efter gjutningen för att hinna klart innan sommaren börjar. Hej Janne,
    Läs mer

Fråga från Jonas från Sundbyberg

Hej!
Jag ska gjuta en betongplatta och under grunden behöver jag dränerande material. Jag har förstått att man kan ha olika djup på det dränerande materialet, i mitt fall singel.
Min fråga är hur tjockt lager som jag ska ha under grunden som är av singel?
Hälsningar Micke

Svar från Micke

Hej Jonas,

Det dränerande materialet har syftet att INTE BINDA FUKT. Och se till att också låsa fast undergrunden så att man får en god stabil undergrund. Ska också sägas att jag förordar makadam före singel. Anledningen till det är att man får en låsande effekt av sprängstenen som gör att man låser undergrunden mer ju mer last man lägger på makadamen.

Så med det sagt så beror mängden singel som man ska ha under betongplatta lite. Du kan tänka att du ska ha åtminstone 10 cm dränerande material och ju mer desto bättre blir det. Det finns flera aspekter av valet. Det ena är att du behöver ha mer dränerande material under kantbalken och detta eftersom att det kommer att ligga dräneringsrör utanför kantbalken. Under betongplattan behöver du ha ungefär 10 cm singel.
Ju mer mark som du behöver gräva undan i form av matjord behöver det grävas undan mer än vad du har estimerat för. Du kanske endast behöver ha en ett grundningsdjup på en viss mängd, men upptäcker senare att ju mer matjord så måste all matjord bort och då kan det behövas att man tillsätter med dränerande material just för att kunna komma upp till den nivån där man ska grundlägga. Grundläggningsdjup och tjäldjup och så vidare kan påverka hur mycket dränerande material du behöver ha, i ditt fall singel. Hoppas det var svar på din fråga!

Vänliga Hälsningar
Micke

Kapillärbrytande material

Fråga från Dennis från Utö utanför Stockholm

Hej!
Vi ska bygga ett hus och har fått reda på att vi behöver kapillärbrytande material under eller i husgrunden. Vad betyder detta och vad är det för någonting? Tack!

Svar från Micke

Hej Dennis,

Jag är en stor fantast av cellplast som kapillärbrytande material. Cellplast är branschstandard idag för isolering under platta på mark av just denna anledning. Förklarar nedan varför cellplast är ett så bra material.

Vad är kapillärbrytande material?
Kapillärbrytande material är material som står emot fukt och vatten.

Cellplast vanligaste kapillärbrytande material för husgrunder
Det finns en anledning till att cellplast har blivit en standard i husgrunder i Sverige och det är för att det är kapillärbrytande. Du kan ställa ner cellplast direkt rätt ner i vatten och det som händer är att vattnet kommer att penitrera cellplasten endast en liten bra och sedan stannar den. Den har alltså en kapillärbrytande effekt. Detta är helt avgörande om man exempelvis ska ha en grund och inte vill ha in fukt i grunden.
Betong suger fukt
Betong är däremot ett material som suger åt sig fukt. Det kan handla om gamla hus och liknande som har gjutit i olika betongkonstruktioner. Leka är ett exempel som har väldigt stora problem med att man inte är kapillärbrytande. Då har alltså problem med fukt och betongen har alltså en dålig kapillärbrytande effekt. Det är också därför som man använder cellplast underst i husgrunden.

Cellplast – isolerar också
Hade man inte använd cellplast under så hade betongen sugit åt sig fukt från den omgivande marken och skapat allehanda problem. Nu har cellplast dessutom en isolerande effekt vilket är nog så viktigt.

Vänliga Hälsningar
Micke

Konstruktionsritning för betongplatta

Fråga från Emma från Täby

Hej!
Vi har blivit ombedda att ta fram en konstruktionsritning för vår kommande betongplatta av kommunen. Vi har varit i kontakt med en hustillverkare som inte kan bistå med det. Vi är därför lite låsta just nu då vi inte vet vad det är för någonting och vad behöver man det till? Vi ska som sagt ha en betongplatta på mark för vårt nya hus.
Tack!

Svar från Micke

Hej Emma,
Tack för frågan!

Här är ett företag som kan hjälpa dig.

Syftet med en konstruktionsritning för din husgrund

En konstruktionsritning behövs dels ofta för att tillfredsställa kommunens olika krav på handlingar som ska biläggas bygglovet. Kommunen har blivit mycket mer noggranna med att man bilägger sådanna handlingar och detta för att man ska säkerställa att huset byggs på ett korrekt sätt.

Vart får du tag i en konstruktionsritning

Konstruktionsritningen för en betongplatta kan man få fram på två olika sätt.

  • kontruktör
  • grundtillverkare
Vad kostar en konstruktör för grundritning

Ett sätt är att man kan ta hjälp av en konstruktör som hjälper till med ritningen. För att ta fram en sådan konstruktionsritning kan det kosta ungefär mellan 5000-10 000 kronor. Man kan också gå till en grundleverantör som lever på att leverera grunderna och själva materialet. En konstruktör är experter på de här typen av frågor och för att de ska kunna göra sitt jobb behöver de ta fram en konstruktionsritning och utifrån den dimensionera grunden. Det är oftast då som ritningen ingår. Mitt tips är alltså att om man vill ha en konstruktionsritning för en betongplatta och ännu inte valt materialet bör man välja en grundleverantör som gör detta och där man alltså kan få ritningen på köpet.

Konstruktionsritning för att dimensionera grunden

En konstruktionsritning för en betongplatta har som mål att dimensionera grunden så att lasterna på grunden tas upp på rätt. Det finns flera typer av laster och några exempel är linjelaster och punktlaster. Linjelaster är en last som fördelas jämt över exempelvis en vägg. Detta innebär att väggen tar upp flera punkter på många punkter eller jämnt längs med väggarna. Det är då som den så kallade kantbalken dimensioneras för de lasterna som hus skapar. Det kan vara alltfrån bjälklagen om man har ett flervåningshus till tvåvåningshus där det skapas laster från bjälklag, takpannor och olika typer av inredning som kan göra att lasterna fördelas ned i väggarna och det är då som kantbalkarna behöver dimensioneras. Det som det kokar ned till med linjelasterna är ofta en kantbalksektion som då är samma sak som en konstruktionsritning för en betongplatta.

Speciella punkter som behöver extra armering och betong

Sen kan man också ha andra laster inne i huset som då är såkallade punktlaster. Då talar man ofta om pelare som tar upp tunga laster från huset. Detta är ett populärt alternativ när det handlar om öppna planlösningar där man exempelvis i ett öppet kök inte vill ha väggar som murar in köket utan man vill ha ett öppet kök och därmed är en punktlast ett bra alternativ. Med punktlaster kan man föra ner laster på stora ytor i en pelare. Det man då måste göra är att dimensionera grunden kring pelaren på ett annorlunda sätt jämfört med övriga betongplattan. Nu handlar det inte om längre om kring kantbalken utan inne i grunden och inne i betongplattan. Det man då gör är att armera lite extra där man dimensionerar och använder ofta lite mindre isolering och gjuter lite mer betong. För detta arbete behöver man också ta fram en så kallad grundsektionsritningä/grundritning som också går under namnet på konstruktionsritning för betongplatta.

Vänliga Hälsningar
Micke

Kantelement med förhöjd sockel

Fråga från David från Skåne

Hej!
Vi ska bygga ett garage och undrar om vi ska använda kantelement med förhöjd sockel eller inte. Vi undrar vilka fördelar/nackdelar det kan finnas med att använda just den typen av kantelement. Om du har några andra tips för att bygga ett garage tar jag gärna emot det. Tack!

Svar från Micke

Hej David ,
Tack för frågan.

Vad är ett kantelement

Ett kantelement ställer man runt ytterst i en grund och ramar därmed in grunden. Inne i den lägger man sedan cellplast, golvvärme och armering för att sedan gjuta det till en betongplatta. Kantelementen kan vara formade antingen som ett L eller U, det är det vanligaste. Man syftar alltid till att bilda ett U, i vilken man gjuter den så kallade kantbalken.

Kantelement med förhöjd sockel – vad är det?

Det finns då också kantelement med förhöjd sockel. När man lägger till kantelementen till betongplattan gjuter man i antingen L:et eller U:et. Det blir alltid ett U som man gjuter i, L:et skjuts in till cellplasten och bildar då ett U. Bredden på kantbalken blir därmed lite mer flexibel då man har ett L som man kan justera. Man brukar säga att U:et är fast bredd och därmed är det skillnad mellan L-element och U-element.
Men ett L-element eller U-element med förhöjd sockel har till syfte att skapa en högre sockel. Detta innebär alltså att sockeln inte slutar i betongplattans höjd, utan fortsätter högre upp. Då får man dels en betongplatta, men även en början på en vägg, en betongbeklädd klack som sticker upp. Detta är då ett väldigt vanligt alternativ vid garage där man kanske vill skölja av garaget eller liknande och då inte spola in vatten under väggen. Med kantelement med förhöjd sockel får man en tåligare konstruktion. På denna förhöjda sockeln kan man då ofta ställa enklare konstruktioner, exempelvis då garageväggar som har relativt begränsade laster från byggnaden.

Vänliga Hälsningar
Micke