Gjuta betongplatta steg för steg – använd länkarna

Betongplatta på mark konstruktion – 2 minuters film

När du ska grundlägga en platta på mark så kännetecknas detta projekt av att marken måste vara jämn och fin. Därför lämpar sig denna husgrundstyp där du har mark där du inte behöver spränga allt för mycket.

Olika hustillverkare

Olika hustillverkare har olika lösningar för grunden. Den vanligaste grunden för de flesta hustillverkare är dock platta på mark. Dvs denna artikel är relevant för de flesta hustyper.

Relaterade frågor

Betongplatta för olika byggnadstyper – fördjupande artiklar

Denna artikel gäller mer eller mindre för alla nedanstående projekt så kolla igenom denna först. Sedan kan klicka dig vidare till den artikel nedan som specifikt handlar om ditt projekt/byggnadstyp. Denna artikel är skriven utifrån en normal villaplatta.

• Artikel om Garagegrund – garageplatta
• Artikel om Attefallsgrund – attefallsplatta
• Artikel om Tillbyggnadsgrund – betongplatta för tillbyggnad
• Artikel om Uterumsgrund – uterumsplatta
• Artikel om Växthusgrund – växthusplatta
• Artikel om Industrigrund- industriplatta
• Artikel om Stall – betongplatta för stall

Bryt ner markarbetet och grundläggningsprojektet i hanterbara delar och spara pengar

Många upplever att grundprojekt är mycket komplexa och samtidigt väldigt viktiga. Detta gör att många känner en oro för grundprojekten. Jag har skrivit denna artikel för att hjälpa våra besökare att få upp sin beställarkompetens av husgrunder men också känna modet att våga göra mer av jobbet själv.
När man gjuter en betongplatta på mark inbegriper det ett antal steg. Om man sätter sig in i processen kring grundläggning så kan man bli bättre på att ställa krav på grundbyggaren och materialleverantören. I bästa fall kan man göra många av momenten själv, i sämsta fall blir man en bra beställare. Jag har försökt göra det enkelt för dig som ska gjuta betongplatta på mark att se vilka stegen är, vilka kompetenser som behövs i varje steg och om det behövs även vilka maskiner som kan vara bra att ha för varje steg.

Husgrunder läggs bäst av två personer eller fler. Vår erfarenhet är dock att är man fler än två så kan det bli dyrt då minst en person har lite att göra under stora delar av tiden. Men duktiga grundbyggare kan gott ha fler än två om de är specialiserade på gjutning osv. Så nedanstående siffror ska ses som riktmärken för två personer i kalendertid. För att ta reda på den mantid som behövs så får du räkna på det dubbla om man är två personer. Jag har skrivit artikeln för att du som privatperson ska kunna minska kostnaderna genom att du utgör denna andra person, alt tar in en kompis så att ni gör det tillsammans.

Förberedelser för gjutning av betongplattan

För att lyckas med din grundläggning så behöver du förbereda projektet väl. Det gäller egentligen alla stegen som presenteras nedan. Allt från markarbetet, materialinskaffandet (kantelement, armering mm) till betonggjutningen bör förberedas väl. Se till att du har rätt material rätt införskaffat vid rätt tidpunkt och att ingen byggare blir stående i väntan på materialet. Inget ont om byggare men jag har lång erfarenhet av byggare som gillar att åka och komplettera dina inköp med egeninskaffat material. Det är bekvämt för dem att komma bort ett tag och köpa material. Denna tid tar de ofta bra betalt för. Därför är det bra att se till att bry dig om logistiken kring byggmaterialet. Dessutom är det ofta du som privatperson som behöver vara hemma och passa olika typer av leveranser. Planeras dessa väl förenklas processen. Om du säkerställer att materialet kommer till byggplatsen vid rätt tidpunkt så kommer du också att spara pengar. Det är också så att om du som beställare visar intresse för pris och tidplan så kommer leverantören därmed att göra mer för att uppnå detta åt dig. Byggare som vet att ens kund är priskänslig kommer om företaget är seriöst alltid ställa sig själv frågan, kan du göra något för att spara pengar i alla de moment de utför där kostnaderna är rörliga. Bara där kommer du spara pengar.

Bygglov och myndighetskontakter

Det är lika bra att inse det redan från början. Du är i händerna på myndigheterna, dvs kommunen, när det kommer till att bygga hus. Myndigheterna styrs efter pbl, dvs plan och bygglagen.
Man måste samtidigt förstå myndigheterna. De utsätts för enormt tryck från boende, företag mm som vill bygga alla möjliga konstigheter och alla beslut som tas är offentliga. Bygglov är en hel eller till och med fler artiklar för sig som inte lämpar sig in denna artikel. Men utifrån ett grund perspektiv har jag skrivit en artikel om bygglov och grundritningar som kan vara bra för dig som ska gjuta en husgrund. Det finns sedan en kort tid tillbaka ett mycket viktigt datum som bestämmer när kommunen tidigast tillåter Er att påbörja byggandet. Börjar man tidigare än det så kan man få böta. Läs mer om bygglov här.
Frågor och svar om bygglov
Här har jag samlat de frågor som jag har fått historiskt om bygglovsrelaterade grundfrågor.

Vilka avtal reglerar en grundläggning

ABS09 är en typ av avtalsform som reglerar småhusentreprenader.
Dessa avtal tecknas mellan byggherren och entreprenören och reglerar saker som

• vilken fastighet som berörs
• vad ingår i priset
• vad kostar det om eventuella tillägg behöver göras (s.k ätor)
• avgränsningar som inte ingår såsom grundundersökningar, utsättningar från tredje part mm mm
• byggstart senast
• färdigsställande datum
• finns viten kopplat till eventuella försäkringar
• försäkringar som gäller (byggfelsförsäkringar)
• vem som är kontrollansvarig och vem ska besikta huset
• hur sker betalningen

När det kommer till markarbeten är det viktigt att fundera på de delar som kan gå fel. Tänker du igenom dess ordentligt så kan du undvika de vanligaste källorna till konflikter.

Ladda hem ABS09 här.

Relaterade frågor

Markundersökning / geoteknisk undersökning

Innan man kan bygga ett hus och tänka på husgrundens dimensionering så är det viktigt att veta att marken man bygger huset på klarar de laster som huset utsätter marken för. För att ta reda på detta så bör man göra en grundundersökning.

Riktlinjer kring vad marken tål är att det tillåtna marktrycket helst ska ligga över 50KN . Detta är vad exempelvis löst lagrad sand klarar ungefär.

Vid en grundundersökning tar man även fram information såsom grundvattenförhållanden, markförhållanden mm. Man undersöker också om marken kan ge ifrån sig radon och om marken du ska bygga på består av sten eller berg. Då kan man behöva spränga.
Om din mark inte har tillräcklig bärighet så kan man behöva påla husgrunden eller använda kompensationsgrundläggning. Dessutom är det viktigt att Ni får svar på om marken är tjälfarlig, vad marken består av (vilka jordarter) osv.
Grundvatten är också något att fokusera på. När du ska bygga ett hus och vill föra bort grundvatten så är det lämpligt att dels dränera väl. Då hanterar du bättre temporära grundvattenhöjningar bättre. Men har du konstant högt grundvatten så bör du också ha lösningar som gör att du pumpar bort vattnet. Det här är dock ingen bra lösning eftersom att grundvatten faktiskt är någonting som du aldrig kan bli av med. Men när exempelvis kommunen bygger broar och viadukter under järnvägar och vägar och har högt grundvatten så får man helt enkelt isolera det området som ska vara fritt från grundvatten och sätta pumpar på strategiska ställen som då pumpar bort grundvattnet. Du behöver också ha vattentät och vattentåligt betong, vilket är jätte komplext och nästan inte görbart för en privatperson eftersom det blir alldeles för dyrt.

Processen kring att få rätt på markundersökningen och i vilken ordning man gör dessa är

• markundersökning för att avgöra hur mycket laster huset genererar
• lastplan – vilka laster kommer huset generera och som marken måste klara av att ta upp
• pålplan – om marken inte klarar av lasterna från huset så kan man behöva påla.
• grundritning som visar hur man dimensionerar grunden så att grunden bär över pålarna. Detta skiljer sig från grundritningar för en grund som inte pålas.
• pålning – pålningen utförs utifrån denna pålplan för att ta upp lasterna från huset.

Jag kan hjälpa dig genom denna process.

Grundundersökning i samband med tekniskt samråd/startmöte eller inför bygglovet
Ofta vill kommunen ha in information om bärigheten på marken inför startmötet (tidigare kallat tekniskt samråd).
Här är frågor och svar relaterat till markundersökning inför just ett startmöte.

Relaterade frågor

Frågor och svar relaterat till kompensationsgrundläggning
Här har jag samlat de frågor kring kompensationsgrundläggning.

Olika marktyper (jordtyper)

Det finns många olika typer av mark som kan förekomma på din tomt.

Här är några vanliga marktyper (jordarter)

• sand
• lera
• morän
• myrmark/torv
• berg
• mfl

Sällan förekommer en typ av jordart utan det är olika blandningar och lager.
Det är detta man ser när man gör en markundersökning.

Olika typer av betongplattor från lätt till tung

Det finns olika typer av betongplattor som jag ser det.
Dessa tre ser jag.

• Lätta betongplattor
• Medeltunga betongplattor
• Tunga betongplattor

Lätta betongplattor

Lättviktsplattor är betongplattor som inte klarar av pressen från stora tyngder när plattan väl är gjuten och stelnad. Exempel på lättviktsplattor är uteplatser, friggebodar, gångbanor och golv till trädgårdsskjul. Tjockleken på en betongplatta av lätt vikt behöver endast ha en tjocklek på mellan fem och sju centimeter.

Medeltunga betongplattor

Mellanviktsplattor används som underlag till mer tyngre föremål och bostäder, som skulle knäcka en lättviktsplatta. Exempel på där mellanviktsplattor behövs är normalstora garage- och villagrunder, större uteplatser, verandor med balkong och liknande.

Tunga betongplattor

Tungviktsplattor klarar däremot av de riktigt stora trycken från tunga saker. Många husgrunder för industriändamål eller för suterränghus i de delar som tar upp mycket stora laster är gjorda för att bära en stor tyngd utan att spricka eller smula under det höga trycket. Tunga betongplattor bör vara minst 15 centimeter tjocka. En tumregel är att ju mer tyngd som plattan ska klara av, desto tjockare behöver den vara.

Konstruktion av betongplatta – grundritningar

Efter att man vet vad marken tål är det dags att utforma grundens konstruktion. För att färdigställa konstruktionen av din betongplatta är det viktigt att ha konstruktionen klar för sig. Det finns många sätt att lösa grundens konstruktion och alla grundtillverkare har sina specialare för att grunden ska klara lasterna som ett hus genererar.

Lastplanen definierar lasterna
För att kunna dimensionera betongplattan på ett bra sätt krävs att man har en lastnedräkning som sedan leder till grundens dimensionering. Lasterna som betongplattan behöver ta emot anges oftast i kN/kvm. Alla hus har behov av att ta reda på lastplanen. Dvs hur många KN/kvm eller KN/m last finns det på de olika delarna av huset. Mest brukar lasterna vara i ytterväggarna. Dessa laster tas omhand av framförallt kantbalken.

Relaterade frågor

Grundritningen tas fram utifrån lastplanen
Hur en grundleverantör dimensionerar en grund specificeras sedan i en sk grundritning.

Lasterna kan delas upp i olika delar

• Linjelaster längsmed kantbalken. Dessa anges som kN/m. En typisk linjelast för en normal villa är 20 kN/m. Observera att detta är ytterst individuellt per hus och kan bero på många parametrar såsom om huset är enplanshus, en och en halvplans hus eller vilken fasad man valt. En annan avgörande faktor för hur tunga lasterna blir är om man väljer betong eller träbjälklag för övervåningen.
• Punktlaster inne i betongplattan. Dessa anges i kN/kvm. Punktlasterna uppstår normalt om man har öppna planlösningar med pelare eller liknande som ska vara bärande.
• Linjelaster inne i betongplattan. Dessa anges i kN/m och kan även de för en enplansvilla med träbjälklag uppgå till 20 kN/m.

Viktigt att alla mått blir rätt
Det är superviktigt att dubbelkolla så att det grundmåtten som man anger i alla ritningar stämmer. Dessa skall t.ex. vara mindre än fasadmåtten. Annars blir det stora problem senare i processen. Exempelvis när det är träpanel man bygger med så hänger fasaden över en del och då brukar grundmåtten vara mindre än fasadmåtten. En normal träfasad bygger cirka 2cm. Så för grundritningen så behöver du dra av dessa mått.

Betongplattor för riktigt stora konstruktioner såsom hyreshus mm
När man ska bygga riktigt stora konstruktioner såsom hyreshus, flervåningshus, kontor och liknande så
Däremot industrihallar är ofta enkla att konstruera även om lasterna kan vara höga – läs mer om industrihallar här.

Dessa fastigheter är ofta platsbyggda, dvs man använder gjutformar och gjuter fundamenten på plats. Alternativ har man mycket kraftiga balklösningar.

Frågor och svar om konstruktion
Det finns en klar trend kring detta där jag får frågor från besökare som rör just detta. Mitt intryck är att det har ändrats byggregler som gör att kommuner och KA (konstruktionsansvariga) ligger på betydligt tidigare på de som ska bygga hus att de har lastberäkningar mm.

Fler frågor och svar om ritningar och platta på mark
Här finns frågor och svar om specifikt ritningar.

Specialfall kring konstruktionen – varmt och kallt
Om du bygger flera delar på ett hus samtidigt så kan det uppkomma situationer att du får en kall del och en varm del. Då kan du behöva flera betongplattor som separeras med kantelement. Detta gäller för t.ex. uterum och verandor som gjuts med betongplatta.

Men det finns också specialfall där man av någon anledning vill ha mindre isolering. Har exempelvis fått en förfrågan om exempelvis mindre isolerade delar pga vinkällare.

Här finns frågor och svar om varma och kalla betongplattor.

Ta fram en tidplan

När du ska gjuta din betongplatta så är det avgörande att timingen i momenten är bra. Det är därför avgörande att spalta upp alla momenten, hur lång tid de tar, vem som är ansvarig och vad varje steg kostar.

Dessutom behöver du beakta följande.

• Det är inte att rekommendera att gjuta betongplatta i minusgrader. Den största anledningen till det är att betong riskerar att frysa sönder när det är minusgrader. Men det är inte enda anledningen. Om tjäle tillåts gripa tag i marken innan man hunnit lägga ut grundisoleringen så kan man få sättningar när tjälen släpper.
• Tidplanen blir bra underlag vid upphandlingen av både materialet och grundläggningstjänsten. Om du har gjort en bra tidplan så får du igen det genom hela byggprojektet.

Ta in offerter på byggmaterial

Hitta rätt materialleverantörer – hitta speciellt en som kan leverera de ritningar som behövs och en leverantör som kan erbjuda så många olika delar som möjligt, dvs kompletta grundpaket. I ett komplett grundpaket bör du se till att få cellplast, armering, kantelement och vattenburen golvvärme. Dessutom är det viktigt att grundleverantören kan erbjuda beräkningar utifrån så kallade lastplaner och dessutom ta konstruktionsansvar. Lastplaner kan du få från din husleverantör eller om du ska bygga ett egenritat hus så behöver du anlita en konstruktör. Innan du gör investeringen med att anlita en konstruktör så kan du kontakta din grundleverantör, de har erfarenhet av husgrunder och kan avgöra om du behöver göra komplexa beräkningar eller inte.

Ta in offerter på mark- och grundarbetet

Kontraktera rätt entreprenörer och bestäm dig för om du vill ha en leverantör som tar helhetsansvar eller om du vill spara pengar genom att göra mer själv. Se under respektive moment vad jag rekommenderar dig att ta hjälp med. Det finns också tjänster där man kan få hjälp med att ta in offerter från flera olika leverantörer samtidigt. Det är tycke och smak som får styra. Jag anser att det är skönt att jobba direkt mot entreprenörerna utan mellanhänder men det är upp till var och en.

Jag har lång erfarenhet av många grundbyggare så tveka inte att kontakta oss om du vill ha tips på grundbyggare.

Frågor och svar om priser på arbete och grundmaterial
Jag får in frågor om pris på grunder, både på material och grundarbetet. Här har jag sammanställt dessa frågor.

Frågor och svar om priser utifrån vissa kvadratmeter
Här har jag samlat frågor och svar som bygger på en viss storlek på huset eller byggprojektet.

Undvik vanligaste källorna till konflikter

Det finns några vanliga problem som mina besökare råkar ur för när de ska bygga sin grund. De flesta problemen härrör till högre kostnader än vad byggherren beräknat.
Många av dessa konflikterna hade kunnat undvikas om man vet om problem områdena innan och kommunicerar tydligt kring dessa.

Här är några av dessa konfliktområden.

Köp materialet själv och äg materialet ifall nåt händer
Grundmaterialet är bara en del av den totala kostnaden och bakas ofta in i grundbyggarens totalpris.

Problemet med att du inte äger materialet själv är flerfaldigt:

• byggaren behöver ligga ute med denna kostnad. Och kommer ta betalt för det.
• byggaren har ofta en marginal på grundmaterialet, men byggaren får ofta också en rabatt. Så för dig som slutkund blir det ändå totalt sett ofta lite dyrare att köpa från byggaren. Anledningen till detta är konstigt nog att du som privatperson har bättre kreditvärdighet än många byggare har.
• Med ett totalpris så blir det svårt för dig att jämföra med andra grundmaterialleverantörer
• du äger inte materialet. Det kan uppstå problem längsmed vägen t.ex. pga en konflikt eller en konkurs som riskerar att du hamnar i kläm som slutkund.
• Du vill att byggaren överlever – driv dem inte i konkurs. Dvs försök lyft bort onödigt cashflow drivande delar i projektet från byggaren. Anledningen är ju att du vill ha kvar byggbolaget så de kan serva och ta ansvar långsiktigt för det du bygger. Ett enkelt sätt att hjälpa byggaren med detta är att de INTE behöver ligga ute med dessa pengar. Har du bara bra kreditvärdighet så får du normalt bli fakturerad för ditt köp av grunden.

Grävningen blir dyrare
Som jag beskrivit ovan i denna artikel är det viktigt att man genomför grundundersökningar på ett bra sätt för att veta vilka markförhållanden som råder innan man väl börjar gräva. Även om man genomfört markundersökningen korrekt så är det inte så lätt att veta exakt vilka förhållanden som väntar innan man faktisk satt grävskopan i marken. Utifrån vår erfarenhet så är den vanligaste källan till konflikter mellan gräventreprenören och beställaren just missförstånd kring detta.
Markentreprenören anser att de varit tydliga med att deras pris enbart gäller normala markförhållanden, dvs mängden matjord är normal, normala grundvattennivåer mm. Eftersom det är av yttersta vikt att husgrunder enbart får grundläggas på mark där MAN TAGIT BORT ALL MATJORD så är det mycket svårt för markentreprenören att möta förväntningarna i detta steg. Med svåra markförhållanden så behöver grundentreprenören gräva djupare men också återfylla med mer dränerande material än beräknat. Och eftersom båda dessa steg driver stora kostnader så skapar de lätt konflikt. Se därför till att ha tydliga direktiv vad som gäller för detta i avtalet med grundentreprenören. Kom också ihåg att det kan kosta ganska mycket pengar att frakta bort schaktmassor (matjord).

Utsättningar blir dyrare än beräknat
Man genomför löpande utsättningar genom byggprojektet för att säkra att huset byggs på rätt ställe på tomten men också i rätt höjd. För vissa projekt, inte minst där hus pålas kan denna process bli ganska dyr. Jag har sett exempel på pålade husgrunder med kostnader för utsättning på över 40 000 kr. Detta för grovutsättning och sk finutsättning. För pålning så krävs att alla felmoment stäms av längs vägen och för pålning är det höjdmätning av alla pålar som gör projektet dyrare. Om pålarna hamnar fel i höjd blir det fel i senare steg.

Fundera igenom tomtens och grundens risker och känsliga punkter

Ett hus blir aldrig bättre än sin svagaste punkt.

Här är några vanliga problem jag får frågor om.

• Gjuta betongplatta nära bergvärme
• Risker med grundläggning på berg
• Fuktsäkra betongplattan
• Säkra betongplattan mot sättningar

Gjuta betongplatta nära bergvärme
När man ska gjuta sin betonglatta så är det inte alltid att man har möjlighet att gjuta betongplattan
exakt där man villha sin grund utan att det får komplikationer. Ofta har man restriktioner på tomten som sätter sina begränsningar.
Ett vanligt scenario är att man borrat för bergvärme och vill gjuta väldigt nära i anslutning till denna. Då ska man iaktta en viss försiktighet eftersom att tryck mot bergvärmerör kan påverka bergvärmerören. Man bör därför vid nyproduktion se till att vara ungefär 4 meter från hålet, men det här är lite överdrivet men man ska i varje fall iaktta en viss försiktighet. Om du inte isolerar dina bergvärmerör så ska man inte vara för nära på grund av de probmen tjälen kan ställa till med. Det är också viktigt att man i framtiden kan komma åt sina bergvärmerör. I värsta fall så kan man också dra om bergvärmerör. Det kostar ett antal tusenlappar, men det är bara i ytskiktet som du behöver göra detta men det är fullt möjligt att göra det.

Att borra helt nya bergvärmerör med 200 meter rör etc kostar cirka 60 000 kr.

Risker med grundläggning på berg
Har du exempelvis en bergig tomt kan det vara bra och väl investerad tid att fundera igenom hur berget påverkar hur du anlägger grunden. Det är inte minst sprängning som alltid kan innebära risker för närliggande fastigheter och liknande. Men även konstruktionsmässiga aspekter.
Läs mer om grundläggningsrisker för berg här.

Lägg upp strategi för dränering, vatten och avlopp

Det är stor skillnad mellan dränering, dagvatten och avlopp. Anledningen att man klumpar ihop dem är att framförallt dagvatten och avlopp brukar ha en kommunal lösning. För fritidshus finns ofta inte dessa alternativ varvid det ofta uppstår ett problem med hur framförallt avloppslösningen ska se ut.

Undersök bästa avlopps och dräneringsstrategin. Hur ska regnvatten, infiltrationsvatten, grundvatten och det kapillärt stigande vattnet tas om hand. Vad tillåter kommunen? Kan konstruktionen och totalkostnaden minskas genom att exempelvis använda en eller flera stenkistor. Allt detta behandlas här på husgrunder.com. Läs vidare om avlopp och dränering nedan.

Fuktsäkra betongplatta
En betongplatta, rätt konstruerad, är fuktsäker. Men den ska inte bada i vatten och man vill göra allt det står i ens makt för att säkra att fukten leds bort på ett bra sätt. Men cellplast och betong är oorganiska material som tål fukt. Men betongen i betongplattan ska egentligen inte bli fuktig för det kan få konsekvenser för golv, syllar mm.

Här är frågor jag fått om att fuktsäkra betongplattan.

Vilken höjd vill du ha på betongplattan – synlig grundsockel

Detta är en fråga alla bör ställa sig när de ska gjuta sin grund. Hur hög ska din grundsockel vara? Och ibland måste man spela med sockelhöjden för att jämna ut tomtens höjdskillnader.
Så tomtens utformning spelar in. Dessutom kan man spela med höjden. Det gör man enklast med mängden makadam under grunden om det är några cm upp eller ner kring 10-20 cm sockel.

Men jag rekommenderar att man har minst 10 cm hög grundsockel så fasaden kommer upp en bit från marken. Det spelar naturligtvis in vilken typ av fasad man har också. En normal grundsockel är cirka 20 cm över marken.

Om man dessutom ska utföra en grundläggning av en tillbyggnad spelar det befintliga husets grundsockel in. Dvs för att tillbyggnadens grundsockel ska hamna i nivå med det befintliga husets sockel så behöver grundens sockel vara av en viss höjd. Om tillbyggnaden ska byggas intill ett hus med hög sockel (källare) så kan man användaspeciella block för att gjuta betongplatta för tillbyggnaden

Så att planera in önskad sockelhöjd är en viktig förberedelse inför grundläggningen.

Frågor och svar om sockelhöjd för din betongplatta
Här har jag samlat frågor och svar om sockelhöjden.

Strategi för uppvärmning

Tänk igenom hur din uppvärmning ska gå till. Troligen ska du ha vattenburen golvvärme om du ska gjuta platta. Men hur ska denna betongplatta värmas upp. Se information här om olika värmesystem.

Förbered byggplatsen

Förbered för maskinerna
Hur ska maskinerna komma åt tomten och samtidigt åstadkomma minimal skada. Fundera på om markskydd kan vara något om du vill skydda din tomt någonstans där exempelvis schakt och grävmaskinerna behöver köra fram och åter.

Förbered för schaktmassor
Schaktmassor kan kosta pengar att göra sig av med. En klassiker är att kolla om det finns något större bygge på gång nära dig. Kontakta byggarna på de byggen där och se om de eventuellt behöver schaktmassor. Då kan du slippa betala för att bli av med schaktmassorna och ibland det omvända. Det vill säga du kanske behöver fylla ut delar av tomten.

Förbered el och vatten
För de maskiner som ska gjuta plattan kan det behövas trefas el och speciella ampere krav. Det är alltid bra att ha tillgång till vatten för ett projekt där man kan behöva gjuta mindre mängder betong som komplement till att man gjuter betong med en betongbil. Du kan behöva göra rent verktyg osv. Dessutom behöver du förbereda markarbetet för kulvertar och liknande som ska skydda el och eventuellt fjärrvärmeledningar.

Förbered byggplatsen för betongbilen
Kolla med företaget som levererar din betong hur lång deras betongränna på lastbilen eller betongbilen är.

Projektet för gjutning av betongplattan

Grovutsättning av husgrund

Det är viktigt att sätta ut husgrunden på ett korrekt sätt. Det inbegriper lite olika saker under hela grundläggningsprocessen. Innan markarbetet påbörjas är det viktigt att man har klart för sig vart husgrunden ska stå exakt, både i höjdled och dess position på tomten. Här vill ofta kommunen också bli inblandad så att de får godkänna husets placering på tomten. Tänk igenom att schaktmassor och liknande kan fördelas från en del av tomten till en annan om du vill. Bara du ser till att få godkänt från kommunen för detta.

Längs med byggets förfarande är det viktigt att hela tiden ha koll på husgrundens exakta placering. Det gäller inte bara i förhållande till placering på tomten utan även i höjdled.

Efter byggets slutförande kommer kommunen att göra en slutkontroll av placeringen varför det är avgörande att inte tappa denna viktiga placering under byggets gång.

Problem om man slarvar med måtten
Det är superviktigt att du är noggrann med alla mått längsmed vägen. Det gäller till grundkonstruktören, hustillverkaren, kommunens utsättare, grannar (vid tomtgräns) mfl. Slarvas det med detta så är det lätt att det blir fel. Fel jag stött på som har med detta att göra är:

• Huset kan bli störren än grunden. Då hamnar väggarnas laster bara delvis på grunden vilket kan medföra stora problem med att konstruktionen inte håller. Det mesta går att ordna men kan medföra stora merkostnader och förseningar i projektet.
• Antalet utsättningar kan missförstås och misskommuniceras med alla intressenter vilket kan leda till följdfel. Det finns många olika typer av utsättningar. Fin utsättning, grovutsättning mm.
• Genom processen är det viktigt att man skiljer på olika mått. Grundyttermått och fasadyttermått. Dessa skiljer sig. Kommunicerar man exempelvis fasadyttermåtten till grundtillverkaren så blir det problem. Ritningar från arkitekter/bygglovet är oftast angivna i fasadyttermått.

Frågor och svar om problem kring utsättning
Här har jag samlat frågor och svar om utsättning inför betongplatta på mark.

Frågor och svar om utsättning
Här har jag samlat frågor och svar om utsättning inför betongplatta på mark.

Markarbete, schaktning och ev. sprängning

När man diskuterar markarbete i samband med platta på mark grunder så innefattar att schakta bort all matjord ner till grundläggningsdjupet. Man schaktar i detta steg även så att man kan lägga utvändiga VA- och dräneringsledningar. Således beror det på vart i Sverige du bor för hur mycket du bör schakta ur för betongplatta.

Om man behöver spränga så är det bara att beklaga. Detta moment fördyrar din grundläggning betydligt. Har du mindre sten så kan du ta bort sten och berg utan att spränga?

Tidsåtgång:
Ett par dagar upp till en vecka (exklusive sprängning). Räkna på 5 dagar om du är osäker.
Behov av maskiner:

• Grävmaskin
• Utrustning för sprängning

Svårighet:
Jag rekommenderar att du tar in hjälp för denna del av arbetet.
Kostnad grävare:
Timkostnaden för en professionell grävare inklusive grävmaskin (normal, inte bjässe) kostar c:a 650 kr + moms.
Kostnaden beror mycket på hur mycket övrigt du gör på tomten. Många väljer exempelvis att ändra lutningar och utjämna gropar i tomten, ta bort stenar mm. Men planerar du arbetet väl och är beredd att göra mycket av projektledningen själv kan du få ner priset. Men eftersom grävaren är ganska dyr sett till andra moment i grundläggningen så se till att tajma detta arbete väl med resten av projektet. Se också till att besvara frågorna nedan så du inte ramlar på dyra förseningar då grävaren ställer dessa frågor och du måste vänta med grävningen pga undersökningar av olika slag.

En mindre grävning kan uppskattas mycket grovt till c:a 20 timmar (c:a 2,5 dagar för en enklare grund) och upp till en hel vecka för ett lite mer krävande markarbete. Det skulle ge en kostnad på 13 000 kr upp till över 30 000 kr. Min erfarenhet är att här går fastpriskalkylen på betydligt betydligt mer. Räkna själv på en fastprisoffert och se vad timkostnaden blir. Grävare kan vara mycket dyra i sin prissättning då privatpersoner inte inte är vana att handla upp denna tjänst. Så ta dessa siffror ovan som riktmärken och inte fakta. Dessutom är det bra att ha ytterligare en person närvarande under grundläggningen. Denna resurs kostar också om den personen inte är du själv.

Dessa estimat gäller också bara om du leder arbetet själv. Annars behövs det ju projektledning kring detta, projektering och planering.

Att spränga kostar cirka 700 kr per kubikmeter ex moms och då ingår maskinkostnaderna men inte eventuella besiktningar och etableringskostnader. Att frakta bort sprängmaterialet är inte heller inkluderat.

Viktiga frågor vid grävningen:

• Denna del av grundläggningen är ett av de vanligaste orsakerna till konflikter mellan byggaren och beställaren. Den stora anledningen till att konflikterna uppstår är att man missbedömt markens beskaffenhet. När grävaren väl börjat schakta undan matjorden så kan det komma fram många överraskningar. Dessa kan vara djupare matjord än beräknat, berg som sticker upp ur marken på vissa ställen, grundvatten som går upp över grundläggningsdjupet. Alla dessa delar gör ditt grundläggningsprojekt dyrare. Se till att ha tydliga direktiv till byggaren så kan du undvika missförstånd och ovälkomna överraskningar. Fråga också byggaren vilka vanliga problem de har erfarenhet av. Hur gör du när dessa uppkommer?
• Kan grävmaskinen komma fram till byggplatsen. Tänk igenom hur grävmaskinen ska köra fram till platsen för grundläggningen. Räkna med att tomten blir uppkörd där grävmaskinen kör fram. Tänk därför igenom hur schaktningen ska gå till för minsta möjliga åverkan.
• Kontakta kommunen och ta reda på så att inga rördragningar går över tomten, speciellt där du ska bygga. Dessa VA rör och andra rör ska finnas utsatta på ritningar som kommunen ska kunna delge dig.
• Vilket grundläggningsdjup ska användas. Hur tjälfarlig är din mark i din region? Ju längre norrut desto större grundläggningsdjup för att undvika tjälskador.
• Sockelns önskade höjd över marken. När man ska gräva sin platta på mark så ska man gräva ut och tänka sig att sockeln som ska vara synlig, styr lite av hur djupt man ska gräva. Så har du 400mm hög kantelement så sticker då exempelvis 10cm ofta upp ur marken och detta gör att man har 300 ner i marken och under kantbalken så ska man då ha 200mm dränerande material, dvs 600 och varav 10 sticker upp. Man ska alltså ha 500 mm nere i marken ska man gräva för en normal platta på mark. Det här är då inte taget i hänsyn till om man har extra matjord som behöver fraktas bort eller att man behöver gräva djupare för att komma ner på tjälfritt djup.
• Säkerställ att det inte går värmerör i närheten av betongplattan. Detta medför annars en ökad risk för skador genom exempelvis betongsprickor.
• Kontrollera så att inga träd finns i närheten och vars rötter lätt kan ställa till det för en husgrund. När du väl schaktat och schaktbotten är exponerad så säkerställ att den inte har inslag av trädrötter och annat material som kan förstöra.

Schaktbottenbesiktning

En schaktbottenbesiktning syftar till att säkra så att huset byggs på bra mark. Man vill undvika sättningar givetvis.
Du bör kunna prata med en duktig markentreprenör (med stöd av en geotekniker om strul uppstår) som kan avgöra att markförhållandena är som de ska. Även konstruktionsansvariga/kontrollansvariga brukar kunna vara behjälpliga. Står ofta i kontrollplanen och har kontrollansvariga möjlighet att godkänna detta bör kommunen nöja sig med det.

Dvs denna person ska kunna se att den geotekniska förutsättningarna, markförhållandena är enligt de som förutsättningarna för byggandet av huset. Dvs marken tål att byggas på.

Man kollar dessutom att alla den tjälfarliga marken är bortforslad.

Relaterade frågor

Markarbete och stödkonstruktioner

När man bygger på mark som lutar (sutteräng) så vill många fylla upp nivåskillnaderna genom att bygga en stödkonstruktion. Det går men man behöver ta in en geotekniker/huskonstruktör för sånt här för att räkna på jordtryck, laster ner i markbädden som sen kan fördela sig ut i bädden och mot muren.

Jag har kontakt med sådana. Kontakta mig via detta formulär isåfall och skriv att du vill ha hjälp med dimensionering av stödkonstruktion.

Relaterade frågor

Frågor relaterat till grävningen och schaktdjup
Här samlar jag frågor kring schaktdjup och grävning.

Frågor relaterat till markarbete och värmesystem
Här samlar jag frågor kring markarbete och bergvärme, jordvärme mm.

Mer generella frågor relaterat till markarbetet
Genom att se vilka frågor andra har om markarbetet kan du undvika vanliga fel och få input på hur du kan förbereda ditt projekt för bästa utfall.

Frågor relaterat till sprängning
Genom att se vilka frågor andra har om sprängning kan du undvika vanliga som är relaterat till sprängning.

Eventuell användning av markduk, fiberduk och geotextilier

När du ska bygga en platta på mark så lägger man dränerande material underst i schaktbotten. Frågan är således om du behöver markduk mellan schaktbotten och det dränerande materialet.
Om du har väldigt dränerande mark kan det vara så att du inte behöver markduk, men enligt flera duktiga markentreprenörer jag pratat med i mitt nätverk så skadar den inte där heller. Man vill med alla till buds stående medel behålla det dränerande materialets dränerande effekt och inte blanda in dåligt dränerande material in i detta skikt. Om man har mjuk mark under dränerande materialet packas den lätt ner i denna underlag vilket man vill undvika.

Läs mer här om användningen av markduk.

Frågor relaterat till markduk och geotextilier
Här finner du frågor som kommit till mig om markduk.

Dränerande material – makadam eller dräneringsgrus som betongplattans underlag

Efter grävningen och schaktningen läggs det dränerande material ovanpå schaktbotten. Detta ger grunden en stabil plattform att stå på. Detta brukar normalt utgöras av en bädd av dräneringsgrus eller makadam. För att få just den stabila plattform som krävs komprimeras bädden ordentligt. Det dränerande materialet är viktigt för att huset inte ska drabbas av olika problem såsom tjällyftning och fuktproblem. Tjällyftning kan man få man om man inte är noga med att materialet släpper igenom vatten.

Från den lägsta punkten, den så kallade schaktbotten läggs det dränerande material upp till den nivå som grunden ska ligga på.

I de fall man använder markduk så skall markduken placeras här, dvs ovanpå schaktbotten för att undvika att det dränerande materialet trycks ner i den underliggande marken. Men markduk gör mer nytta när finare material ligger ovanpå material med grövre tjocklek. Detta är inte fallet med schaktbotten så effekten är begränsad.

Viktiga frågor vid dränerande material:

• Hur mycket dränerande material behövs. Detta är en orsak till gräl mellan grundentreprenör och beställare då denna mängd inte alltid är given innan man börjar gräva. Detta beror bland annat på att all matjord måste bort. Då kan mer dränerande material behövas om man vid grävningen uppdagar att matjorden går djupare än man trott. Det är därför viktigt att du vid avtalets ingång vet om hur mycket dränerande material som ingår.
• Se till så att makadamen inte tillåts blanda sig med lera eller annan jord. Detta sker annats genom att leran sakta men säkert tränger in i makadamen. Använd således filterduk för att separera makadamen från leran.
• Fördelen med makadam är att materialet packar sig bättre än dräneringsgrus eftersom materialet är vasst och vid paddning av materialet låser sig självt. Detta gör makadam synnerligen lämpligt som dränerande material.
• Fördelen med dräneringsgrus är att grundbyggare lättare kan jämna av detta material. Dräneringsgrus låser sig inte i sig själv på samma sätt som makadam vilket gör att materialet blir enklare att hantera för byggaren. Ett alternativ till detta är att ha två olika dimensioner av makadam, en grövre och en finare. Anledningen till att ha två olika lager är följande. Det grövre understa lagret packar väl och låser sig ordentligt men är lite knepigare att få helt jämnt. Det finare lagret är lättare att jämna till och få en bra yta under cellplasten.

Läs mer om dränerande material

Här är de frågor jag har fått kring dränerande material.

Vilka fraktioner är önskvärda

Min rekommendation är att använda makadam 8/16 fraktion under betongplattan. Överst kan du ha finare material så du kan jämna till enklare.

Det viktiga är att fraktionen inte är för “liten”, dvs så lite som möjligt av fraktion 0 till 2mm. Max är att du har 5% av fint material, dvs 2 mm eller mindre.

Packa det dränerande materialet med en padda/markvibrator

Det är viktigt att packa det dränerande materialet ordentligt. Då minimerar man risken med att undergrunden sätter sig.
För en oerfaren markanläggare kan det vara svårt att avgöra hur länge man ska packa och komprimera det dränerande materialet.
Sen ska du alltid packa med minst 6 överfarter oavsett vilken padda. Och på de nya stora paddorna så finns det en packningsindikator som säger till när du är klar.

Saknas packningsindikator kan du ofta gå på att när markvibratorn börjar hoppa så vet du att markbädden är tillräckligt packad.
Det är pilligt jobb med mycket krattande och höjdjusterande med laser för att ständigt veta hur mycket mer makadam som behövs. Man vill absolut hamna perfekt i höjd och grunden ska vara helt jämn.

Packa nära befintligt hus
När man ska padda nära ett befintligt hus är det en fördel att köra t.ex. en 250 kg padda närmast husgrunden till befintliga huset och en 500 kg padda på övriga delar av grunden och att man då får köra fler varv med tunnare lager med padda som har mindre vikt och packdjup.

När du paddar för en grund så packar de små paddorna ganska bra. Men kör man med liten så får man lägga på mindre åt gången vilket är en fördel nära hus vid exempelvis en tillbyggnad.
Här är de frågor jag har fått kring att packa bädden

Avloppsrör i markbädden

Denna del av husgrundsprojektet anser jag vara onödigt komplext och dyrt i förhållande till resten av grunden. De olika avlopps- och dräneringssystemen som ingår i en husgrund förvirrar slutkunden och vår ambition är att göra denna process enklare genom att man kan se det som en naturlig del av husgrunden. Jag har därför skrivit en hel artikel som beskriver denna process i detalj. Se hela artikeln om dränering och avlopp här.
Avloppsrör dras i markbädden
Avloppsrören dras i markbädden. Det är en fördel tycker jag om man först placerat ut grundelementen så man vet att man fått rätt på alla grundmått. Sedan drar man avloppsrören nere i markbädden. Och fyll igen.
Det är viktigt att avloppsrören och vattenrör dras upp, under betongplattan, i markbädden och upp igenom cellplasten på så få ställen som möjligt.
Jag har samlat våra frågor kring avloppsrör här.

Luftning av avlopp – dras upp på taket

Tanken med avluftningen är att man ska få rätt tryck i avloppssystemet. Annars riskerar man försämrad spolningsfunktion och dålig lukt.
Och för att göra påverkan för lukt så liten som möjligt så drar man upp rören på taket, och då bör ventilationsröret sticka ut över takets högsta punkt. Dimensionen på ventilationsröret ska vara 75 mm eller mer.

Du sätter avluftningen till avloppet i grunden som jag gjort på bilden.

Dimension på avloppsrör inne i plattan och i servisen
Dimensionen på avloppsröret som används så rekommenderar jag att man lägger 110 rör. Egentligen så kan man inne i plattan använda 75 rör eller större, och för röret ut i gatan 110. Dessa rördragningar är en del av det som ibland kallas för servis.

Dränering av platta på mark

Dräneringen måste ligga under betongplattans lägsta punkt. Dräneringen ska ha lutningen 0,5 till 100. Dvs 5 promilles lutning. Sedan samlar du upp dräneringsvatten i en eller flera dräneringsbrunnar. Många underskattar jobbet som din dränering gör år ut och år in.

En av anledningarna att det ska rinna bara lite grann i ledningarna är att dräneringsrören fungerar med sk infiltration. Det liksom sipprar in vatten i dräneringsrören. Skulle dräneringsrören luta kraftigt så skulle det rinna snabbare och därmed orsaka mer av omliggande mark att kunna leta sig in i rören.

Observera dock att dräneringen av ditt hus inte kan ta emot all nederbörd. Du ska se till att det finns ett naturligt fall bort från huset så att vattenmängderna som dräneringslösningen behöver hantera inte överansträngs. Därför hänger dagvattensystem och dräneringslösningen delvis ihop när du ska planera ditt bygge.

Frågor från besökare kring dränering vid betongplatta
Jag har samlat våra frågor kring dränering här.

Dagvattensystemet

Dagvattensystemet kopplar ihop dagvattenrören med stuprören och dagvattenbrunnen. Vattengången ska ligga på tjälfri nivå men samtidigt rinner vattnet i rören ganska snabbt så det fryser inte så lätt som man kan tro om det inte av andra skäl blir stående vatten. Cirka 500 mm djupt i södra Sverige då grunden.
Trycket från grunden får inte trycka på ledningen. 45 grader ut från grunden.

Värt att notera kring placering av dagvattenrör

• dagvattenrören ska vara tömda, annars har du problem med dagvattensystemet i övrigt. Kolla därför din dagvattenbrunn då och då så den inte fylls på ett onaturligt sätt. Vid översvämningar mm kan det tillfälligt vara mer men det får inte vara så konstant
• dagvattenrören riskerar att skadas om de fylls och det blir kallt
• placeringen av rören är viktig. Se till att dagvattnet leds bort från huset. Det finns risk att man annars kan få vatten som inte rinner bort från grunden. Detta kan leda till att husets grund får sättningar.

Frågor från besökare kring dagvattensystem vid betongplatta
Jag har samlat våra frågor kring dagvatten och gjutning av din platta här.

Utplacering av grundelement

Hur placerar du ut grundelementen?
Det är i detta steg man får igen om man har gjort ett bra markarbete. Är marken jämn och fin så går detta steg snabbt. Börja med att markera ut var grunden ska stå med pinnar och tråd. Se till att marken är i våg, dvs att marken är rät och inte sluttar eller har ojämnheter.
Monteringen av kantelement börjar alltid i ett hörn. Ett grundelement som ska användas i ett hörn är ett rakt element med betong på en gavel samt har ett urtag för att sluta an mot ett standardelement. Det är sedan enkelt att placera ut grundelementen på bädden av makadam. Elementen fästs samman med skarvbleck. I hörnen skär man bort överflödig cellplast. Grundelementen utgör sedan en form tillsammans med grundisoleringen som gör att man kan gjuta kantbalken.

Olika bredd på kantbalken
Bredden på en kantbalk för en normal platta på mark är beroende på vilken typ av kantelement som man väljer. Om man väljer så kallade L-element så har man på byggplatsen möjlighet att förändra kantbalkens bredd. Väljer man däremot ett U-element så har man en fast kantbalksbredd. U-elements innermått där kantbalken gjuts brukar vara 20cm breda. L-element kan ge variabel tjocklek på kantbalken, dvs beroende på behov så är kantbalken oftast större än 20 cm. Ska man ha ett tyngre fasad (tegelfasad) eller helgjutet betongbjälklag eller liknande så talar det för att du bör välja ett L-element.

Bredden beror således på hur bred man vill att kantbalken ska bli, vilket beror på hur tjocka väggar man vill ha och hur lasterna förs ner i kantbalken. För dimensionering av kantbalken så behöver man veta vilka laster som kantbalken ska ta upp. Det finns tre typer av laster som kantbalken tar upp. Linjelaster, punktlaster i kantbalken samt punktlaster vid hörnen i kantbalken. En linjelast kommer exempelvis från de krafter som tas upp av syllen. En punktlast är oftast en bärande pelare som bär upp ytterväggen och denna kan vara belägen antingen mitt i kantbalken eller i ett hörn. Om du beställt ditt hus från en husfabrik så ska de kunna ge dig tillgång till en lastplan som gör att du ska kunna dimensionera din kantbalk. Denna lastplan bör ta med fasadtypen i beräkningen samt höjden på fasaden. En fasad byggd i tegel väger givetvis mer än en träfasad. Lastplanen från husfabriken tar dock inte alltid hänsyn till exempelvis vilken snözon som ditt hus ska byggas i. Linje lasterna i kN/m på en syll varierar beroende på förväntad mängd snö och hur brett ditt hus är. Ta kontakt med din grundleverantör så kan de hjälpa dig med att räkna ut den exakta dimensioneringen av kantbalken.

Kantbalk för att klara laster från tunga fasader
För vissa fasader behöver speciell hänsyn ges till dimensioneringen av kantbalken. Sådana fasader är fasader med tegelfasad eller tunga betongväggar.

Här är frågor relaterat till bredden på kantbalken och vad det innebär för val av kantelement mm.

Kantelement och kantbalkar som tillverkas i fabrik – balkar eller L & U-element
Det finns två typer av kantbalkar.

Här är frågor relaterat till prefabricerade/fabrikstillverkade kantelement.

Olika kvalitet på kantelementen – de ska vara raka
Det finns olika kvalitet på kantelement. Får du tag i kantelement som bucklar sig är det svårare att få en rak grund. Det gör att man bör fråga leverantören att ha ordentligt raka kantelement. Kantelementen ska inte heller krympa.

Grunden är svår att få rak. De ska inte diffa många mm per meter. Ett ytskikt kan ha en liten klump betong eller liten liten tunnare betong på några cm/mm, men det ska inte bukta. För att åtgärda denna buktning så behöver man pressa in grundelement och när man sammanfogar kantelementen så bygger man in spänningar som inte ska behöva finnas i grunden. Vid limmade skivor kan det leda till att limmet släpper varvid fiberytskiktet släpper från grunden. Även sprickbildning i skarvarna kan uppkomma.
Dessa grundelement tenderar också till att ha stora problem med hörnen om dessa är separata grundelement, sk hörnelement. Dessa ska ju så klart vara spikraka och sedan ha 90 graders vinkel. Om du inte har 90 graders vinkel så reklamera grundelementen. Då är det nästan bättre att inte ha grundelement som med ihopsatta hörn utan har hörnelement man sammanfogar på plats.
Istället för att bara ställa ut kantelementen så behöver grundbyggaren eller du som privatperson lägga onödig tid på plats.
Det finns två anledningar att kantelementen buktar sig. Kantelement som har pålimmade fiberbetongskivor eller för tunt helgjutet fiberbetongytskikt. Om ytlagret är pålimmat kan detta förekomma och om kantelementens ytskikt är för tunnt så kan detta också hända. Bra kvalitativa grundelement har inte detta beteende. Däremot väger de mer när ytskiktet är lite tjockare. Det är en tradeoff man behöver göra.

Här är frågor relaterat till kvalitet av kantelement.

Vilka höjder på kantelementen
Kantelement produceras i olika höjder. Du kan vilja ha en viss höjd på kantelementen för att ta upp höjdskillnader på tomten eller av andra skäl.

Här är frågor relaterat till kantelementens höjd.

En eller flera större nivåskillnader i betongplattan – flera plattor
Långt ifrån alla tomter tillåter att man bara gjuter sin grund i en hel gjuten grund. Man kan behöva hantera höjdskillnader på tomten. Det är jättevanligt.

Här är några frågor och svar om nivåskillnader i betongplattan.

Tidsåtgång:
Ett par timmar för ett garage eller tillbyggnad och upp till en dag för en normal villagrund. Det som tar tid är att jämna till marken (se schaktning) och att få kantelementen att stå jämnt och fint. Räkna på 8 timmar för en medelgrund.
Svårighet:
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner. Grundelementen väger lätt och du behöver inte något extra för att lyfta dem.
Kostnad kantelement:
Här finner du pris på kantelement.
Kostnad arbete:
Du kan som sagt göra själva jobbet själv på ett par timmar. Räkna annars på timkostnad mellan 350 – 450 kr + moms om du nu hittar en hantverkare som säljer per timme när det kommer till husgrunder. Alla grundbyggare säljer inte på det sättet men försök få en grundbyggare på timme om det går. Glöm inte att man ofta är två som lägger grunden. Kostnaden blir då det dubbla om den extra personen inte är du själv.
Viktiga frågor vid införskaffandet av kantelement och utplaceringen av kantelementen:

• Det finns två typer tillverkningsmetoder för kantelement för platta på mark. Vissa kantelement har pålimmade fiberarmerade cementskivor medans andra har helgjutet ytskikt på kantelementen.
• Se till att markarbetet är jämt och fint och makadamen ordentligt vibbrad och packad.

Fler frågor från besökare om kantelement för platta på mark
Här har jag samlat frågor relaterat till kantelement och olika typer av socklar.

Bygga grund med med runda former med vanliga kantelement

Det är inte ovanligt att man vill ha speciell utformning på sitt hus. Det är också tråkigt att känna sig begränsad av grundens tillverkning för att kunna lösa arkitektens krav. Det går med lite vilja att få till rundade partier med vanliga kantelement.

Det betyder inte att man kan lösa alla kundens önskemål och ofta krävs en erfaren byggare som kan sina saker och kan anpassa direkt på bygget. Det är variefall min erfarenhet.

Här har jag samlat frågor relaterat till kantelement och olika typer av socklar.

Tjälisolering och grundläggningsdjup

När man bygger i regioner som är känsliga för tjäle så kan det vara nödvändigt med tjälisolering som placeras utanför kantelementen. Dessa förhindrar tjälen från att tränga ner i marken och gör därmed marken mindre känslig för tjäle. Med tjälisolering applicerad utanför dina kantelement kan du minska ditt grundläggningsdjup. Detta kan spara kostnader i markarbetet som är större än kostnaden för cellplasten. Tjälisolering kallas även för randisolering. Du kan använda en cellplast s80 kvalitet som är 50 mm tjock. Det räcker långt.
Svårighet:
Detta kan du ganska lätt göra själv.
Tidsåtgång:
Ett par timmar upp till en halv dag för en större grund.
Mer information

• Se karta över grundläggningsdjup här

Pris på tjälisolering
Läs mer om priser för tjälisolering och cellplast här.

Frågor från besökare om tjäle och tjälisolering
Här har jag samlat frågor relaterat till tjälisolering och olika frågeställningar kring tjäle och betongplatta.

Grundisolering med cellplast

Syftet med att gjuta in cellplast i betongplattan är att man effektivt isolerar husgrunden. Cellplasten som används är cellplastskivor av en viss cellplastkvalitet. Skivorna placeras ut på det dränerande materialet. Grundisoleringen som utgörs av cellplast är kapillärbrytande. Därför behövs det ingen ytterligare kapillärbrytande skikt. Tänk på att cellplasten dessutom tar upp laster från huset. Genom bärande väggar och punktlaster så kommer husets laster att tas upp av cellplasten. Således måste cellplasten ha en tillräckligt god tryckhållfasthet för att klara både så kallade långtidslaster men också högre laster under kortare perioder. Cellplasten läggs ut så man förskjuter skarvarna för att få en god isolering utan genomgående skarvar som skulle kunna leda till ett värmeläckage och försämrad isolerande effekt. Cellplasten hålls samman med cellplastspik. Det är viktigt att man ser till att cellplasten inte flyter upp när man gjuter betongen. Det gör man genom att förankra cellplasten mot grundelementen. Det som tar mest tid när man lägger ut grundisoleringen är att skära till cellplasten för att dra upp avloppsrör och liknande.

Att cellplast passar så bra för grundisolering är på grund av den mycket låga värmeledningsförmågan. Detta kallas för värmekonduktivitet och det är bra med isolerande material som har låg värmekonduktivitet.
Tidsåtgång:
Halv dag för ett garage eller tillbyggnad och upp till en hel dag för en normalstor villagrund. Det är 80/20 regeln som gäller. Dvs att placera ut bulken av cellplasten går på en timme, men att skära till för avlopp, och runt speciella områden med punktlaster som behöver ha mer armering etc kan det ta riktigt lång tid ibland. Ju mer specialare (ex sutteränghus har ofta mer komplex konstruktion) desto längre tid tar det.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad Material
Cellplast priser kan du få från byggmaterialhandeln eller från tillverkare av kompletta grundpaket.
Läs mer om priser för cellplast här.
Kostnad Arbete
Att placera ut cellplasten är ganska enkelt och tar inte så lång tid. Kostnaden om man är två personer blir större givetvis. Man jobbar oftast i par vid grundläggning. Räkna på en dag för en stor grund så räcker det mer än väl.

Viktiga frågor vid grundisolering:

• Ibland kräver grävarbetet att grundentreprenören gräver djupare än beräknat på grund tjockare lager med matjord. Då kan man överväga att använda ett extra lager cellplast istället för att lägga dit mer dränerande material. Jämför man den extra kostnaden med dränerande material och cellplast (10 cm) så skiljer den sig inte så himla mycket åt. Därför väljer endel att lägga dit cellplast eftersom denna ändå bidrar till en bättre isolerad grund medans extra dränerande material inte ger någon ytterligare postiv effekt.
• Kontrollera att cellplasten är godkänd och ställ kontrollfrågan huruvida den innehåller exempelvis flamskyddsmedel, något som inte är tillåtet men vanligare i vissa länder i Europa varifrån vissa byggare importerar sin cellplast.
• En av de viktigaste frågorna när man ska lägga ut cellplasten är givetvis vilken cellplast kvalitet man ska använda. Den vanligaste cellplast kvalitén är s100 och klarar av 100 kPa per kvm
• Ska man använda grå eller vit cellplast. Grå isolerar normalt bättre och då behöver man inte lika tjock grundisolering vilket har sina fördelar.
• När man ska lägga ut grundisoleringen kan man behöva såga till grundisoleringen. Har ni en cellplastskärare så är det givetvis att föredra. Då använder man en varm nål för att kapa cellplasten.

Frågor från besökare om isolering av husgrunden
Här har jag samlat frågor relaterat till grundisolering.

Tjockleken på isolering platta på mark

Frågan kring tjocklek på isoleringen för en platta på mark är egentligen mångfacetterad. Dvs man vill dels veta hur tjocka ska cellplastskivorna vara, samt hur många skivor ska man använda.
Svaret är således olika för olika konstruktioner och byggnadstyper. Det vanliga är att man använder 100 mm skivor men man kan använda andra skivor såsom 50 mm skivor om man vill ha fler överlapp exempelvis.
Normal tjocklek för villagrund platta på mark
Total tjocklek: 300 mm
Antal skivor: 2 st
Tjocklek cellplastskiva: 100 mm

Normal tjocklek för garageplatta
Total tjocklek: 200 mm
Antal skivor: 2 st
Tjocklek cellplastskiva: 100 mm

Tjocklek för passivhusgrund betongplatta
Total tjocklek: 400 mm
Antal skivor: 4 st
Tjocklek cellplastskiva: 100 mm

Utplacering av distanser för armering

Ovanpå cellplasten placerar man sedan ut armeringsdistanser.

Hur går det till:
För att göra grundelementen tillfredsställande stabila använder man monteringsplattor. Dessa ger inte bara tyngd åt elementen utan syftar dessutom till att bilda distans åt armeringsjärnen. Dvs man får armeringen på rätt höjd i betongplattan.
Tidsåtgång:
En eller max ett par timmar, lite beroende på hur stor din husgrund är.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Viktiga frågor vid utplacering av köldbryggebrytare:

Applicera eventuell köldbryggebrytare

En köldbryggebrytare motverkar att betongplattan och kantbalken står i förbindelse med varandra. Detta gör att kantbalken inte kyler ner betongplattan utan man bryter den så kallade köldbryggan. Denna investering är väl värd att göra för hus som grundläggs i Sverige. Det är inte många tusenlappar man behöver betala för en grund med köldbryggebrytare. Köldbryggebrytaren består oftast av cellplast. Tyvärr behöver du en ganska tjock vägg för stt kunna använda köldbryggebrytare. Detta då en köldbryggebrytare måste hamna under väggen. Väggarna behöver därmed vara cirka 370 mm tjocka för att kantbalken inte ska bli för smal.
Tidsåtgång:
Köldbryggebrytaren tar någon timme att få till på ett bra sätt.
Behov av maskiner:
Ingen.
Svårighet:
Detta kan du göra själv.
Kostnad köldbryggebrytare:
Köldbryggebrytaren är en av de mest lönsamma delarna i en husgrund för dig som kund. Räkna på en eller två extra tusenlappar för en hel grund, exklusive arbetet. Denna kostnad sparar du igen snabbt. Tyvärr tillåter inte alla konstruktioner en köldbryggebrytare.
Viktiga frågor för köldbryggebrytare:

• Som vanligt är det viktigt att följa grundsektionsbeskrivningen så att förberedelserna blir rätt.
• Eftersom det precis vid köldbryggebrytaren blir lite lägre hållfasthet i betongplattan är det bra att man ser till att eventuella punktlaster inte landar på just den plats i husgrunden som rör köldbryggebrytaren.
• Kan din husgrundskonstruktion med kantbalk etc klara av att inkludera en köldbryggebrytare.

Varm och kallvatten och övrigt kring VA/VVS

Normalt så läggs kallvatten och avlopp i det dränerande materialet under betongplattan. Relativt nära schaktbotten. Kallvattnet dras sedan upp ur bädden nära där ska dra in i vattenberedaren eller dylikt. Från denna dras det varmvatten i dubbelmantlade isolerade PEX rör mellan lager 2 och lager 3 i cellplasten. Obs, detta kan variera lite mellan byggare.
Utanför grunden används också pex rör och dessa klarar som regel frost. Man kan ändå lägga dessa på frostfri nivå om man vill. Det bästa är om man vid ytlig placering av dessa rör tjälisolerar rören eller drar dem i en kulvert.

Se dock till att VVS dras in under kantbalken och inte igenom kantbalken.

Sen ser jag det lite olika för fritidshus och för villor. Hus som används året runt hela tiden har alltid rinnande vatten och då är risken att vattnet fryser låg. Men för att vara på säkra sidan bör man givetvis ändå göra det man kan för att undvika att så sker.

I en fjällstuga kan man ha en värmekabel inlindat kring röret som gör att det enkelt går att tina upp röret om det fryst.

Denna del av grundens montering kan man med fördel lägga ut till rörmokaren. Men egentligen är det inte så svårt. Du ska dra varm- och kallvatten enligt en vvs ritning.
Och vet du vad du gör så kan det vara en fördel att göra det själv. FÖr man får koll. Sedan kan man ta ut en vvs:are och godkänna upplägget.

Det du variefall behöver göra är att lägga varm och kallvattenslangarna mellan lager 2 och 3 i cellplasten för en grund med 300 mm isolering.

Ska man dra varmvatten i samma skåra i cellplasten som kallvattnet
På bilden ovan detta stycke så har varmvattnet dragits i samma ”skåra” i cellplasten på bilden som kallvattnet. Det är vanligt vid mindre plattor där man snabbt spolar rent kallvattnet. Så där slarvar ofta VVS:arna (som i mitt fall). Men även ritningen i fallet ovan så var föreskriften från leverantören av varm- och kallvattenrören skulle dras på det viset.

Min rekommendation
Kallvatten dras med fördel i bädden under isoleringen (obs ej nära ytterkant för att undvika frysning) med isolerad pex slang.
Varmvatten dras med sedan i andra frigolitlagret. Sedan är det ok att dra det ganska nära varandra sista biten av varm och kallvatten upp ur plattan då det är så liten sträcka.

Om det är långa sträckor så har man ibland ett cirkulerande varmvattensystem för att man inte ska behöva vänta så länge när man vill ha varmvatten i kranen. Då är det extra viktigt att sära på kallvatten och varmvattensystemet.

Hur fästa vattenrören/slangarna på bra sätt

Det kan vara svårt att fästa varm/kallvatten (men även golvvärmerören) när de ska upp ur plattan. Och stabilisera dem så de står bra tills man gjutit igen plattan.
Det finns sådana stativ att köpa som är snygga. Vill man ha en enklare lösning så kan man t.ex. bygga upp ett litet stag med armering (se bilden). Armeringen kan man kila ner i cellplasten och ner i markbädden en bit. Då kan man enkelt fästa rören och de sitter stabilt tills man gjutit och betongen har härdat.

Radonsäkra din husgrund – radonduken

Många är med rätta oroliga för radon i marken och kringliggande berg. Det finns flera lösningar för att hantera detta.

• radonduk
• slitsade rör för radon evakuering
• vid renovering används ofta ventilerade golv

Jag förespråkar radonduken då denna är mer ett stopp för radonet att komma upp in i huset.
Slitsade rör är till för att mekaniskt dra ur radongasen som ansamlas i de slitsade rören. Fläktar kan strula och vara för svaga för att ha verkan. Om du ändå ska använda att mekanisk dra ur radon ur trånga rör så komplettera med radonduk så du också får en effekt av att stoppa gasen.
Jag har också sett hustillverkare (i möten med dem) slarva medvetet med radonrörlösningar genom att inte ens ha fläktar. Man hara bara rören nerlagda och som att det skulle göra att radonproblemet försvann.
Man vill bara klara sig förbi avstämningar i kontrollplanen. Oseriöst om du frågar mig. Så jag är inte rätt person att såga fläktar/rör. Har inte data på att det inte fungerar. Mer att jag sett mycket dåliga exempel på dess implementation.

En radonduk är menar jag en billig försäkring mot radonet. När man ändå ska gjuta en ny betongplatta kan man ändå passa på och försäkra sig mot detta problem genom att applicera radonskyddet.

En radonduk är ett bra skydd mot radon och ger ett betydligt bättre skydd än den traditionella plastfolien som använts fram till nu. Radonduken består av olika gasmembran som fångar upp gasen som inte klarar av att tränga in i huset.
Viktiga frågor vid applicering av radonskydd:

• Behövs radonskydd? Kolla med kommunen om du bor i ett riskområde. Gör du det kan du eventuellt göra en provtagning. Då en provtagning ofta kostar mer än själva radonskyddet och radonskyddet ofta höjer värdet på ditt hus så är det en rimlig investering att lägga radonskyddet istället för att kolla förutsättningarna om man planerar att bygga i områden där det finns risk för radon.
• Undvik risken att radonduken fångar upp eventuellt regnvatten när den placeras inne i cellplasten. När det kommer nederbörd under byggtiden så måste detta regnvatten kunna sippra genom cellplasten. Tänk på det. Du kan behöva perforera radonduken på ett par ställen och sedan tejpa igen för att “tömma” på regnvatten. Du kan undvika detta genom att ha grunden exponerad mot väder och vind så kort tid som möjligt. God planering är viktigt för att åstadkomma detta.

Två vanliga radondukar – RMB400 och RAC800 – vilken ska du välja
Det finns två olika typer av radonduk i olika prisklasser.

• radonduk som man lägger under det dränerande materialet
• radonduk som man lägger inne i cellplastlagrena

Radonduk RMB400 läggs i cellplasten och RAC800 läggs i grusbädden
Det är relativt stor prisskillnad varpå RMB400 är vanligast, dvs att dra radonduken mellan cellplastskivorna.
Denna radonduk lägger man mellan 1:a och 2:a lagret cellplast, hela vägen ut i kantelementet.

Nackdelen som jag ser det med denna duk är att sista biten av grundmuren inte täcks in (yttersta delen på kantelementet). På det sättet är RAC800 bättre då den kan täcka hela grunden och mer därtill vilket gör grunden ännu mer radonsäker. Men som sagt prisskillnaden gör att denna är ovanligare.

Fler frågor och svar om radonsäkring av din grund

Vattenburen golvvärme

När man ska gjuta in vattenburen golvvärme i betongplattan så lägger man ut golvvärmerören i slingor i golvet enligt instruktioner från leverantören. Instruktionerna kommer som regel med golvvärmeritningar. Se till att följa dessa ritningar mycket noga. Anledningen till det är att man i efterhand vill kunna veta exakt var rören ligger. I mycket sällsynta fall kan man behöva gräva i betongplattan och då vill man veta var allt ligger. Kan även vara bra för dig om du ska bygga en ny vägg inne i huset och vill fästa in en ny stålsyll. För att lägga ut golvvärmeslingorna behövs ingen direkt kompetens. Lägg ut golvvärmen enligt golvvärme ritningarna som leverantören ska ha skickat med i leveransen. För att se till att golvvärmen håller provtrycks golvvärmerören i detta skede. Detta givetvis för att undvika problem längre fram i processen. Undvik att gå på golvvärmerören efter att de lagts ut.
Placering av golvvärmen i plattan
Höjden på den vattenburna golvvärmen brukar normalt sett ligga mellan armeringen och botten på betongplattan. Dvs från cellplasten till armeringen så är det 5cm cc på armeringsnätet. Under dessa armeringsnät så ligger den vattenburna golvvärmen. Man kan därmed säga att den vattenburna golvvärmen ligger cc 2,5cm, dvs 25mm ovanför cellplasten och den gjuts således in i betongplattan.
Tidsåtgång:
En halv dag för ett garage eller tillbyggnad upp till en dag för en normal villagrund. Provtryckning och montering av shunt är exkluderat i detta då det bör göras av professionella värmegolvsinstallatörer (rörmokare).
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv men kan också vara bra att ha en VVS tekniker med så att de godkänner rördragningarna.
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner. Men jag rekommenderar att en VVS tekniker är med och därför ska alla de verktyg han eller hon har finnas tillgängliga – exempelvis för provtryckning av den vattenburna golvvärmen.
Viktiga frågor vid vattenburen golvvärme:

• Hur tänker ni provtrycka golvvärmelösningen? Vem gör detta?
• Hur klargör du ansvaret för den vattenburna golvvärmen så att eventuella läckor i golvvärmen alltid kan härledas till en viss entreprenör.

Priser för golvvärmelösningar
Läs mer om priser för vattenburen golvvärme här.

Kan golvvärmen frysa sönder
Jag har fått frågor historiskt från personer som haft detta problem, så ja. Men det är mycket ovanligt.
Man behöver ha haft plattan fylld med vatten och inte haft någon värme. Men visst, med lite strömavbrott och en kall vinter där stugan står länge ouppvärmd så kan golvvärmen frysa.

Här är exempel på sådana frågor.

Frågor om golvvärmelösningar
Frågor och svar om golvvärme.

Armering med armeringsjärn och armeringsnät

Armering görs dels i kantbalken där armeringsjärn används och armeringsjärn för grundplattan. Armeringjärnen och armeringsnätet är till för att ge betongplattan en god draghållfasthet eftersom betong i sig har god tryckhållfasthet men dålig draghållfasthet. För att placerar armeringsjärnen och armeringsnäten på rätt höjd i den gjutna betongplattan används distanser enligt ovan. Med denna extra draghållfasthet blir husgrunden mycket stark.

Placering i plattan
Armeringen läggs mitt i betongplattan. Eftersom plattan normalt är 10cm tjock så placeras armeringsnätet därför i mitten och cc på armeringsnätet i förhållande till toppen på cellplasten är då således 50mm. Under armeringsnätet finns sedan en vattenburen golvvärme. Armeringen hålls uppe av armeringsdistanser, ofta gjorda av plast.

Armering av kantbalken – byglar eller armeringsjärn
Kantbalken armeras vid användning av sk kantelement, där kantbalken bildar ett U som man gjuter i. Det finns två vanliga konstruktioner. Den ena är armeringsbyglar, och den andra är armeringsjärn.
En del leverantörer jobbar med en konstruktion där man använder armeringsjärn och armeringsnät som sticker in över kantbalken för att säkra en bra konstruktion. Armeringsbyglar kostar ofta lite mer.

Här är frågor och svar kring att armera kantbalken utifrån frågeställningen att använda armeringsbyglar eller inte.

Jordad/potentialutjämnad grund
När behöver man jorda sin armering. I vissa konstruktioner och byggnadstyper såsom stall, industrihallar, maskinhallar osv kan man utsätta betongplattan som man gjutit för stora påfrestningar. Ett vanligt problem i stall är att man påverkar betongplattan så mycket att man får en blottlagd armering. En blottlagd armering gör att behöver potentialutjämna armeringen. Annars kan huset bli ledande, exempelvis att man kan få kortslutning. Man behöver då göra någonting som kallas potentialutjämning (PUT) och man behöver alltså jorda armeringen.

Relaterade frågor.

Hur ska armeringsnäten överlappa
Armeringsnäten ska överlappa minst en ruta. Sedan najar du med fördel ihop dem så de hänger ihop så gott det går.
Det får vissa praktiska implikationer. Som t.ex. när 4 nät möts. Det som händer när 4 armeringsnät möts. Där bygger armeringsnäten väldigt mycket ovan varandra och där kan det ibland kritiskt att inte armeringsnäten ligger för nära betongytan.

Relaterade frågor.

Tidsåtgång:
En halv dag för en garagegrund upp till en dag för en normal villagrund. Det är specialfixarna med kapningar och annat inklusive extra armering för att ta upp punktlaster etc som gör att armeringen kan bli ganska avancerad. För riktigt avancerade grunder så kan det ta betydligt längre tid än en dag.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv.
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad armering
Läs mer om priser för armering, armeringsnät och armeringsjärn här.

Kostnad arbete
Kostnaden för arbetet kan uppskattas till ett par timmar. En stor grund kan man räkna c:a en halv dag och inbegriper att se till att kantelementen står i våg och står jämt på marken.

Viktiga frågor vid armeringen:

• Fråga grundtillverkaren om de kan göra beräkningar av dina laster och utifrån detta dimensionerar erforderlig armering. Det finns mängder av parametrar som påverkar vilka dimensioneringar man använder.
• Förstärk hörnen av betongplattan. Lasterna är oftast som störst i hörnen av en betongplatta. Dessa laster tas ju upp av den kraftiga kantbalken. Men för att förstärka dessa ytor inne i betongplattan så placera man ut armeringsjärn likt en solfjäder.
• Ska betonggolvet vara synligt? Betong spricker lätt och är svåra att få snygga till när plattan väl är gjuten. Om betongplattan ska vara synlig rekommenderar jag att du lägger i en grövre armering i beetongplattan.

Fler frågor och svar om armering
Här har jag samlat de frågor som berör armeringen specifikt.

Återfyllnad för att stabilisera kantelementen

Beroende på om man gjuter hela betongplattan i samma moment som kantbalken så krävs utvändig återfyllnad som utvändigt stöd för grundelementen. Om man gjuter kantbalken för sig och sedan betongplattan behöver man inte göra någon utvändig återfyllnad.
Tidsåtgång:
Ett par timmar med grävmaskin för en tillbyggnad eller garage och upp till en dag för en normal villagrund.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Grävmaskin är bra och troligen lönsamt eftersom stora massor ska skjutas mot grundelementen. Ska man göra detta själv bör du förbereda dig på att det tar tid att skyffla stora massor för hand.

Viktiga frågor vid återfyllnad:

• Markarbetet i denna andra fas av grundläggningen kan ofta utföras av en mindre grävmaskin än i första fasen.
• Om det är vanliga U- eller L-element så har dessa ett ytskikt av fibercement och då ska det inte vara några problem att återfylla direkt mot dessa kantelement.

Frågor och svar om att återfylla mot kantelementen innan eller efter gjutning.

Tjocklek på betongplattan
För normala husgrunder kan man räkna på att man ska använda c:a 10 cm betongplatta som täcker hela grunden inklusive kantbalken. För vissa mindre konstruktioner kan man ha lite mindre betong men 10 cm rekommenderas.

Det finns dock inga regler vad jag vet om kring tjockleken. Begreppet vot kom till i samband med att man började bygga med L-element på 1960 talet. Kravet som finns är dock att man ska ta upp huset laster. Detta kan även göras med grundbalkar. Det finns anvisningar på täckande betongskikt på armering. Lite olika beroende på förutsättningar och dimensioner på järn. Det ligger på omkring 30 mm täckande betongskikt för platta på mark så därför brukar man hamna på 100 mm betongplatta.

Däremot kan en förstärkning behöva göras lokalt för att hantera extra laster från

• skorstenar
• tunga fordon i t.ex. en garageplatta
• tunga eldningspannor eller liknande

Här lyfter man ofta bort ett lager cellplast, armerar extra och lägger i extra betong. Kontakta grundkonstruktören vid beställning av plattan så löser dessa det åt dig.

Läs mer om detta här.
Här är frågor och svar kring tjocklek för en betongplatta

Tolerans för betongplattan
Det är knepigt att gjutan plattan helt helt rakt i höjdled. Därför finns det så kallade tillåtna toleranser för hur en betongplatta får variera i höjdled.
Det är rätt petigt.

För att man ska kunna lägga ut exempelvis ett trägolv på betongplattan så måste grundplattan ha tillräckligt jämn yta. Toleranserna för trägolv lyder under kraven enligt HusAMA98, Tabell 43. DC/-1, Klass A. Denna säger att för en 2 meter lång platta så är toleransen ± 3 mm och vid mätlängd 0,25 m är toleransen ± 1,2 mm.

Vissa grundbyggare använder SKB betong (självkompakterande betong) för att göra det enklare att nå toleranserna.
Pga krav från kunderna har flera entreprenörer jag pratat med tagit på sig att flytspackla plattan för att möta toleranserna i flera fall.

Här är frågor och svar kring toleranser för en betongplatta

Skydda känliga delar – avloppsrör mm

När man ska gjuta sin betongplatta är det viktigt att man ser till att viktiga delar i avlopps och dräneringssystem inte täpps igen av betong som av olika skäl hamnar fel.
Här kan ni läsa en vanlig fråga om konsekvenserna från en gjutning som orsakat problem med betong i avloppsrören.

Använd bra täcklock för att skydda avloppsrören. Ge betonggjutaren och den som ska gjuta grunden mycket tydliga instruktioner om vad överbliven betong och rengöring av verktyg ska ske. Jag har själva beställt betongplattor där jag senare fått igensatta dräneringsbrunnar pga att hantverkaren tömt betongrester i dräneringsbrunnen.

Frågor och svar om betong och avloppet
Här har jag samlat frågor som rör betong och specifikt avloppet.

Vibrera betongen för optimal gjutning
En betongplatta gjuts med betong som ska ha så lite vatten i sig som möjligt för att öka betongplattans hållfasthet.
För att minska betongens vattenmängd och samtidigt för att skapa en betongplatta med optimal hållfasthet och ändå göra gjutningen möjlig så vibrerar man betongen. Det gör att man kan minska ner på vattenmängden och samtidigt få ut betongen i alla hörn och vrår.

Väder och vind vid betonggjutning
När du ska gjuta platta är det viktigt att du tar hänsyn till de yttre omständigheterna. Utetemperaturen och vind spelar in i betonggjutningen.
Om temperaturen är lägre än noll så måste du på något sätt värma upp luften eftersom det är väldigt skadligt för betongen om den fryser. Betongens egenskaper försämras drastiskt om den fryser. Det är då lätt att tro att det lämpar sig att man gjuter betongsulor under fina sommar eller vårdagar. Men detta är inte alltid optimalt om man inte vidtar åtgärder för att förhindra förtidig avdunstning. Om man inte gör detta kan man få diverse problem såsom sättningssprickor. Även vinden kan göra att man dunstar bort vattnet fortare. Den perfekta temperaturen är cirka åtta grader Celsius. Då härdar betongen lagom fort.
Om du är osäker på om din betongplatta tagit skada av för låga temperaturer under själva betonggjutningen så kan du testa detta genom att knacka på betongplattan med en hammare. Om betongen är spröd och knäcks sönder så är detta ett dåligt tecken. Eftersom betongen utvecklar värme naturligt under själva gjutningen så behöver man i princip bara tänka på annat än att skydda mot kylan i sig och isolera betongplattan från att frysa.

Gjuta en klack för källarplattan

När man ska gjuta en betongplatta som ska användas i källaren så finns det ett bra tips. Man vill ha en liten klack i betongplattan på vilket man ställer väggarna och på den klacken eller nedsänkningen som bildas där man ställer väggarna så kommer marktrycket göra att väggarna har någonting att fästa in till. Man gör själva klacken genom att man vid betonggjutningen fäster en träbräda i betongplattan, vilket då skapar ett avtryck när man plockar bort brädan och kvar finns alltså nedsänkning i kantbalken jämfört med den övre betongplattan. Om man ställer källarväggarna på denna klack så får dem en liten klack som då motverkar marktrycket. Väggarna står alltså fast förankrade mot betongplattan.

När kan du gå på betongplattan
Under normala omständigheter bör man kunna gå på betongplattan efter en halv dag.

Tidsåtgång:
En halv dag upp till en dag. Inklusive efterarbete för att jämna till grunden så den blir jämn och fin.
Svårighet
Detta rekommenderar jag att du tar hjälp med.
Behov av maskiner:
Betongbil. Färdig betong i betongbil lönar sig i de allra flesta fall. Saknas väg fram till huset eller om grundplattan ligger dumt till på tomten kan man “kärra ut” betongen från en betonggrop. Men då behöver man vara fler som kör kärran så utkörningen från betonggropen inte tar så lång tid. Det kan ju inte vara för långt heller när man ska köra ut betongen via kärra (på en ö till exempel). Man kan också använda en pump med slang för att transportera betongen likt en vattenslang i trädgården. När man har beställt ut en betongbil till sin byggplats där man ska gjuta en platta, pool eller vad det än är så är det viktigt att man tänker igenom hur en betongbil ska kunna komma åt att förmedla betongen från betongbilen till gjutplatsen. Det första man bör göra är givetvis att kontrollera att betongbilen når till en plats utifrån vilken man sen antingen direkt kan föra betongen till gjutplatsen eller via en förlängning där man också kan nå upp till 100m från dit man fraktar betongen.
Kostnad c:a:
Snittpris per kubik: c:a 1500 kr exklusive moms och frakt. Jag rekommmenderar att du tar höjd upp mot 2500 kr per kubik inklusive moms och frakt.
Hur mycket betong du behöver är givetvis beroende på hur stor din betongplatta är. Betongen som behövs är uppdelad på två delar. Betongplattan och kantbalken. Se artikel hur du räknar ut mängden betong till din husgrund här.

Här kan du räkna ut kostnaden för betong till din betongplatta.

Viktiga frågor vid gjutning av betongplattan:

• Kontrollera att du får rätt typ av cement/betong. Ha gärna med någon erfaren person som vet mycket om gjutning för detta steg är väldigt oförlåtande.
• Flytande betong som hälls ut för snabbt har en enorm kraft och välter lätt kantelement som är lätta. Återfyllnad är viktigt och ta det varsamt. Eventuellt kan man gjuta kantbalken först för att sedan gjuta övriga grunden om man är rädd för detta. Då blir krafterna mindre än om man gjuter allt på en gång.
• Hur långt ifrån gjutplatsen kan betongbilen köra och ställa upp sig för att tappa av betongen. Beroende på val av betongbil, pumpbil och så vidare så kan betongen transporteras upp till 100 m från betongbil till gjutplatsen. Var noga med att ange detta vid beställning av betong.

Gjuta en mindre nersänkning i betongplattan – för t.ex. ett badrum
Det finns många anledningar till att man kan vilja ha en nersäkning i betongplattan. Det vanligaste är att man vill förbereda för ett badrum inne i grunden. Så att man kan ha ett fall inne i badrummet.

Så här kan man förklara hur detta går till på byggarbetsplatsen.

• Man köper lite reglar ”2 tum 4” eller ”2 tum 3” och sätter dem på armeringen med armeringsdistanser. Dessa sätter man till en form för badrummet.
• Sedan gjuter man först innanför dessa reglar upp en bit, dock inte till den slutliga höjden man vill ha.
• Sedan när man gjuter hela plattan gjuter man även inne i detta utrymme och fyller på upp till önskad nivå inne i reglarna – då har den underliggande betongen stelnat lite och man kan då få önskad höjd inne i ”badrummet”.

En vanlig nersänkning i betongplattan för att förbereda för badrummet är 4 cm.

Här är några frågor och svar om att gjuta en nersänkning i betongplattan.

Fler frågor och svar om hur mycket betong som går åt
Här har jag samlat frågor som rör hur mycket betong som går åt. Missa inte vår kalkylator ovan.

Fler frågor och svar om olika frågeställningar vid olika betongsorter
Här har jag samlat frågor som rör frågeställningar kring vissa betongsorter och tillsatser till betongen.

Fler frågor och svar om pris på betong för betongplattor
Här har jag samlat frågor som rör hur mycket betong som går åt. Missa inte vår kalkylator ovan.

Fler frågor och svar om betong för betongplattor
Här har jag samlat övriga frågor som rör betong kring att gjuta betongplatta på mark.

Efter gjutningen av betongplattan – torktid, vattna m.m.

Betongen brinner – viktigt att hålla koll på plattan när den brinner – vattna mm
Det är viktigt att man efter betonggjutningen ger betongplattan tid att “brinna” som det heter. Tiden det tar innan denna process är klar beror på väder och cementtyp men den ska stå några veckor åtminstone. Den första veckan bör man vattna grundplattan dagligen lite grann. Anledningen är att betongplattan ska få tillräckligt med vatten hela tiden så den inte “går torr”.
Om man sedan enbart bygger ett klimatskal och inte lägger innergolv och därmed undviker att stänga inne fukten kan man i princip börja med stomresningen efter första veckan. En större betongplatta innehåller många kubikmeter vatten. Detta vatten kan vid värmeutvecklingen i samband med reaktionen med cementen , gruset och vattnet faktiskt avdunsta och därmed skapa fuktproblem om man gått på med att bygga för mycket ovanpå betongplattan för tidigt och därmed stänger inne denna byggfukt.
Frågor och svar om brinntid och liknande för betong
Här har jag samlat frågor som rör brinntid mm kring betong vid gjutning av en betongplatta på mark.
Ofta vill man börja bygga på en gång och man undrar över den typen av frågor. Det kan vara när det är ok att resa en husstomme, när ok att borra ner skruv i betongen för att fästa syll osv.

Gjuta och torka plattan på vintern
Jag får också många frågor om att gjuta en betongplatta vid ett tillfälle för att sedan låta den stå över vintern. Det man ska komma ihåg är att grunden värmer upp marken vilket förhindrar tjäle. Och utan uppvärmt hus så riskerar du att tjälen tränger ner i marken. Med isolering kan du förlänga processen det tar för tjälen att tränga ner i marken. Men detta räcker inte om det är alldeles för kallt för länge.

När det är riktigt kallt många dygn i rad behöver du dessutom tillföra värme. Det kan man göra med en betongtäckmatta. Du hittar betongtäckmattor hos din grundleverantör.

Frågor och svar om gjutning under vintern.

Betongtäckmattan förhindrar också att grunden blir förstörd om den står för länge
Om du behöver lägga plattan när det är minusgrader under natten så kan du vattna betongplattan och sedan lägga en presenning över den gjutna plattan så behålls värmen.
En presenning som klarar av att täcka 80 m2 kostar bara ett par hundra kronor. Andra alternativ är att lägga på en betongtäckmatta. Om du har överbliven cellplastisolering från betonggjutningen så lägg dit även den.

Här har jag samlat frågor som rör problem med att inte låta en betongplatta stå för länge.

Slipning eller glättning av betongplattan
Glättar gör man innan betongen härdat (brunnit) och det sker i normala fall efter max ca 2-4 timmar.
Efter ett drygt dygn kan du gå på betongplattan. Då kan du efterbearbeta betongplattans yta genom att om så behövs stenslipa betongplattan redan efter någon dag.

Tidsåtgång:

• Vattna betongplattan, helst med vattendimma, upp till en vecka och se efter det till att betongplattan inte stängs inne under ytterligare någon vecka. Det beror väldigt mycket på utetemperaturen hur mycket fukt som behöver tillföras och hur länge.

Frågor från besökare
Här är frågor från besökare relaterat till att vattna och liknande. Dvs när efter gjutningen kan du påbörja bygget, ska du vattna mm mm.

Provtryckning av golvvärmesystemet

Det är viktigt att provtrycka golvvärmen både innan och efter att man har gjutit betongplattan. Efter att betongplattan gjutits så ska enligt kommunen en provtryckning ske och du ska kunna visa upp protokoll från denna test till kommunen. Det är givetvis så att innan man gjutit betongplatta så är det så mycket enklare att rätta till misstag. Därför ska denna slutliga provtryckning alltid lyckas. Se till att inte slarva med provtryckningen innan betongen gjutits så spar du stora kostnader om någonting mot förmodan skulle gått fel när du la golvvärmen.

Tidsåtgång:

• Det tar rörmokaren max en timme att utföra detta test.

Syllar – vilken ska man ha och tips och råd

Syllen är den regel som man bygger upp väggarna med och syllarna ligger an mot betongplattan.

Övergången mellan betongplattan och övriga huset är ett av husets känsligaste områden så man ska vara noggrann med att fasaden skyddar denna del så gott det går. Vatten kan vid dåligt konstruerade fasader smita in under fasaden upp in i mellanrummet där betongen möter syllen. Då är det stor risk för fuktskador. Speciellt om man slarvar med dräneringen så blir detta ett potentiellt problem. Ett exempel är att leda ut regnvattnet direkt ut på marken så det stänker upp mot fasaden när det regnar kraftigt.

Att använda stålsyll är ett alternativ till det mer känsligare trämaterialet. Men trä har alltid använts för syllar i Sverige och de flesta byggarna fortsätter använda detta mindre fukttåligare materialet. Speciellt nu med miljöfrågan i fokus har trä fått ett uppsving.

Sylltätning viktigt
Materialet som ska skydda träsyllen från betongplattans fukt ifall denna skulle bli fuktig kallas för sylltätning. Med en betongkvalitet som har blivit alltmer tät, och därmed tar längre tid att torka ur så har detta skydd ökat i vikt.

Placering av syllen på kantbalken samt dimension på syllen

En vanlig dimension på träsyll är 45×145.

För syllens placering på kantbalken kan man ha som regel att den till 2 tredjedelar (2/3) ska monteras så den ligger ovanpå betongen. Då fördelas merparten av lasterna från väggen ner i grundens kantbalk på ett bra sätt.

Så om du har 5 cm isolering i ytterkanten av L-elementet så kan du i praktiken för en 45×145 syll lägga den längst ut i kanten av kantelementet, och du kommer ändå ha 2/3 av syllen på kantbalkens bärande delar. Har du 10 cm isolering i kantelementets ytterkant så behöver du skjuta in syllen så den hamnar mer in på kantbalken.

Frågor från besökare om syll
Här är frågor från besökare relaterat till syll.

Borra ner i betongplatta
En vanlig fråga jag får är hur djupt ner i betongplattan man kan borra.
Om din betongplatta är genomförd på standardvis så ligger armeringen mitt i plattan (betongplattan är oftast 10 cm tjock). Så 4-5cm ner ligger armeringen (armeringen har ju en diameter). Under denna ligger normalt golvvärmen. Så om du borrar max 4 cm så ska du klara dig gott o väl!

Bygga på betongplattan

Det är skönt att ha kommit hit. Nu har du en husgrund på plats och du har kommit UR MARKEN brukar jag säga.
Här har jag skrivit en artikel om att bygga på betongplattan.

Läs mer här om att bygga på betongplattan.

Frågor och svar om att bygga på betongplattan
Här är frågor som relaterar till att bygga på betongplattan

Golv på betongplatta

Det är viktigt att låta betongplattan torka ur efter själva gjutningen. Annars kan du lägga ut ditt golv eller spånskivor direkt på plattan. En annan aspekt du kan behöva tänka på är hur högt spånskiva och golv bygger. Du vill ju inte bygga höjd i onödan. Då kan en dämpande gummiduk eller liknande (som bör kunna andas så inte en tät en) vara stötdämpande.

Det är som sagt viktigt att betonggolvet / betongplattan kan andas. Lägg därför inte ut plast/byggplast. Då kan eventuell byggfukt inte ventileras ut. Det är alltid bättre att vänta längre än kortare tid när du gjutit betongplattan.

Men när plattan väl har torkat så är det inga problem att lägga golvet direkt på betongplattan.

Frågor från besökare om golv på betongplatta
Här är frågor från besökare relaterat till golv på betongplatta.

Frågor och svar om betongplatta

Jag får löpande frågor in till oss om platta på mark. Här är de frågor som är relevanta för betongplattor.

För fler frågor kring detta ämne se specifikt här.