Fråga mig om marknära byggande

Så gjuter man en betongplatta

Så gjuter man en betongplatta

Källa till artikeln

Mycket av innehållet i denna artikel har hämtats från Tjällden AB. Vi tackar för informationen.

Bryt ner grundläggningsprojektet i hanterbara delar och spara pengar

Många upplever att grundprojekt är mycket komplexa och samtidigt väldigt viktiga. Detta gör att många känner en oro för grundprojekten. Vi har skrivit denna artikel för att hjälpa våra besökare att få upp sin beställarkompetens av husgrunder.
När man gjuter en betongplatta på mark inbegriper det ett antal steg. Om man sätter sig in i processen kring grundläggning så kan man bli bättre på att ställa krav på grundbyggaren och materialleverantören. I bästa fall kan man göra många av momenten själv, i sämsta fall blir man en bra beställare. Vi har försökt göra det enkelt för dig som ska gjuta betongplatta på mark att se vilka stegen är, vilka kompetenser som behövs i varje steg och om det behövs även vilka maskiner som kan vara bra att ha för varje steg.

Husgrunder läggs bäst av två personer eller fler. Vår erfarenhet är dock att är man fler än två så kan det bli dyrt då minst en person har lite att göra under stora delar av tiden. Men duktiga grundbyggare kan gott ha fler än två om de är specialiserade på gjutning osv. Så nedanstående siffror ska ses som riktmärken för två personer i kalendertid. För att ta reda på den mantid som behövs så får du räkna på det dubbla om man är två personer. Vi har skrivit artikeln för att du som privatperson ska kunna minska kostnaderna genom att du utgör denna andra person, alt tar in en kompis så att ni gör det tillsammans.

Gör snabbkalkyl

Beräkna ungefärlig kostnad

Översikt – använd länkarna

Förberedelser för gjutning av betongplattan

Projektet

Snabb intro till betongplatta på mark – 2 minuter


När du ska grundlägga en platta på mark så kännetecknas detta projekt av att marken måste vara jämn och fin. Därför lämpar sig denna husgrundstyp där du har mark där du inte behöver spränga allt för mycket.

Förberedelser för gjutning av betongplattan

förberedelser
För att lyckas med din grundläggning så behöver du förbereda projektet väl. Det gäller egentligen alla stegen som presenteras nedan. Allt från markarbetet, materialinskaffandet (kantelement, armering mm) till betonggjutningen bör förberedas väl. Se till att du har rätt material rätt införskaffat vid rätt tidpunkt och att ingen byggare blir stående i väntan på materialet. Inget ont om byggare men vi har lång erfarenhet av byggare som gillar att åka och komplettera dina inköp med egeninskaffat material. Det är bekvämt för dem att komma bort ett tag och köpa material. Denna tid tar de ofta bra betalt för. Därför är det bra att se till att bry dig om logistiken kring bygmaterialet. Om du säkerställer att materialet kommer till byggplatsen vid rätt tidpunkt så kommer du att spara pengar. Det är också så att om du som beställare visar intresse för pris och tidplan så kommer leverantören därmed att göra mer för att uppnå detta åt dig. Byggare som vet att ens kund är priskänslig kommer om företaget är seriöst alltid ställa sig själv frågan, kan vi göra något för att spara pengar i alla de moment de utför där kostnaderna är rörliga. Bara där kommer ni spara pengar.

Ta fram grundritningar utifrån lastplanen – betongplattans kn/m

Alla hus har behov av att ta reda på lastplanen. Dvs hur många KN/kvm eller KN/m last finns det på de olika delarna av huset. Utifrån denna lastplan kan sedan grundleverantören ta fram en lunik grundritning för just ditt hus.

Lasterna kan delas upp i olika delar

  • Linjelaster längsmed kantbalken. Dessa anges som kN/m. En typisk linjelast för en normal villa är 20 kN/m. Observera att detta är ytterst individuellt per hus och kan bero på många parametrar såsom om huset är enplanshus, en och en halvplans hus eller vilken fasad man valt. En annan avgörande faktor för hur tunga lasterna blir är om man väljer betong eller träbjälklag för övervåningen.
  • Punktlaster inne i betongplattan. Dessa anges i kN/kvm. Punktlasterna uppstår normalt om man har öppna planlösningar med pelare eller liknande som ska vara bärande.
  • Linjelaster inne i betongplattan. Dessa anges i kN/m och kan även de för en enplansvilla med träbjälklag uppgå till 20 kN/m.

Fler frågor och svar om ritningar och platta på mark

Bygglov och myndighetskontakter

Det är lika bra att inse det redan från början. Du är i händerna på myndigheterna, dvs kommunen, när det kommer till att bygga hus. Myndigheterna styrs efter pbl, dvs plan och bygglagen.
Man måste samtidigt förstå myndigheterna. De utsätts för enormt tryck från boende, företag mm som vill bygga alla möjliga konstigheter och alla beslut som tas är offentliga. Bygglov är en hel eller till och med fler artiklar för sig som inte lämpar sig in denna artikel. Men utifrån ett grund perspektiv har vi skrivit en artikel om bygglov och grundritningar som kan vara bra för dig som ska gjuta en husgrund. Det finns sedan en kort tid tillbaka ett mycket viktigt datum som bestämmer när kommunen tidigast tillåter Er att påbörja byggandet. Börjar man tidigare än det så kan man få böta. Läs mer om bygglov här (skriven för tillbyggnader men gäller generellt också).

Grundundersökning

grundundersökning
Det är viktigt att veta att marken man bygger huset på klarar de laster som huset utsätter marken för. För att ta reda på detta så bör man göra en grundundersökning. Vid en grundundersökning tar man även fram hur grundvattenförhållanden, markförhållanden mm ser ut. Man undersöker också om marken kan ge ifrån sig radon och om marken du ska bygga på består av sten eller berg. Då kan man behöva spränga.
Om din mark inte har tillräcklig bärighet så kan man behöva påla husgrunden eller använda kompensationsgrundläggning. Dessutom är det viktigt att Ni får svar på om marken är tjälfarlig, vad marken består av (vilka jordarter) osv.
Grundvatten är också något att fokusera på. När du ska bygga ett hus och vill föra bort grundvatten så är det lämpligt att dels dränera väl. Då hanterar du bättre temporära grundvattenhöjningar bättre. Men har du konstant högt grundvatten så bör du också ha lösningar som gör att du pumpar bort vattnet. Det här är dock ingen bra lösning eftersom att grundvatten faktiskt är någonting som du aldrig kan bli av med. Men när exempelvis kommunen bygger broar och viadukter under järnvägar och vägar och har högt grundvatten så får man helt enkelt isolera det området som ska vara fritt från grundvatten och sätta pumpar på strategiska ställen som då pumpar bort grundvattnet. Du behöver också ha vattentät och vattentåligt betong, vilket är jätte komplext och nästan inte görbart för en privatperson eftersom det blir alldeles för dyrt.

Ta fram en tidplan

När du ska gjuta din betongplatta så är det avgörande att timingen i momenten är bra. Det är därför avgörande att spalta upp alla momenten, hur lång tid de tar, vem som är ansvarig och vad varje steg kostar.

Dessutom behöver du beakta följande.

  • Det är inte att rekommendera att gjuta betongplatta i minusgrader. Den största anledningen till det är att betong riskerar att frysa sönder när det är minusgrader. Men det är inte enda anledningen. Om tjäle tillåts gripa tag i marken innan man hunnit lägga ut grundisoleringen så kan man få sättningar när tjälen släpper.
  • Tidplanen blir bra underlag vid upphandlingen av både materialet och grundläggningstjänsten. Om du har gjort en bra tidplan så får du igen det genom hela byggprojektet.

Ta in offerter på byggmaterial

Hitta rätt materialleverantörer – hitta speciellt en som kan leverera de ritningar som behövs (se här) och en leverantör som kan erbjuda så många olika delar som möjligt, dvs kompletta grundpaket. I ett komplett grundpaket bör du se till att få cellplast, armering, kantelement och vattenburen golvvärme. Dessutom är det viktigt att grundleverantören kan erbjuda beräkningar utifrån så kallade lastplaner och dessutom ta konstruktionsansvar. Lastplaner kan du få från din husleverantör eller om du ska bygga ett egenritat hus så behöver du anlita en konstruktör. Innan du gör investeringen med att anlita en konstruktör så kan du kontakta din grundleverantör, de har erfarenhet av husgrunder och kan avgöra om du behöver göra komplexa beräkningar eller inte.

Ta in offerter på mark- och grundarbetet

Kontraktera rätt entreprenörer och bestäm dig för om du vill ha en leverantör som tar helhetsansvar eller om du vill spara pengar genom att göra mer själv. Se under respektive moment vad vi rekommenderar dig att ta hjälp med. Det finns också tjänster där man kan få hjälp med att ta in offerter från flera olika leverantörer samtidigt. Det är tycke och smak som får styra. Vi anser att det är skönt att jobba direkt mot entreprenörerna utan mellanhänder men det är upp till var och en.

Vi har lång erfarenhet av många grundbyggare så tveka inte att kontakta oss om du vill ha tips på grundbyggare.

Frågor och svar om priser på arbete och grundmaterial
Vi får in frågor om pris på grunder, både på material och grundarbetet. Här har vi sammanställt dessa frågor.

Undvik vanligaste källorna till konflikter

Som vi beskrivit ovan är det viktigt att man genomför grundundersökningar på ett bra sätt för att veta vilka markförhållanden som råder innan man väl börjar gräva. Även om man genomfört markundersökningen korrekt så är det inte så lätt att veta exakt vilka förhållanden som väntar innan man faktisk satt grävskopan i marken. Utifrån vår erfarenhet så är den vanligaste källan till konflikter mellan gräventreprenören och beställaren just missförstånd kring detta.
Markentreprenören anser att de varit tydliga med att deras pris enbart gäller normala markförhållanden, dvs mängden matjord är normal, normala grundvattennivåer mm. Eftersom det är av yttersta vikt att husgrunder enbart får grundläggas på mark där MAN TAGIT BORT ALL MATJORD så är det mycket svårt för markentreprenören att möta förväntningarna i detta steg. Med svåra markförhållanden så behöver grundentreprenören gräva djupare men också återfylla med mer dränerande material än beräknat. Och eftersom båda dessa steg driver stora kostnader så skapar de lätt konflikt. Se därför till att ha tydliga direktiv vad som gäller för detta i avtalet med grundentreprenören. Kom också ihåg att det kan kosta ganska mycket pengar att frakta bort schaktmassor (matjord).

Fundera igenom tomtens och grundens risker och känsliga punkter

Ett hus blir aldrig bättre än sin svagaste punkt.

Här är två vanliga problem vi får frågor om.

  • Gjuta betongplatta nära bergvärme
  • Risker med grundläggning på berg
Gjuta betongplatta nära bergvärme
När man ska gjuta sin betonglatta så är det inte alltid att man har möjlighet att gjuta betongplattan
exakt där man villha sin grund utan att det får komplikationer. Ofta har man restriktioner på tomten som sätter sina begränsningar.
Ett vanligt scenario är att man borrat för bergvärme och vill gjuta väldigt nära i anslutning till denna. Då ska man iaktta en viss försiktighet eftersom att tryck mot bergvärmerör kan påverka bergvärmerören. Man bör därför vid nyproduktion se till att vara ungefär 4 meter från hålet, men det här är lite överdrivet men man ska i varje fall iaktta en viss försiktighet. Om du inte isolerar dina bergvärmerör så ska man inte vara för nära på grund av de probmen tjälen kan ställa till med. Det är också viktigt att man i framtiden kan komma åt sina bergvärmerör. I värsta fall så kan man också dra om bergvärmerör. Det kostar ett antal tusenlappar, men det är bara i ytskiktet som du behöver göra detta men det är fullt möjligt att göra det.

Att borra helt nya bergvärmerör med 200 meter rör etc kostar cirka 60 000 kr.

Risker med grundläggning på berg
Har du exempelvis en bergig tomt kan det vara bra och väl investerad tid att fundera igenom hur berget påverkar hur du anlägger grunden. Det är inte minst sprängning som alltid kan innebära risker för närliggande fastigheter och liknande. Men även konstruktionsmässiga aspekter.
Läs mer om grundläggningsrisker för berg här.

Lägg upp strategi för dränering, vatten och avlopp

Det är stor skillnad mellan dränering, dagvatten och avlopp. Anledningen att man klumpar ihop dem är att framförallt dagvatten och avlopp brukar ha en kommunal lösning. För fritidshus finns ofta inte dessa alternativ varvid det ofta uppstår ett problem med hur framförallt avloppslösningen ska se ut.

Undersök bästa avlopps och dräneringsstrategin. Hur ska regnvatten, infiltrationsvatten, grundvatten och det kapillärt stigande vattnet tas om hand. Vad tillåter kommunen? Kan konstruktionen och totalkostnaden minskas genom att exempelvis använda en eller flera stenkistor. Allt detta behandlas här på husgrunder.com. Läs vidare om avlopp och dränering nedan.

Strategi för uppvärmning

Tänk igenom hur din uppvärmning ska gå till. Troligen ska du ha vattenburen golvvärme om du ska gjuta platta. Men hur ska denna betongplatta värmas upp. Se information här om olika värmesystem.

Förbered byggplatsen

Förbered för maskinerna
Hur ska maskinerna komma åt tomten och samtidigt åstadkomma minimal skada.

Förbered för schaktmassor
Samma gäller för schaktmassorna. Schaktmassor kan kosta pengar att göra sig av med. En klassiker är att kolla om det finns något större bygge på gång nära dig. Snacka med byggarna där och se om de eventuellt behöver schaktmassor. Då kan du slippa betala för att bli av med schaktmassorna.

Förbered el och vatten
För de maskiner som ska gjuta plattan kan det behövas trefas el och speciella ampere krav. Det är alltid bra att ha tillgång till vatten för ett projekt där man kan behöva gjuta mindre mängder betong som komplement till att man gjuter betong med en betongbil. Du kan behöva göra rent verktyg osv. Dessutom behöver du förbereda markarbetet för kulvertar och liknande som ska skydda el och eventuellt fjärrvärmeledningar.

Förbered byggplatsen för betongbilen
Kolla med företaget som levererar din betong hur lång deras betongränna på lastbilen eller betongbilen är.

Projektet för gjutning av betongplattan

Utsättning av husgrund

utsättning av husgrund
Det är viktigt att sätta ut husgrunden på ett korrekt sätt. Det inbegriper lite olika saker under hela grundläggningsprocessen. Innan markarbetet påbörjas är det viktigt att man har klart för sig vart husgrunden ska stå exakt, både i höjdled och dess position på tomten. Här vill ofta kommunen också bli inblandad så att de får godkänna husets placering på tomten. Tänk igenom att schaktmassor och liknande kan fördelas från en del av tomten till en annan om du vill. Bara du ser till att få godkänt från kommunen för detta.

Längs med byggets förfarande är det viktigt att hela tiden ha koll på husgrundens exakta placering. Det gäller inte bara i förhållande till placering på tomten utan även i höjdled.

Efter byggets slutförande kommer kommunen att göra en slutkontroll av placeringen varför det är avgörande att inte tappa denna viktiga placering under byggets gång.

Markarbete, schaktning och ev. sprängning

markarbete
När man diskuterar markarbete i samband med platta på mark grunder så innefattar att schakta bort all matjord ner till grundläggningsdjupet. Man schaktar i detta steg även så att man kan lägga utvändiga VA- och dräneringsledningar. Således beror det på vart i Sverige du bor för hur mycket du bör schakta ur för betongplatta.

Om man behöver spränga så är det bara att beklaga. Detta moment fördyrar din grundläggning betydligt. Har du mindre sten så kan du ta bort sten och berg utan att spränga?

Tidsåtgång:
Ett par dagar upp till en vecka (exklusive sprängning). Räkna på 5 dagar om du är osäker.
Behov av maskiner:

  • Grävmaskin
  • Utrustning för sprängning
Svårighet:
Vi rekommenderar att du tar in hjälp för denna del av arbetet.
Kostnad grävare:
Timkostnaden för en professionell grävare inklusive grävmaskin (normal, inte bjässe) kostar c:a 650 kr + moms.
Kostnaden beror mycket på hur mycket övrigt du gör på tomten. Många väljer exempelvis att ändra lutningar och utjämna gropar i tomten, ta bort stenar mm. Men planerar du arbetet väl och är beredd att göra mycket av projektledningen själv kan du få ner priset. Men eftersom grävaren är ganska dyr sett till andra moment i grundläggningen så se till att tajma detta arbete väl med resten av projektet. Se också till att besvara frågorna nedan så du inte ramlar på dyra förseningar då grävaren ställer dessa frågor och du måste vänta med grävningen pga undersökningar av olika slag.

En mindre grävning kan uppskattas mycket grovt till c:a 20 timmar (c:a 2,5 dagar för en enklare grund) och upp till en hel vecka för ett lite mer krävande markarbete. Det skulle ge en kostnad på 13 000 kr upp till över 30 000 kr. Min erfarenhet är att här går fastpriskalkylen på betydligt betydligt mer. Räkna själv på en fastprisoffert och se vad timkostnaden blir. Grävare kan vara mycket dyra i sin prissättning då privatpersoner inte inte är vana att handla upp denna tjänst. Så ta dessa siffror ovan som riktmärken och inte fakta. Dessutom är det bra att ha ytterligare en person närvarande under grundläggningen. Denna resurs kostar också om den personen inte är du själv.

Dessa estimat gäller också bara om du leder arbetet själv. Annars behövs det ju projektledning kring detta, projektering och planering.

Att spränga kostar cirka 700 kr per kubikmeter ex moms och då ingår maskinkostnaderna men inte eventuella besiktningar och etableringskostnader. Att frakta bort sprängmaterialet är inte heller inkluderat.

Viktiga frågor vid grävningen:

  • Denna del av grundläggningen är ett av de vanligaste orsakerna till konflikter mellan byggaren och beställaren. Den stora anledningen till att konflikterna uppstår är att man missbedömt markens beskaffenhet. När grävaren väl börjat schakta undan matjorden så kan det komma fram många överraskningar. Dessa kan vara djupare matjord än beräknat, berg som sticker upp ur marken på vissa ställen, grundvatten som går upp över grundläggningsdjupet. Alla dessa delar gör ditt grundläggningsprojekt dyrare. Se till att ha tydliga direktiv till byggaren så kan du undvika missförstånd och ovälkomna överraskningar. Fråga också byggaren vilka vanliga problem de har erfarenhet av. Hur gör vi när dessa uppkommer?
  • Kan grävmaskinen komma fram till byggplatsen. Tänk igenom hur grävmaskinen ska köra fram till platsen för grundläggningen. Räkna med att tomten blir uppkörd där grävmaskinen kör fram. Tänk därför igenom hur schaktningen ska gå till för minsta möjliga åverkan.
  • Kontakta kommunen och ta reda på så att inga rördragningar går över tomten, speciellt där du ska bygga. Dessa VA rör och andra rör ska finnas utsatta på ritningar som kommunen ska kunna delge dig.
  • Vilket grundläggningsdjup ska användas. Hur tjälfarlig är din mark i din region? Ju längre norrut desto större grundläggningsdjup för att undvika tjälskador.
  • Sockelns önskade höjd över marken. När man ska gräva sin platta på mark så ska man gräva ut och tänka sig att sockeln som ska vara synlig, styr lite av hur djupt man ska gräva. Så har du 400mm hög kantelement så sticker då exempelvis 10cm ofta upp ur marken och detta gör att man har 300 ner i marken och under kantbalken så ska man då ha 200mm dränerande material, dvs 600 och varav 10 sticker upp. Man ska alltså ha 500mm nere i marken ska man gräva för en normal platta på mark. Det här är då inte taget i hänsyn till om man har extra matjord som behöver fraktas bort eller att man behöver gräva djupare för att komma ner på tjälfritt djup.
  • Säkerställ att det inte går värmerör i närheten av betongplattan. Detta medför annars en ökad risk för skador genom exempelvis betongsprickor.
  • Kontrollera så att inga träd finns i närheten och vars rötter lätt kan ställa till det för en husgrund. När du väl schaktat och schaktbotten är exponerad så säkerställ att den inte har inslag av trädrötter och annat material som kan förstöra.

Frågor relaterat till markarbetet
Genom att se vilka frågor andra har om markarbetet kan du undvika vanliga fel.

Frågor relaterat till sprängning
Genom att se vilka frågor andra har om sprängning kan du undvika vanliga som är relaterat till sprängning.

Eventuell användning av markduk, fiberduk och geotextilier

markduk fiberduk geotextilier
Användningen av markduk, även kallad fiberduk och geotextil är inget som man alltid behöver. Det som gör detta steg speciellt är att du sällan vet innan grundläggningen om du behöver markduken eller inte. Det som gör att man ofta behöver använda geotextilier är att man inte vill blanda ihop det dränerande materialet med exempelvis lera som är ett vanligt material när man grävt bort matjorden.

Läs mer här om användningen av markduk.

Frågor relaterat till markduk och geotextilier

Dränerande material – makadam

markarbete

Efter grävningen och schaktningen läggs det dränerande material ovanpå schaktbotten. Detta ger grunden en stabil plattform att stå på. Detta brukar normalt utgöras av en bädd av dräneringsgrus eller makadam. För att få just den stabila plattform som krävs komprimeras bädden ordentligt. Det dränerande materialet är viktigt för att huset inte ska drabbas av olika problem såsom tjällyftning och fuktproblem. Tjällyftning kan man få man om man inte är noga med att materialet släpper igenom vatten.

Från den lägsta punkten, den så kallade schaktbotten läggs det dränerande material upp till den nivå som grunden ska ligga på.

I de fall man använder markduk så skall markduken placeras här, dvs ovanpå schaktbotten för att undvika att det dränerande materialet trycks ner i den underliggande marken. Men markduk gör mer nytta när finare material ligger ovanpå material med grövre tjocklek. Detta är inte fallet med schaktbotten så effekten är begränsad.

Viktiga frågor vid dränerande material:

  • Hur mycket dränerande material behövs. Detta är en orsak till gräl mellan grundentreprenör och beställare då denna mängd inte alltid är given innan man börjar gräva. Detta beror bland annat på att all matjord måste bort. Då kan mer dränerande material behövas om man vid grävningen uppdagar att matjorden går djupare än man trott. Det är därför viktigt att du vid avtalets ingång vet om hur mycket dränerande material som ingår.
  • Se till så att makadamen inte tillåts blanda sig med lera eller annan jord. Detta sker annats genom att leran sakta men säkert tränger in i makadamen. Använd således filterduk för att separera makadamen från leran.

Läs mer om dränerande material

Frågor relaterat till dränerande material

Avlopp och enskilt avlopp

Avlopp och dränering
Denna del av husgrundsprojektet anser vi vara onödigt komplext och dyrt i förhållande till resten av grunden. De olika avlopps- och dräneringssystemen som ingår i en husgrund förvirrar slutkunden och vår ambition är att göra denna process enklare genom att man kan se det som en naturlig del av husgrunden. Vi har därför skrivit en hel artikel som beskriver denna process i detalj. Om du har några frågor om denna relativt nya del på husgrunder.com så meddela oss via kontaktsidan så utvecklar vi den artikeln. Se hela artikeln om dränering och avlopp här.

Normalt så läggs vatten och avlopp i det dränerande materialet under betongplattan. Relativt nära schaktbotten.
Utanför grunden används också pex rör och dessa klarar som regel frost. Man kan ändå lägga dessa på frostfri nivå om man vill. Det bästa är om man vid ytlig placering av dessa rör tjälisolerar rören eller drar dem i en kulvert.
Se dock till att VVS dras in under kantbalken och inte igenom kantbalken.

Sen ser jag det lite olika för fritidshus och för villor. Hus som används året runt hela tiden har alltid rinnande vatten och då är risken att vattnet fryser låg. Men för att vara på säkra sidan bör man givetvis ändå göra det man kan för att undvika att så sker.

I en fjällstuga kan man ha en värmekabel inlindat kring röret som gör att det enkelt går att tina upp röret om det fryst.

Frågor från besökare kring vatten och avlopp vid betongplatta
Vi har samlat våra frågor kring VA här.

Dränering

dränering
Dräneringen måste ligga under betongplattans lägsta punkt. Dräneringen ska ha lutningen 0,5 till 100. Dvs 5 promilles lutning. Sedan samlar du upp dräneringsvatten i en eller flera dräneringsbrunnar. Många underskattar jobbet som din dränering år ut och år in. Därför tycker vi att du ska satsa på riktigt bra dräneringsrör såsom ESS DRÄN.

Frågor från besökare kring dränering vid betongplatta
Vi har samlat våra frågor kring dränering här.

Radonsäkra din husgrund

radon husgrund

Hur går det till:
Många är med rätta oroliga för radon i marken och kringliggande berg. Det finns flera lösningar för att hantera detta.

  • radonduk
  • slitsade rör för radon evakuering
Jag förespråkar radonduken då denna är mer ett stopp för radonet att komma upp in i huset. Slitsade rör är mer till för att mekaniskt dra ur radongasen som ansamlas i de slitsade rören. Fläktar kan strula och vara för svaga för att ha verkan.

En radonduk är en billig försäkring mot radonet. När man ändå ska gjuta en ny betongplatta kan man ändå passa på och försäkra sig mot detta problem genom att applicera radonskyddet.

Det finns två olika typer av radonduk i olika prisklasser.

  • radonduk som man lägger under dränerande materialet
  • radonduk som man lägger inne i cellplastlagrena

En radonduk är ett bra skydd mot radon och ger ett betydligt bättre skydd än den traditionella plastfolien som använts fram till nu. Radonduken består av olika gasmembran som fångar upp gasen som inte klarar av att tränga in i huset.
Viktiga frågor vid applicering av radonskydd:

  • Behövs radonskydd? Kolla med kommunen om du bor i ett riskområde. Gör du det kan du eventuellt göra en provtagning. Då en provtagning ofta kostar mer än själva radonskyddet och radonskyddet ofta höjer värdet på ditt hus så är det en rimlig investering att lägga radonskyddet istället för att kolla förutsättningarna om man planerar att bygga i områden där det finns risk för radon.
Fler frågor och svar om radonsäkring av din grund

Utplacering av grundelement


Hur placerar vi ut grundelementen:

kantelement
Det är i detta steg man får igen om man har gjort ett bra markarbete. Är marken jämn och fin så går detta steg snabbt. Börja med att markera ut var grunden ska stå med pinnar och tråd. Se till att marken är i våg, dvs att marken är rät och inte sluttar eller har ojämnheter.
Monteringen av kantelement börjar alltid i ett hörn. Ett grundelement som ska användas i ett hörn är ett rakt element med betong på en gavel samt har ett urtag för att sluta an mot ett standardelement. Det är sedan enkelt att placera ut grundelementen på bädden av makadam. Elementen fästs samman med skarvbleck. I hörnen skär man bort överflödig cellplast. Grundelementen utgör sedan en form tillsammans med grundisoleringen som gör att man kan gjuta kantbalken.

Olika bredd på kantbalken
Bredden på en kantbalk för en normal platta på mark är beroende på vilken typ av kantelement som man väljer. Om man väljer så kallade L-element så har man på byggplatsen möjlighet att förändra kantbalkens bredd. Väljer man däremot ett U-element så har man en fast kantbalksbredd. U-elements innermått där kantbalken gjuts brukar vara 20cm breda. L-element kan ge variabel tjocklek på kantbalken, dvs beroende på behov så är kantbalken oftast större än 20 cm. Ska man ha ett tyngre fasad (tegelfasad) eller helgjutet betongbjälklag eller liknande så talar det för att du bör välja ett L-element.

Tidsåtgång:
Ett par timmar för ett garage eller tillbyggnad och upp till en dag för en normal villagrund. Det som tar tid är att jämna till marken (se schaktning) och att få kantelementen att stå jämnt och fint. Räkna på 8 timmar för en medelgrund.
Svårighet:
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner. Grundelementen väger lätt och du behöver inte något extra för att lyfta dem.
Kostnad kantelement:
Här finner du pris på kantelement.
Kostnad arbete:
Du kan som sagt göra själva jobbet själv på ett par timmar. Räkna annars på timkostnad mellan 350 – 450 kr + moms om du nu hittar en hantverkare som säljer per timme när det kommer till husgrunder. Alla grundbyggare säljer inte på det sättet men försök få en grundbyggare på timme om det går. Glöm inte att man ofta är två som lägger grunden. Kostnaden blir då det dubbla om den extra personen inte är du själv.
Viktiga frågor vid införskaffandet av kantelement och utplaceringen av kantelementen:

  • Det finns två typer tillverkningsmetoder för kantelement för platta på mark. Vissa kantelement har pålimmade fiberarmerade cementskivor medans andra har helgjutet ytskikt på kantelementen.
  • Se till att markarbetet är jämt och fint.

Fler frågor från besökare om kantelement för platta på mark
Här har vi samlat frågor relaterat till kantelement och olika typer av socklar.

Tjälisolering och grundläggningsdjup

tjälisolering
När man bygger i regioner som är känsliga för tjäle så kan det vara nödvändigt med tjälisolering som placeras utanför kantelementen. Dessa förhindrar tjälen från att tränga ner i marken och gör därmed marken mindre känslig för tjäle. Med tjälisolering applicerad utanför dina kantelement kan du minska ditt grundläggningsdjup. Detta kan spara kostnader i markarbetet som är större än kostnaden för cellplasten. Tjälisolering kallas även för randisolering. Du kan använda en cellplast s80 kvalitet som är 50 mm tjock. Det räcker långt.
Svårighet:
Detta kan du ganska lätt göra själv.
Tidsåtgång:
Ett par timmar upp till en halv dag för en större grund.
Mer information
Pris på tjälisolering
Läs mer om priser för tjälisolering och cellplast här.

Frågor från besökare om tjäle och tjälisolering
Här har vi samlat frågor relaterat till tjälisolering och olika frågeställningar kring tjäle och betongplatta.

Grundisolering med cellplast

grundisolering
Syftet med att gjuta in cellplast i betongplattan är att man effektivt isolerar husgrunden. Cellplasten som används är cellplastskivor av en viss cellplastkvalitet. Skivorna placeras ut på det dränerande materialet. Tjockleken på cellplasten som läggs i husgrunden varierar lite beroende på vilken nivå av isolering man vill uppnå men det vanligaste är att man använder 3 st cellplastskivor som är 10 cm tjocka. Dvs den totala tjockleken blir därmed 300 mm. Grundisoleringen som utgörs av cellplast är kapillärbrytande. Därför behövs det ingen ytterligare kapillärbrytande skikt. Tänk på att cellplasten dessutom tar upp laster från huset. Genom bärande väggar och punktlaster så kommer husets laster att tas upp av cellplasten. Således måste cellplasten ha en tillräckligt god tryckhållfasthet för att klara både så kallade långtidslaster men också högre laster under kortare perioder. Cellplasten läggs ut så man förskjuter skarvarna för att få en god isolering utan genomgående skarvar som skulle kunna leda till ett värmeläckage och försämrad isolerande effekt. Cellplasten hålls samman med cellplastspik. Det är viktigt att man ser till att cellplasten inte flyter upp när man gjuter betongen. Det gör man genom att förankra cellplasten mot grundelementen. Det som tar mest tid när man lägger ut grundisoleringen är att skära till cellplasten för att dra upp avloppsrör och liknande.

Att cellplast passar så bra för grundisolering är på grund av den mycket låga värmeledningsförmågan. Detta kallas för värmekonduktivitet och det är bra med isolerande material som har låg värmekonduktivitet.
Tidsåtgång:
Halv dag för ett garage eller tillbyggnad och upp till en hel dag för en normalstor villagrund. Det är 80/20 regeln som gäller. Dvs att placera ut bulken av cellplasten går på en timme, men att skära till för avlopp, och runt speciella områden med punktlaster som behöver ha mer armering etc kan det ta riktigt lång tid ibland. Ju mer specialare (ex sutteränghus har ofta mer komplex konstruktion) desto längre tid tar det.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad Material
Cellplast priser kan du få från byggmaterialhandeln eller från tillverkare av kompletta grundpaket.
Läs mer om priser för cellplast här.
Kostnad Arbete
Att placera ut cellplasten är ganska enkelt och tar inte så lång tid. Kostnaden om man är två personer blir större givetvis. Man jobbar oftast i par vid grundläggning. Räkna på en dag för en stor grund så räcker det mer än väl.

Viktiga frågor vid grundisolering:

  • Ibland kräver grävarbetet att grundentreprenören gräver djupare än beräknat på grund tjockare lager med matjord. Då kan man överväga att använda ett extra lager cellplast istället för att lägga dit mer dränerande material. Jämför man den extra kostnaden med dränerande material och cellplast (10 cm) så skiljer den sig inte så himla mycket åt. Därför väljer endel att lägga dit cellplast eftersom denna ändå bidrar till en bättre isolerad grund medans extra dränerande material inte ger någon ytterligare postiv effekt.
  • Kontrollera att cellplasten är typgodkänd och ställ kontrollfrågan huruvida den innehåller exempelvis flamskyddsmedel, något som inte är tillåtet men vanligare i vissa länder i Europa varifrån vissa byggare importerar sin cellplast.
  • En av de viktigaste frågorna när man ska lägga ut cellplasten är givetvis vilken cellplast kvalitet man ska använda. Den vanligaste cellplast kvalitén är s100 och klarar av 100 kPa
  • Ska man använda grå eller vit cellplast. Grå isolerar normalt bättre och då behöver man inte lika tjock grundisolering vilket har sina fördelar.
  • När man ska lägga ut grundisoleringen kan man behöva såga till grundisoleringen. Har ni en cellplastskärare så är det givetvis att föredra. Då använder man en varm nål för att kapa cellplasten.

Frågor från besökare om isolering av husgrunden
Här har vi samlat frågor relaterat till grundisolering.

Utplacering av distanser för armering


Hur går det till:
För att göra grundelementen tillfredsställande stabila använder man monteringsplattor. Dessa ger inte bara tyngd åt elementen utan syftar dessutom till att bilda distans åt armeringsjärnen.
Tidsåtgång:
En eller max ett par timmar, lite beroende på hur stor din husgrund är.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Viktiga frågor vid utplacering av distanser:

Applicera eventuell köldbryggebrytare


köldbryggebrytare

En köldbryggebrytare motverkar att betongplattan och kantbalken står i förbindelse med varandra. Detta gör att kantbalken inte kyler ner betongplattan utan man bryter den så kallade köldbryggan. Denna investering är väl värd att göra för hus som grundläggs i Sverige. Det är inte många tusenlappar man behöver betala för en grund med köldbryggebrytare. Köldbryggebrytaren består oftast av cellplast. Tyvärr behöver du en ganska tjock vägg för stt kunna använda köldbryggebrytare. Detta då en köldbryggebrytare måste hamna under väggen. Väggarna behöver därmed vara cirka 370 mm tjocka för att kantbalken inte ska bli för smal.
Tidsåtgång:
Köldbryggebrytaren tar någon timme att få till på ett bra sätt.
Behov av maskiner:
Ingen.
Svårighet:
Detta kan du göra själv.
Kostnad köldbryggebrytare:
Köldbryggebrytaren är en av de mest lönsamma delarna i en husgrund för dig som kund. Räkna på en eller två extra tusenlappar för en hel grund, exklusive arbetet. Denna kostnad sparar du igen snabbt. Tyvärr tillåter inte alla konstruktioner en köldbryggebrytare.
Viktiga frågor för köldbryggebrytare:

  • Som vanligt är det viktigt att följa grundsektionsbeskrivningen så att förberedelserna blir rätt.
  • Eftersom det precis vid köldbryggebrytaren blir lite lägre hållfasthet i betongplattan är det bra att man ser till att eventuella punktlaster inte landar på just den plats i husgrunden som rör köldbryggebrytaren.
  • Kan din husgrundskonstruktion med kantbalk etc klara av att inkludera en köldbryggebrytare.

Vattenburen golvvärme

vattenburen golvvärme
När man ska gjuta in vattenburen golvvärme i betongplattan så lägger man ut golvvärmerören i slingor i golvet enligt instruktioner från leverantören. Instruktionerna kommer som regel med golvvärmeritningar. Se till att följa dessa ritningar mycket noga. Anledningen till det är att man i efterhand vill kunna veta exakt var rören ligger. I mycket sällsynta fall kan man behöva gräva i betongplattan och då vill man veta var allt ligger. Kan även vara bra för dig om du ska bygga en ny vägg inne i huset och vill fästa in en ny stålsyll. För att lägga ut golvvärmeslingorna behövs ingen direkt kompetens. Lägg ut golvvärmen enligt golvvärme ritningarna som leverantören ska ha skickat med i leveransen. För att se till att golvvärmen håller provtrycks golvvärmerören i detta skede. Detta givetvis för att undvika problem längre fram i processen. Undvik att gå på golvvärmerören efter att de lagts ut.
Placering av golvvärmen i plattan
Höjden på den vattenburna golvvärmen brukar normalt sett ligga mellan armeringen och botten på betongplattan. Dvs från cellplasten till armeringen så är det 5cm cc på armeringsnätet. Under dessa armeringsnät så ligger den vattenburna golvvärmen. Man kan därmed säga att den vattenburna golvvärmen ligger cc 2,5cm, dvs 25mm ovanför cellplasten och den gjuts således in i betongplattan.
Tidsåtgång:
En halv dag för ett garage eller tillbyggnad upp till en dag för en normal villagrund. Provtryckning och montering av shunt är exkluderat i detta då det bör göras av professionella värmegolvsinstallatörer (rörmokare).
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv men kan också vara bra att ha en VVS tekniker med så att de godkänner rördragningarna.
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner. Men vi rekommenderar som vi nämnt ovan att en VVS tekniker är med och därför ska alla de verktyg han eller hon har finnas tillgängliga – exempelvis för provtryckning av den vattenburna golvvärmen.
Viktiga frågor vid vattenburen golvvärme:
  • Hur tänker ni provtrycka golvvärmelösningen? Vem gör detta?
  • Hur klargör vi ansvaret för den vattenburna golvvärmen så att eventuella läckor i golvvärmen alltid kan härledas till en viss entreprenör.
Priser för golvvärmelösningar
Läs mer om priser för vattenburen golvvärme här.

Armering med armeringsjärn och armeringsnät

armering armeringsnät
Armering görs dels i kantbalken där armeringsjärn används och armeringsjärn för grundplattan. Armeringjärnen och armeringsnätet är till för att ge betongplattan en god draghållfasthet eftersom betong i sig har god tryckhållfasthet men dålig draghållfasthet. För att placerar armeringsjärnen och armeringsnäten på rätt höjd i den gjutna betongplattan används distanser som vi beskrivit ovan. Med denna extra draghållfasthet blir husgrunden mycket stark.

Placering i plattan
Armeringen läggs mitt i betongplattan. Eftersom plattan normalt är 10cm tjock så placeras armeringsnätet därför i mitten och cc på armeringsnätet i förhållande till toppen på cellplasten är då således 50mm. Under armeringsnätet finns sedan en vattenburen golvvärme. Armeringen hålls uppe av armeringsdistanser, ofta gjorda av plast.

Tidsåtgång:
En halv dag för en garagegrund upp till en dag för en normal villagrund. Det är specialfixarna med kapningar och annat inklusive extra armering för att ta upp punktlaster etc som gör att armeringen kan bli ganska avancerad. För riktigt avancerade grunder så kan det ta betydligt längre tid än en dag.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv.
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad armering
Läs mer om priser för armering, armeringsnät och armeringsjärn här.

Kostnad arbete
Kostnaden för arbetet kan uppskattas till ett par timmar. En stor grund kan man räkna c:a en halv dag och inbegriper att se till att kantelementen står i våg och står jämt på marken.

Viktiga frågor vid armeringen:

  • Fråga därför efter om inte tillverkaren kan göra beräkningar av dina laster och utifrån detta dimensionerar erforderlig armering. Det finns mängder av parametrar som påverkar vilka dimensioneringar man använder.

Fler frågor och svar om armering

Återfyllnad för att stabilisera kantelementen

återfyllnad kantelement
Beroende på om man gjuter hela betongplattan i samma moment som kantbalken så krävs utvändig återfyllnad som utvändigt stöd för grundelementen. Om man gjuter kantbalken för sig och sedan betongplattan behöver man inte göra någon utvändig återfyllnad.
Tidsåtgång:
Ett par timmar med grävmaskin för en tillbyggnad eller garage och upp till en dag för en normal villagrund.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Grävmaskin är bra och troligen lönsamt eftersom stora massor ska skjutas mot grundelementen. Ska man göra detta själv bör du förbereda dig på att det tar tid att skyffla stora massor för hand.
Viktiga frågor vid återfyllnad:
  • Markarbetet i denna andra fas av grundläggningen kan ofta utföras av en mindre grävmaskin än i första fasen. Hur kan du lösa detta?

Kantbalken

Kantbalken gjuts normalt tillsammans med betonggjutningen av plattan men förtjänar lite extra fokus eftersom denna del av huset ska bära upp husets laster.

Bredd på kantbalken
Bredden på kantbalken beror på hur tjocka väggar man vill ha. För dimensionering av kantbalken så behöver man veta vilka laster som kantbalken ska ta upp. Det finns tre typer av laster som kantbalken tar upp. Linjelaster, punktlaster i kantbalken samt punktlaster vid hörnen i kantbalken. En linjelast kommer exempelvis från de krafter som tas upp av syllen. En punktlast är oftast en bärande pelare som bär upp ytterväggen och denna kan vara belägen antingen mitt i kantbalken eller i ett hörn. Om du beställt ditt hus från en husfabrik så ska de kunna ge dig tillgång till en lastplan som gör att du ska kunna dimensionera din kantbalk. Denna lastplan bör ta med fasadtypen i beräkningen samt höjden på fasaden. En fasad byggd i tegel väger givetvis mer än en träfasad. Lastplanen från husfabriken tar dock inte alltid hänsyn till exempelvis vilken snözon som ditt hus ska byggas i. Linje lasterna i kN/m på en syll varierar beroende på förväntad mängd snö och hur brett ditt hus är. Ta kontakt med din grundleverantör så kan de hjälpa dig med att räkna ut den exakta dimensioneringen av kantbalken.

Kantbalk för att klara laster från tunga fasader
För vissa fasader behöver speciell hänsyn ges till dimensioneringen av kantbalken. Sådana fasader är fasader med tegelfasad eller tunga betongväggar.

Gjuta betongplattan – dags att gjuta grundsulan

gjuta betongplatta
Efter att dessa steg är vidtagna har man två val. Antingen blandar man betongen själv eller så beställer man en betongbil som kommer med den betong man gjuter med. Betongen fördelas ut i kantbalken och över plattan. Det är nästan alltid lönsamt att beställa en betongbil eftersom det är väldigt mycket betong som går åt till en villagrund. En lite större villagrund kan lätt sluka 15 kubikmeter betong och det blir nästan ohållbart att blanda det för hand. Och kostnadsmässigt är det billigare att använda betongbil ju större betongplattan är.
När du gjuter betongsulan så gjuter man in all vvs i plattan tillsammans med golvvärmen, cellplasten och armeringen.
Tjocklek på betongplattan
För normala husgrunder kan man räkna på att man ska använda c:a 10 cm betongplatta som täcker hela grunden inklusive kantbalken.

Tolerans för betongplattan
Det är i princip omöjligt att gjutan plattan helt helt rakt i höjdled. Därför finns det så kallade tillåtna toleranser för hur en betongplatta får variera i höjdled.
Det är rätt petigt. Mig veterligen finns det toleranser per meter men också över hela plattan.

Det vill säga en betongplatta får ha en höjdskillnad på 1,5 mm per meter i två meter (dvs 3mm på två meter). Men plattan får inte därför diffa 3 mm x 20 meter = 60 mm för en 20 meter lång platta. Jag håller på och letar upp exakta toleranserna för hela plattan och uppdaterar detta stycke med denna info inom kort.

Skydda känliga delar – avloppsrör mm

gjuta betongplatta
När man ska gjuta sin betongplatta är det viktigt att man ser till att viktiga delar i avlopps och dräneringssystem inte täpps igen av betong som av olika skäl hamnar fel.
Här kan ni läsa en vanlig fråga om konsekvenserna från en gjutning som orsakat problem med betong i avloppsrören.

Använd bra täcklock för att skydda avloppsrören. Ge betonggjutaren och den som ska gjuta grunden mycket tydliga instruktioner om vad överbliven betong och rengöring av verktyg ska ske. Vi har själva beställt betongplattor där vi senare fått igensatta dräneringsbrunnar pga att hantverkaren tömt betongrester i dräneringsbrunnen.

Vibrera betongen för optimal gjutning
En betongplatta gjuts med betong som ska ha så lite vatten i sig som möjligt för att öka betongplattans hållfasthet.
För att minska betongens vattenmängd och samtidigt för att skapa en betongplatta med optimal hållfasthet och ändå göra gjutningen möjlig så vibrerar man betongen. Det gör att man kan minska ner på vattenmängden och samtidigt få ut betongen i alla hörn och vrår.

Väder och vind vid betonggjutning
När du ska gjuta platta är det viktigt att du tar hänsyn till de yttre omständigheterna. Utetemperaturen och vind spelar in i betonggjutningen.
Om temperaturen är lägre än noll så måste du på något sätt värma upp luften eftersom det är väldigt skadligt för betongen om den fryser. Betongens egenskaper försämras drastiskt om den fryser. Det är då lätt att tro att det lämpar sig att man gjuter betongsulor under fina sommar eller vårdagar. Men detta är inte alltid optimalt om man inte vidtar åtgärder för att förhindra förtidig avdunstning. Om man inte gör detta kan man få diverse problem såsom sättningssprickor. Även vinden kan göra att man dunstar bort vattnet fortare. Den perfekta temperaturen är cirka åtta grader Celsius. Då härdar betongen lagom fort.
Om du är osäker på om din betongplatta tagit skada av för låga temperaturer under själva betonggjutningen så kan du testa detta genom att knacka på betongplattan med en hammare. Om betongen är spröd och knäcks sönder så är detta ett dåligt tecken. Eftersom betongen utvecklar värme naturligt under själva gjutningen så behöver man i princip bara tänka på annat än att skydda mot kylan i sig och isolera betongplattan från att frysa.

Gjuta en klack för källarplattan

gjuta klack platta källare

När man ska gjuta en betongplatta som ska användas i källaren så finns det ett bra tips. Man vill ha en liten klack i betongplattan på vilket man ställer väggarna och på den klacken eller nedsänkningen som bildas där man ställer väggarna så kommer marktrycket göra att väggarna har någonting att fästa in till. Man gör själva klacken genom att man vid betonggjutningen fäster en träbräda i betongplattan, vilket då skapar ett avtryck när man plockar bort brädan och kvar finns alltså nedsänkning i kantbalken jämfört med den övre betongplattan. Om man ställer källarväggarna på denna klack så får dem en liten klack som då motverkar marktrycket. Väggarna står alltså fast förankrade mot betongplattan.

När kan du gå på betongplattan
Under normala omständigheter bör man kunna gå på betongplattan efter en halv dag.

Tidsåtgång:
En halv dag upp till en dag. Inklusive efterarbete för att jämna till grunden så den blir jämn och fin.
Svårighet
Detta rekommenderar vi att du tar hjälp med.
Behov av maskiner:
Betongbil. Färdig betong i betongbil lönar sig i de allra flesta fall. Saknas väg fram till huset eller om grundplattan ligger dumt till på tomten kan man ”kärra ut” betongen från en betonggrop. Men då behöver man vara fler som kör kärran så utkörningen från betonggropen inte tar så lång tid. Det kan ju inte vara för långt heller när man ska köra ut betongen via kärra (på en ö till exempel). Man kan också använda en pump med slang för att transportera betongen likt en vattenslang i trädgården. När man har beställt ut en betongbil till sin byggplats där man ska gjuta en platta, pool eller vad det än är så är det viktigt att man tänker igenom hur en betongbil ska kunna komma åt att förmedla betongen från betongbilen till gjutplatsen. Det första man bör göra är givetvis att kontrollera att betongbilen når till en plats utifrån vilken man sen antingen direkt kan föra betongen till gjutplatsen eller via en förlängning där man också kan nå upp till 100m från dit man fraktar betongen.
Kostnad c:a:
Snittpris per kubik: c:a 1500 kr exklusive moms och frakt. Vi rekommmenderar att du tar höjd upp mot 2500 kr per kubik inklusive moms och frakt.
Hur mycket betong du behöver är givetvis beroende på hur stor din betongplatta är. Betongen som behövs är uppdelad på två delar. Betongplattan och kantbalken. Se artikel hur du räknar ut mängden betong till din husgrund här.

Här kan du räkna ut kostnaden för betong till din betongplatta.

Viktiga frågor vid gjutning av betongplattan:

  • Kontrollera att du får rätt typ av cement/betong. Ha gärna med någon erfaren person som vet mycket om gjutning för detta steg är väldigt oförlåtande.
  • Flytande betong som hälls ut för snabbt har en enorm kraft och välter lätt kantelement som är lätta. Återfyllnad är viktigt och ta det varsamt. Eventuellt kan man gjuta kantbalken först för att sedan gjuta övriga grunden om man är rädd för detta. Då blir krafterna mindre än om man gjuter allt på en gång.
  • Hur långt ifrån gjutplatsen kan betongbilen köra och ställa upp sig för att tappa av betongen. Beroende på val av betongbil, pumpbil och så vidare så kan betongen transporteras upp till 100 m från betongbil till gjutplatsen. Var noga med att ange detta vid beställning av betong.

Fler frågor och svar om betong för betongplattor

Efter gjutningen av betongplattan – torktid, vattna m.m.

Vattna
Det är viktigt att man efter betonggjutningen ger betongplattan tid att ”brinna” som det heter. Tiden det tar innan denna process är klar beror på väder och cementtyp men den ska stå några veckor åtminstone. Den första veckan bör man vattna grundplattan dagligen lite grann. Anledningen är att betongplattan ska få tillräckligt med vatten hela tiden så den inte ”går torr”.
Om man sedan enbart bygger ett klimatskal och inte lägger innergolv och därmed undviker att stänga inne fukten kan man i princip börja med stomresningen efter första veckan. En större betongplatta innehåller många kubikmeter vatten. Detta vatten kan vid värmeutvecklingen i samband med reaktionen med cementen , gruset och vattnet faktiskt avdunsta och därmed skapa fuktproblem om man gått på med att bygga för mycket ovanpå betongplattan för tidigt och därmed stänger inne denna byggfukt.

Betongtäckmattan förhindrar att grunden blir förstörd om den står för länge
Om du behöver lägga plattan när det är minusgrader under natten så kan du vattna betongplattan och sedan lägga en presenning över den gjutna plattan så behålls värmen.
En presenning som klarar av att täcka 80 m2 kostar bara ett par hundra kronor. Andra alternativ är att lägga på en betongtäckmatta. Om du har överbliven cellplastisolering från betonggjutningen så lägg dit även den.

Vi får också många frågor om att gjuta en betongplatta vid ett tillfälle för att sedan låta den stå över vintern. Det man ska komma ihåg är att grunden värmer upp marken vilket förhindrar tjäle. Och utan uppvärmt hus så riskerar du att tjälen tränger ner i marken. Med isolering kan du förlänga processen det tar för tjälen att tränga ner i marken. Men detta räcker inte om det är alldeles för kallt för länge.

Du behöver således vid ett tillstånd när du har en många minus grader många dygn i rad dessutom tillföra värme. Det gör man med en så kallad betongtäckmatta. Du hittar betongtäckmattor hos din grundleverantör.

Slipning eller glättning av betongplattan
Glättar gör man innan betongen härdat (brunnit) och det sker i normala fall efter max ca 2-4 timmar.
Efter ett drygt dygn kan du gå på betongplattan. Då kan du efterbearbeta betongplattans yta genom att om så behövs stenslipa betongplattan redan efter någon dag.

Tidsåtgång:

  • Vattna betongplattan, helst med vattendimma, upp till en vecka och se efter det till att betongplattan inte stängs inne under ytterligare någon vecka. Det beror väldigt mycket på utetemperaturen hur mycket fukt som behöver tillföras och hur länge.

Frågor från besökare
Här är frågor från besökare relaterat till att vattna och liknande. Dvs när efter gjutningen kan du påbörja bygget, ska du vattna mm mm.

Provtryckning av golvvärmesystemet

provtrycka golvvärme betongplatta

Det är viktigt att provtrycka golvvärmen både innan och efter att man har gjutit betongplattan. Efter att betongplattan gjutits så ska enligt kommunen en provtryckning ske och du ska kunna visa upp protokoll från denna test till kommunen. Det är givetvis så att innan man gjutit betongplatta så är det så mycket enklare att rätta till misstag. Därför ska denna slutliga provtryckning alltid lyckas. Se till att inte slarva med provtryckningen innan betongen gjutits så spar du stora kostnader om någonting mot förmodan skulle gått fel när du la golvvärmen.

Tidsåtgång:

  • Det tar rörmokaren max en timme att utföra detta test.

Använd stålsyllar med syllskydd

Syllen är den regel som man bygger upp väggarna med och syllarna ligger an mot betongplattan.
Förvånansvärt många bygger fortfarande med träsyllar vilket är direkt vansinnigt, även om man har ett syllskydd under träsyllen. Trä är ett organiskt material och husgrundens betongplatta avdunstar stora mängder vatten under torkperioden. Dessutom är övergången mellan betongplattan och övriga huset ett av husets känsligaste områden att tänka på när man ska förebygga fuktskador som kan uppstå under husets livstid. Vatten kan vid dåligt konstruerade fasader smita in under fasaden upp in i mellanrummet där betongen möter syllen. Då är det stor risk för fuktskador. Speciellt om man slarvar med dräneringen så blir detta ett potentiellt problem. Ett exempel är att leda ut regnvattnet direkt ut på marken så det stänker upp mot fasaden när det regnar kraftigt.

Bygga på betongplattan

Det är skönt att ha kommit hit. Nu har vi en husgrund på plats och vi har kommit UR MARKEN brukar vi säga.
Här har vi skrivit en artikel om att bygga på betongplattan.

Läs mer här om att bygga på betongplattan.

Frågor och svar om betongplatta

Vi får löpande frågor in till oss om platta på mark. Här är de frågor som är relevanta för betongplattor.

Här är ytterligare lite frågor och svar.
Frågor och svar om betongplatta på mark

2 Kommentarer
  1. Hejsan Micke
    Mycket bra sida med massor av info. Vi håller på och bygga ett hus nu med totalentreprenad, och finner massor av tips på vad vi skall kontrollera under tiden.

    Jag har en fråga som är relaterad. Jag har läst att man inte skall slå på den ingjutna golvvärmen för snabbt efter gjutningen. Hur lång tid bör man vänta?
    Våra byggare kommer att slå på den relativt snart för att behålla värmen i plattan under kalla dagar framöver.

    mvh
    Thomas

  2. Micke

    Hej Thomas,
    Kommer svara på denna fråga som ett ”fråga micke” svar.
    Se efter svaret inom kort här.
    http://www.husgrunder.com/category/fraga-micke

Lämna ett svar

Gjuta platta

Läs vår artikel om hur du går till väga för att gjuta en betongplatta. Se den som en checklista för ditt husgrundsprojekt.