Frågor & Svar - Tips & Råd

Använd internlänkarna nedan för att navigera i artikeln

Vad är en plintgrund?

En plintgrund är en grund som består av plintar. Man köper antingen färdiga plintar eller så gjuter man dessa på plats.

Plintgrunden bär upp huset i dess bärande bjälklag så det är därför viktigt att man dimensionerar antalet plintar med rätt antal och med rätt avstånd mellan dem för att alla laster ska bäras upp på ett korrekt sätt.

Konsekvenser av plintgrunden

För plintgrunder så måste isoleringen per definition läggas i bjälklaget. Detta leder till att plintgrunder får en högre bygghöjd över marken (och därmed en högre grund än framförallt platta på mark). Dessutom behöver du ha bra med utrymme under huset så marken inte är för nära bjälklagen/trossbotten (20 cm rekommenderas för bra ventilation).

Om du isolerar bjälklaget dåligt blir dina golv garanterat kallare än om du inte isolerar väl. En betongplatta har 30 cm isolering normalt. Därmed bygger plintgrunden luft (20 cm ) + isolerande bjälklag (30 cm) + eventuella golv reglar minst 50 cm ovan mark medans en betongplatta normalt har cirka 10 cm sockel.

En konsekvens av detta är att trappor som leder en in i huset ofta blir en konsekvens. Dessa är nödvändiga att placera någonstans för att jämna ut dessa höjdskillnader. Många med plintgrunder bygger därför en altan kloss intill för att trolla bort plintgrunden av dels estetiska skäl eller för att få ett bättre flöde in och ut ur huset. Då kan man lägga en trappa upp mot altanen för att slippa ha en för stor trappa upp in i huset. Eller två mindre trappor, en för altanen och en för huset.

Markundersökning

Eftersom en plintgrund är så känslig för sättningar (se här) så utför alltid en markundersökning om du är osäker på din mark. Hus på plintar är också svårare att utföra en grundförstärkning pga mindre anläggningsyta.

När lämpar sig plintgrunden

Plintgrunden lämpar sig extra väl när underlaget är berg och din tomt lutar eller är ojämn. Det gör att du får ett enklare markarbete än att du ska spränga. Har du inte berg blir markarbetet så stort att det nästan är lika bra att gräva undan för en betongplatta. Där kan en krypgrund eller eller hybridgrund vara ett bra alternativ eftersom det innebär mindre markarbete än betongplatta och du behöver heller inga mängder betong. Anledningen till det är också en rekommendation att huset står på en högre punkt än omgivande tomten så att man inte får stående vatten under huset. För att åtgärda det krävs extra schaktning. Allt detta sammantaget gör att min rekommendation kring plintgrunden är som störst när man ska bygga på lutande berg.

Skälen och omständigheterna till att gjuta en plintgrund kan således vara många. Ett par av dessa är

• man behöver inte hus anpassat för åretrunt boende eftersom huset mest används på annan tid än vintern. Därmed är isoleringskraven inte så stora vilket gör att plintgrunden kvalar in.
• grundläggning på ojämn mark såsom för fritidshus i sluttande terräng eller på berg. En plintgrund är en effektiv lösning om man vill bygga på marker som är svåra att bygga på annars. Platta på mark kan bli mycket kostsamt om man behöver spränga berg. Sprängning i berg är en kostnad i sig men skapar också mycket spill som kan kosta mycket att transportera bort..
• svårigheter att komma till med betongbil (även en isolerad krypgrund kan vara aktuell i dessa fall)

Priser för plintgrunder

Här samlar vi information om priser för husgrunder.
Generellt kan man säga att plintgrunden är överlägset prismässigt på berg pga sprängningen. För andra grundtyper är det lite hugget som stucket och nackdelarna överväger att man går över till andra grundformer. Speciellt grundformen isolerad krypgrundsbalk eller hybridgrunden är tilltalande då markarbetet är ungefär lika stort. Detta då plintarna faktiskt kräver ganska mycket markarbete och de är rätt så många om man inte vill riskera sättningar. Du måste för alla plintarna.

Likheter med pålning

Det är ironiskt att många bygger en plintgrund för att spara pengar. Detta då tekniken påminner mycket om pålning, som är den klart dyraste grundläggningsmetoden.

Många som gjort en markundersökning får med vemod läsa i rapporten att deras mark inte klarar lasterna från ett hus. Då kommer man behöva påla.
Och en pålning kan kosta hundratusentals extra kronor för en normal villagrund. Mot bakgrund av det är det lite ironiskt att många anlägger plintgrunden, som är en liknande grundläggningsmetod, för att spara pengar.
Det finns stora likheter med dessa grundläggningsmetoder, men också såklart stora skillnader.

Likheten mellan plintgrunden och en betongplatta på pålar är

• Plintgrunden stöttar upp ett bärande bjälklag av trä. Pålarna bär upp ett bärande bjälklag av betong. Till skillnad mot pålning är då att en plint som inte står på bra mark kan sätta sig, det gäller inte för en påle som står på berg.

Plintgrundens konstruktion – laster

Laster generellt men punktlaster framförallt hanteras enklast genom att ha fler plintar i de områden som har högre last. För att veta vart lasterna är höga kan man behöva en lastplan.
En lastplan tas normalt fram med hjälp av en konstruktör som hjälper till och dimensionerar plintarnas position utifrån lastplanen.
Det är viktigt att man har rätt mängd plintar och att marken har rätt beskaffenhet. Annars sätter riskerar man att huset får en sättning.

Plintgrundens höjd

Du ska ha minst 200 mm utrymme under plintgrunden för att förhindra fuktproblem med trossbotten och bjälklagen.

Använd en konstruktör för ditt hus och eller plintgrunden

Jag har kontakt med konstruktörer som tar fram konstruktion på hus och konstruktion av bärande bjälklag samt placering av plintar mm mm.

Kom i kontakt med konstruktör här.

Relaterade frågor

Plintgrund för fritidshus

Jag märker på frågorna jag får att plintgrunden dominerar för de hus där man inte riktigt ska bo året runt. Då huset inte ses som ett året runt boende prioriterar man ner sånt som isolering och utseende.
Dvs är det ett hus som ska värmas upp är det helt enkelt oftast kallare med en plintgrund. Det är svårt att få in de 300 mm isolering i bjälklaget, som dessutom inte får marken som hjälp vid uppvärmning.

Plintgrund för tillbyggnader och uterum

När man har ett hus med plintgrund som ska byggas till så byggs oftast även tillbyggnaden på plintar.
Det är viktigt när man ska bygga till att få grunden så den står helt fritt. Dvs det befintliga huset och tillbyggnaden ska stå vart för sig.
Det är enklare med en plintgrund än för ex en betongplatta eftersom plintar per definition inte byggs ihop. Men tänk på att alla infästningar osv görs så att tillbyggnaden så lite som möjligt “hänger” på det befintliga huset. Alla laster från tillbyggnaden ska därför tas upp av de nya plintarna.

Frågor och svar om plintgrund för tillbyggnader.

Gjuta plintar för altan

Principen för att gjuta plintar för en altan är exakt samma som för att gjuta plintgrunder.
Skillnaden är att altaner inte har samma punktlaster som ett hus kan ha. Fler och fler väljer dock att ha exempelvis en pool eller en badtunna på altandäcket och därmed uppstår en punktlast som man behöver dimensionera plintarna för. En kubikmeter vatten i en pool väger ett ton så det är definitivt laster man inte kan bortse ifrån. Så tänk igenom altanens funktion så att du dimensionerar plintarna och deras placering rätt. Kostnaden och funktionen av plintarna beror av att man tänker igenom hur altanen används. Ju fler plintar desto mer jobb och desto mer material behövs givetvis.

Läs mer om altaner här.

Relaterade frågor

Markarbetet för en plintgrund – större än man tror

Markarbetet för en plintgrund kan tyckas enklare än för krypgrunder och platta på mark. Huset står ju på plintarna och kommer inte i kontakt med marken vilket är en stor fördel. Men markarbetet måste ske ner till frostfritt djup eftersom du inte har ett hus ovanpå marken som värmer marken. Det gör att du behöver gräva betydligt djupare än för en betongplatta i normalfallet. Har man då stora hus behövs många plintar vilket gör att markarbetet blir större än man kan tro. Lägg till eventuell isolering så blir markarbetet större (samt dräneringen).

Markarbetet går ut på att gräva ner till frostfritt djup, sedan fylla upp med makadam eller annat dränerande material.
Man använder dränerande material eftersom detta släpper igenom dagvatten och därigenom minskar risken för tjäle. För dränering gäller samma principer som platta på mark – se här.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden kring grundläggningsdjup.

Behöver plintgrunden dräneras?

Det är viktigt att man försöker hindra fukt att bli stående i en öppen plintgrund. Man vill inte ha en stående vatten under huset. Det är dessutom så att i en plintgrund så tenderar vatten att ta den enkla vägen, vilket är till plintgroparna (dvs ansamlas i makadamen under grunden).
Så det är viktigt att anlägga en dränering runt huset som gör att marken under huset blir torrt.

För en plintgrund är det viktigt att undvika stående vatten och fuktig mark under huset. Därför bör du vidta åtgärder för att dagvattnet tar sig in under huset.
Här är några förslag på vad som är bra att tänka på.

• dränera de plintgropar som kan få ansamling av vatten
• utför markarbetet på så sätt så att plintgrunden anläggs på mark som ligger högre än den övriga tomten. Det betyder att tomten och huset ska schaktas så att det skapas ett fall bort från huset.
• markytan under huset kan behöva särskild dränering om förutsättningarna är dåliga – många husägare hoppar över dräneringen för plintgrunden
• säkra en god ventilation under grunden
• säkra så dagvatten leds bort på ett bra sätt från tak och stuprännor. dagvattensystemet ska dimensioneras så att detta problem motverkas och i detta ingår också att se till att vattnet från huset och taken framförallt förs bort från huset på ett effektivt sätt.
• säkra lutningen bort från huset

Gör du detta säkrar man också en mindre tjälfarlig grund.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett dräneringsperspektiv.

Dränera plintgroparna

De plintgropar du tror kan få en ansamling av vatten bör du dränera under det dränerande vattnet så du får bort detta vatten om det blir en ansamling av vatten där.

Det är lite tycke o smak kring detta med hur man ska göra med plintgrundens plinthål. Vissa menar att man ska trycka till jord/mer packad mark (tjälfarligt i mina öron) och andra hävdar packat dränerande material. Anledningen till att det dränerande materialet kan bli problem menar man är att det kan samlas vatten i dessa plintgropar.

Som detta antyder är det inte så lätt som man tror med plintgrunden och det pekar på nackdelen (och fördelen) med plintgrunden. Man har ju helt öppet under huset. Enkelt att bygga men det blir kallt och hålen ligger exponerade för väder och vind.

Jag tycker följande
1) Fyll med dränerande material, packa så gott man kan i plinthålen.
2) Dränera de plintgropar du tror ligger i riskzonen för att få bort vattenansamling
3) Gräv alltid ner till tjälfritt djup.

Isolera bjälklaget

Det är absolut möjligt att isolera bjälklaget men många slarvar med det och då får man kallare hus. Det finns också allt starkare byggnormer i Sverige som gör att dåligt isolerade bjälklag snart inte kommer godkännas vid nybyggnation. Du kan isolera bjälklaget med exempelvis cellplast eller mineralull.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett isoleringsperspektiv.

Isolera marken under plinten eller inte?

En plintgrund ska ner till frostfritt djup och behöver då inte isoleras.

Beroende på vart i Sverige du bygger så är det det frostfria djupet olika. Du hittar tjälfria djupet här. Du ska alltså ta bort material ner till frostfritt djup så att plinten får plats och så det får plats med dränerande material runt plinten (ca en dm runt t ex). Hålet fyller man med makadam och sätter sedan plinten på makadamen på lämplig höjd. Isolerar du runt plinten kommer inte tjälen ner lika djupt och du kan då reducera djupet på hålet.
Finns inga exakta siffror på hur mycket du vinner på att göra detta.

Med fördel lägger du även ner något under plinten i gropen som fördelar lasterna bättre, t.ex. en bredare stenskiva eller liknande.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett isoleringsperspektiv.

Stödplattor ökar anläggningsytan

Genom att lägga ner stödplattor längst ner i plintgropen så ökas anläggningsytan mot marken. Det gör att risken för sättningar i huset minskar. Lasterna fördelas på en större yta och därmed behöver marken inte samma bärighet allt annat lika.

Du kan gjuta stödplattan själv eller köpa färdiga betongprodukter och det är lite tycke och smak. Har du en grundbyggare som är van att gjuta husgrunder så gjuter de stödplattorna och plintarna själva i ett nafs. Annars finns det bra produkter som är färdiggjutna och passar utmärkt som stödplattor för plintarna. Det viktiga är att stödplattan är väl förankrad i marken. Därför är makadam ett bra material för bärlagret eftersom det är sprängsten. Sprängsten har vassa ojämna kanter och det gör att materialet låser sig självt när det packas. Så ju mer du packar materialet desto stabilare blir det.

Gjuta plint eller köpa färdig

Du har såklart två val. Antingen gjuter du i ett papprör eller så köper du färdiga plintar.

Plintrör är min favorit. Då behöver du inte få allt i våg utan kan gjuta på själv och det är inte så kinkigt med höjdmåtten. Sedan för att få allt i våg så är det bara att mäta av med laser och sedan bara kapa utifrån lasern.
Det är mycket svårare att få de färdiga plintarna i våg.

De färdiga betongplintarna är också rätt tunga. Ibland är det faktiskt enklare gjuta själv när det kommer till tyngden. Dvs det är enklare att frakta cementsäckar, gjutrör och stödplattor (som också kan gjutas på plats).

Papprör att gjuta i

På stödplattorna förankras rören du ska gjuta i. Leta efter en lösning som gör att rören står stadigt på plattan. På bilden längst upp i denna artikel har husets plintar gjutits i vanliga bruna dräneringsrör. Dessa passar utmärkt att gjuta plintar i men kan ge en plastig känsla om plintarna är synliga. Ett alternativ kan då vara rör gjorda av material som bryts ner med tiden och därmed gör att endast betongplintarna står kvar. Det är enkelt att ta bort pappret från pappersrören när betongen stelnat. Ta bort papprören efter någon månad.

När du ska gjuta plintarna är det viktigt att höjden på plintarna blir exakt. Annars riskerar huset att vila på bara ett par plintar vilket gör att huset får onaturliga påfrestningar in i huskroppen via bjälklaget. För att försäkra sig mot detta så bör man följa dessa råd:

• montera rören först. Se till att rören är för långa vid monteringen, dvs att du har god marginal så att rören inte blir för korta. De behöver således kapas.
• sedan mäter du med laser och markerar på rören vart de ska kapas.
• kapa rören vid markeringen
• fyll rören med betong (armerad).
• finjustera med förankringsjärn (se nedan)

Vilken dimension du ska välja på papprören kan du läsa om här.

Köp papprör hos Byggmax, klicka här

Finjustera med förankringsjärnen

Ner i betongen fäster man sedan ett förankringsjärn som bjälklaget ska vila på. Här gäller det att få järnen exakt i våg och det finns således en chans att rätta till fel gjorda tidigare genom att finlira upp och ner med järnen så att bjälklaget som håller upp huset (eller altanen). Förankringsjärnen kan se olika ut beroende på vad plintarna ska bära upp. Ska man bära upp limträbalkar som man vet har en viss dimension kan man ha förankringsjärn specifikt anpassade för dem.

Det är också en fördel att gjuta plintarna i rör jämfört med att använda färdiga plintar för då kan plintarna gjutas utan höjdjustering och sedan sågas jämna, gärna med laserverktyg för att mäta exakta höjden. Då blir det lättare att få förankringsjärnen i våg också.

Här finns frågor och svar om att få plintgrunden i våg.

Armera plintarna

Lasterna på plintarna kan vara ganska höga och det är därför viktigt att man armerar plintarna. Armeringsjärnen ökar plintens hållfasthet och stabiliserar konstruktionen. När man ska gjuta armeringsjärnen så är det viktigt att hålla armeringen i rätt position under tiden man gjuter. Därför bör man naja ihop armeringen med najtråd. Betongen är ganska tung och kan förflytta sig under gjutningen vilket försämrar konstruktionen. När plinten är klar kan armeringen sticka upp ur plinten och då kan man av estetiska skäl välja att fräsa bort den överblivna armeringen.

Här har vi samlat frågor från besökare som är relevanta för plintgrundens armering.

Gjuta plintar på berg – förankra med rostfri armering

För att bygga hus på sluttande berg så är plintgrunder mitt förstaval. Annars menar jag att markarbetet är större än man tror och nästan jämförbart med andra grundtyper.
Viktigt att tänkat på när du gjuter plintar på berg är att du behöver förankra armeringen i berget. Denna armering behöver vara rostfri.

Här har du frågor och svar om plintgrunder och att bygga dessa på berg.

Plintgrunder som sätter sig

Sättningar i plintgrunder är mycket vanligt. Det beror i nästan alla fall på slarv med markarbetet.
Som jag skrivit här kring markarbetet för plintar så måste man ta bort tjälfarlig jord och man måste ner till tjälfritt djup eller till berg för att säkra grundern mot tjäle.
En plintgrund på berg sätter sig inte. Eftersom plintgrundens hus inte värmer marken får du heller inte någon indirekt hjälp med tjäldjupet. Det gör att väldigt många underskattar markarbetet med en plintgrund.

Här kan du se utifrån din geografiska position i landet hur djupt tjälen går ner i marken.

Det är också svårare att få tag i en plint som satt sig med de tekniker som finns för sk grundförstärkning då anläggningsytan är låg.

Så slarva inte med markarbetet eller mängd plintar.

Frågor och svar om plintgrunder och sättningar.

Frågor och svar om plintgrunden

Vi får löpande frågor in till oss om platta på mark. Här är de frågor som är relevanta för plintgrunder.