Fråga från Rune från Leksand
Hej Micke,
Tack för utmärkt information om husgrunder! Bilden visar platsen för ett kommande fritidshus ca 79 kvm.
Jag har prelimärt valt entreprenör och platta som grund för huset. Det som pågår just nu är arbete med att specificera grundprojektet i ett avtal.
Fråga till dig: Finns det mallar för hur ett grundprojekt bör beskrivas i avtal mellan entreprenör och byggherre? Vore otroligt värdefullt att se hur bra avtal utformas.
Tacksam om du har någon eller några ideer! Mvh/Rune
Svar från Micke
Hej Rune,
Din fråga är extremt prioriterad för mig då jag ser stort värde i att göra detta.
Det skulle addera stort värde till alla mina besökare. Har dock extremt mycket just nu ☹ så jag jobbar med den löpande så gott jag kan.
Låt oss tillsammans definiera de viktigaste delarna (nedan tagen från vår mailkonversation) – fyller som sagt på listan löpande vad som bör finnas med i ett avtal.
- Förutsättning: Användning av entreprenadkontrakt ABS 09 inom vilket uppdraget beskrivs i bilagor (mina tankar gäller alltså bilagor)
- Fakta om grund som ska levereras: Grundens planritning. Finns lastberäkning för plattan så grundentreprenör kan dimensionera grunden ordentligt. Finns grundsektioner, grundritningar? Typ av ytskikt på kantelement, helgjuten eller pålimmad skivmaterial. Hur ser betongplattans tjocklek ut. Vanligt för villa är 400 höga kantelement ihop med 300 mm isolering. För garage används 300 mm höga kantelement och 200 cellplastisolering. Hur sker armeringen av kantbalken (byglar eller integrerad i betongplattan)? Vilken dimensionering av armeringsnät 5×150 (villa med normala laster) eller 6×150 nät för garage med lite högre laster pga bil. Ska garageport förstärkning genomföras. Vilka förstärkningsjärn behövs. Finns det typbeteckningar som kan användas och förenkla genom avtalet kan hänvisa till typ?
- Etablering av tillfällig väg: Finns tillgänglighet till tomten eller behöver en enklast möjliga väg anläggas för transporter av maskiner, bortschaktning av massor osv.
- Beskrivning av grävning: Gäller grävning för grund och grundens dränering. Angivande av grundläggningsdjup. Kanaler för dräneringsrör. Grävning för pumpbrunn. Val av dränerande material (makadam eller dräneringsgrus).
- Montering av grund: Uppbyggnad av grunden med och anläggning för dränering med dräneringsrör, dräneringsmaterial, markdukar, kantelement, isolering, kanske plastfolie, armering. Omlottläggning av cellplastplattor, fästa kantelement och isolermaterial. Anslutning till pumpbrunn. Krav på kantbalk.
- Tjälisolering: Hur kan tjälisolering påverka grundläggningsdjup och försäkran om minskad risk för tjälskador. Extrakostnad. Egenskaper för denna isolering (cellplast s80 osv)
- Golvvärme: Tillägg golvvärme. Ja/Nej. Hur genomförs provning av betongplattans golvvärme.
- VA/VVS: Hur ser planen ut för vatten, avlopp och el. Kommer VA ritningar tas fram. Om inte hur säkras att vi gjort rätt och att exempelvis avlopps anslutningar hamnar rätt i plattan? Säkerställande av dessa genomföringar för vatten, avlopp och el. Ritning och eventuella kvalitetskrav som ställs på detta.
- Gjutning av platta: Kantbalk, resten av plattan, armering, leverera yta.
- Återfyllning och återställning. Bort med tillfällig väg. Hantering av jord från grävningarna. Ingår transporter till / från tipp. Ingår tippavgifter. Har vi försökt minska transporter genom att försöka hitta motpart som kan behöva överblivna schaktmassor. Ex för denna typ av initiativ är NCC Loop Rocks.
- Genomförande: Entreprenörens arbete och ev eget arbete. Kontrollstationer egenskaper och kvalitet. Kontrollstationer ekonomi och tidplan. Förslagsvis tas fotodokumentation för varje steg i processen.
- Godkännande: Återställning av tomt. Toleranserna för betongplattan ska uppfylla villkoren enligt HusAMA för undergolv. Toleranserna för trägolv lyder under kraven enligt HusAMA98, Tabell 43. DC/-1, Klass A. Denna säger att för en 2 meter lång platta så är toleransen ± 3 mm och vid mätlängd 0,25 m är toleransen ± 1,2 mm.
mvh Micke
