Källa till artikeln:Tjällden AB
Vad menas med grundläggningsdjup? Av namnet att döma kan man höra att det är ett avstånd ner i marken.
Grundläggningsdjupet är starkt förknippat med förekomsten av tjäle vilket ser olika ut i Sverige. Se kartan intill. Tjälen beror av tiden som temperaturen är under noll. Desto längre tid man har rätt förutsättningar för kyla under nollan desto djupare tränger tjälen ner i jorden.
I de områden i Sverige som har frostaktiv jord så måste husgrunden skyddas mot påverkan av tjäle. Kartan intill visar maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke. Med tjälfarlig mark menas kohesionsjordar, dvs mark som inte släpper igenom vatten t ex matjord.

Tjäldjupet varierar i Sverige från dryga metern i Skåne till över två meter i norra sverige.

Tjäldjupet är en mycket viktig aspekt när man ska avgöra vilket grundläggningsdjup som ska användas och ifall tjälisolering är nödvändigt. Inte bara grunden tar ju skada av tjäle, även de ledningar som dras. Mycket kan motverkas genom att isolera. Ju mer isolering desto mindre grundläggningsdjup. Gäller för både grund och ledningar.
Grundläggningsdjupet avser avståndet mellan grundelementets underkant till underkant av dränerande material.
Det finns ett antal ytterligare parametrar som spelar in i grundläggningen och som påverkar värmeförluster ner i marken bland annat .
  • Används golvvärme (vilken temperatur)
  • Tjäldjup
  • Eventuell tjälisolering
  • Isolering under betongplattan
  • Grundvattennivån
  • Anslutningar till avlopp (kommunalt avlopp)
  • Hur enkelt är det att schakta. Dyra sprängningar pga berg vill man ju undvika
  • All matjord ska tas bort

Hur grundlägger man ner till grundläggningsdjupet

Att genomföra en grundläggning ner till grundläggningsdjupet betyder att man behöver schakta bort matjord ner till detta djup. Ju djupare grundläggningsdjup desto mer arbete givetvis. Funktionen av detta är relativt komplext. Speciellt map om man använder isolering under betongplattan och om man har golvvärme. Ju mer värme som läcker ut, desto positivare för undergrundens uppvärmning, men desto högre värmeförluster. Man ska givetvis minimera värmeförlusterna, men när man dimensionerar sin grund är det viktigt att veta om dessa parametrar.

Påverkan av tjälisolering och randisolering

tjälisolering
Genom att tjälisolera marken utanför kantelementen så får du följande effekter
  • Tjälen går inte lika djupt
  • Du kan välja ett mindre grundläggningsdjup än du annars hade behövt

Olika jordarter – din jordart påverkar din tjälfarlighet

Vi får många frågor om olika jordars möjlighet att dränera en grund. Dvs förmågan att släppa igenom vatten. Om vatten inte släpps igenom och jorden har hög uppsugningsförmåga så är marken tjälfarlig. Detta då vatten expanderar marken när den fryser. När sedan marken blir varm igen skapas tomrum och bärigheten i minskar. Sättningar uppkommer på detta sätt.

Det som bla avgör markens förmåga att dränera är storleken på partiklarna i marken. Ju större partiklar desto bättre dränerar marken.

Problemet många husägare har är att de har en blandning av olika jordar som gör det svårare. Man har en blandning av silt, sand och grus i olika fraktioner. Det gör beslutet kring om marken är tjälfarlig hamnar i en gråzon.

De vanligaste förekommande jordtyperna är

  • olika typer av lera
  • morän
  • siltjordar
  • sand och grus

Vi kommer löpande att utveckla denna artikel med jordarternas egenskaper och hur de påverkar dina förutsättningar för att undvika sättningar i grunden, vilket man ju alltid vill minimera risken för.

Grundläggningsdjup i olika delar i Sverige

Tjäle går ner i marken olika i olika delar av landet. Detta beror dels på

  • klimatet
  • markens beskaffenhet
  • typ av grund
  • hur varm undergrunden blir (används ex. golvvärme)
  • mängd isolering i betongplatta
  • mängd tjälisolering
Dessa parametrar samverkar. Så om du har varmt i huset så ökar utsläppet av värme ner i marken vilket gör att tjälen inte får fäste. Ju mer isolering du använder i betongplattan, desto mindre värme läcker ut i undergrunden.

Man undviker tjällyftning och dess påverkan på husgrunder om huset grundläggs på ett sådan nivå att de marker som är tjälfarliga inte kan frysa. Tjäle drabbar i första hand de tomter som ligger på mark som är av lera, silt och morän.

Tjäldjup och grundläggningsdjup

Vid 10 cm hög sockel betongplatta ovan mark gäller nedanstående siffror.
Golvvärme som gör att man har minst 24 grader invändigt. 300 mm isolering antas i betongplattan. Ingen tjälisolering.

Tjäldjup och grundläggningsdjup Stockholm

Genomsnittligt tjäldjup: 1,5 – 1,6 meter
Grundläggningsdjup: 0.6 meter

Tjäldjup och grundläggningsdjup Göteborg

Genomsnittligt tjäldjup: 1,2 – 1,3 meter
Grundläggningsdjup: 0.5 meter

Tjäldjup och grundläggningsdjup Linköping

Genomsnittligt tjäldjup: 1,6 – 1,7 meter
Grundläggningsdjup: 0.6 meter

Tjäldjup och grundläggningsdjup Malmö

Genomsnittligt tjäldjup: 1,1 meter
Grundläggningsdjup: 0.5 meter

Frågor och svar om tjäle och tjälisolering

Vi har historiskt fått frågor om tjäle och tjälisolering. Dessa har vi här.

  • Tjälisolera i Stockholm?
    Hej Micke Tycker du att man behöver tjälisolera ett stall/ekonomibyggnad om den kommer stå i Åkersberga (norra Stockholm)? Hej , Oftast är det viktiga
    Läs mer
  • Djup för betongplintar, växthus
    Hej! Vi ska bygga ett 25 kvadratmeter stort växthus. Det ska stå på en metallsockel. Underlaget är endast grus. Ingen mur eller betongplatta. Trädgård
    Läs mer
  • Randisolering byggnorm
    Finns det nån byggnorm gällande randisoleringen? Har byggt hus via Skidstahus. Deras grundläggare använder sig av Albabalk och har enbart isolerat hör
    Läs mer
  • Tjälisolering hur brett är lämpligt
    Hej Micke, Vilken otroligt bra sida, mycket tips på den. min fråga. Jag ska bygga en attefall 6*4 meter med en platta på marken. Jag har pratat med by
    Läs mer
  • Isolering utanför grund
    Hej Vi bor i de norra delarna av Sverige , närmare bestämt Umeå. Vi har pratat med olika parter (hantverkare men även en kille på vår lokala byggmater
    Läs mer