bjälklag och liknande av kreosot

Ett hus som har impregnerats med det kreosot behöver normalt sett renoveras. Projektet blir oftast omfattande eftersom det ofta är bjälklagen som behandlats och behöver renoveras. Det gör att man behöver öppna upp golv och tak. Man kan likna projektet lite grann med en krypgrundkonvertering där man gjuter igen krypgrunden till en betongplatta. Det alternativet finns också för hus som renoveras pga kreosot om konstruktionen tillåter det.

Kreosot – en farlig träskyddsbehandling

När man talar om kreosot talar man om ett miljöfarligt ämne där användningen av blandningen kan leda till oacceptabla risker även för människans hälsa. Kreosot är en blandning av flera olika ämnen och är i själva verket en restprodukt vid torrdestillation av stenkol för att framställa koks. Det finns olika typer av kreosot varav trä kreosot är ett utav de. Ända sedan sent 1800-tal har man använt denna blandning för att impregnera trä med syftet att skydda träet mot såväl angrepp av röta och skadeinsekter. Detta är alltså anledningen till att kreosot ses som ett bekämpningsmedel som hör till produkttypen träskyddsmedel bland så kallade biocidprodukter. Som nämnts är blandningen farlig för både hälsa och miljö finns det idag strikta regler när det kommer till användningen samt var man får använda kreosot.

Kreosot – farligt för hälsa och miljö

Kreosot är en blandning med hög giftighet och det är även klassificerat som ett cancerframkallande ämne med innehåll av flera olika ämnen med hälsofarliga egenskaper. När träet utsätts för låga nivåer av kreosot för en längre tidsperiod finns det risk för hudutslag som senare kan utvecklas till hudcancer. Vissa ämnen såsom antracen, fluorenten, pyren och fenantren i blandningen har så kallade PBT- egenskaper. Dessa är långlivade organiska föroreningar (persistenta), giftiga (toxiska) och de kan även lagras i levande vävnad (bioackumulerbara). När man talar om dessa ämnen menar man att de generellt är farliga under lång tid efter själva träets behandling och inte på en gång. Om man får en direkt kontakt med större mängder av kreosot är brännskador och hudutslag vanligt. En större exponering av kreosot kan även leda till problem med lever och njure.

Hur används kreosot idag och vilka regler gäller egentligen?

Kreosot är ett ämne som idag används för industriell impregnering av järnvägssliprar samt el- och telefonstolpar runt om i landet. Syftet med medlet är att skydda el- och telefonstolpar. Sveriges äldsta stolpe utanför Borås är ungefär 100 år och är även den impregnerad med träskyddsmedlet kreosot. Blandningen har varit i bruk sedan 1830-talet, men användningen begränsades först på 1980-talet. Det har tyvärr medfört att det är vanligt att kreosot förekommer i äldre bostäder i Sverige och eftersom användningen av kreosotimpregnerat virke i byggnader inte vad reglerad så byggdes det med kreosot ända fram till att det begränsades. Idag är det endast yrkesfolk med specialutbildning som får använda kreosot.

Kreosotförbud

När det kommer till kreosotimpregnerat trä får dessa inte alltid användas. Nedan följer exempel på förbjudna användningsområden:

• Inuti en byggnad och detta oavsett byggnadens ändamål
• I leksaker och på lekplatser
• I parker, trädgårdar
• I anläggningar för friluftsliv där det löper stor risk för hudkontakt.
• Vid tillverkning av trädgårdsmöbler
• Vid både tillverkning, användning och återbehandling av
• Behållare som är avsedda att användas vid odling
• Förpackningar där det finns risk för kontakt med råvaror, halvfabrikat eller andra färdiga produkter som är avsedda att konsumeras av antingen människor eller djur.
När det kommer till biocidprodukter med innehåll av kreosot måste dessa först godkännas av den så kallade kemikalieinspektionen innan den överhuvudtaget får användas i Sverige. Där görs en bedömning och man kontrollerar produktens hälso- och miljöfarliga egenskaper. Enligt ett EU-beslut som togs år 2011 får det ingå kreosot i godkända biocidprodukter fram till 1 maj 2018. Vad som beslutas därefter återstår att se.