Så gör du - steg för steg

Använd internlänkarna för att navigera i artikeln

Här kan du enkelt navigera dig fram till rätt stycke i artikeln.

Utvändig dränering en del av ett större projekt

Dräneringsprojektet görs ofta som en del i ett större projekt som ofta syftar till att göra en källare bebolig. Därför delar vi in projektet i två delar

• Utvänding del – dränering (denna artikel)
• Invändig del – gräva ur källare, isolera och golvvärme i källaren

Denna artikel handlar om den utvändiga delen enbart medans vi har skrivit en separat artikel som du finner ovan om den invändiga delen av projektet. En sak jag lärt mig genom åren med att jobba med marknära projekt är att alla kan inte inreda sin källare. Det kan vara allt från att de har otillräcklig budget, högt grundvatten, dåliga markförhållanden, tätt intill liggande berg etc etc. Ett vanligt problem är att de har låg takhöjd och vill gräva ur källaren men får stora problem pga stenar under grunden, högt grundvatten. Att gräva ur källaren är också något man ska göra med försiktighet så man inte underminerar källargrunden.

Besiktning ofta starten för en dränering

Nya husägare får ofta rekommendationen att genomföra en dränering för att besiktningen gör gällande att detta rekommenderas. Så startar väldigt många dräneringsprojekt. Man passar på och utför dräneringen i samband med att man flyttar in i huset. Annars är dräneringsprojektet relativt ostörande för de boende, bortsett från att det inte tomten inte ser så kul ut under projektets gång.

Relaterade frågor

Varför ska man dränera huset

Det är ingen naturlag att ett hus måste dräneras (eller dräneras om). Speciellt ifall du inte har några uppenbara problem och du inte ska göra en större förändring i användningen av din källare eller sutteränghus.

Men har du fuktproblem och/eller ska inreda källaren till boyta kan det vara bra att dränera husgrunden. Det är nödvändigt för hus som inte har en fungerande dränering. Annars kan källarväggen och grunden utsättas för fukt, mögel och vattenskador. Källaren som sådan kan förutom orsakande av fuktskador i källaren också skadas genom sättningar i marken och orsaka indirekta skador såsom rostskador på äldre rör och armering.

Filma och inspektera dräneringsrören

Man kan också inspektera och filma dräneringsrören för att se i vilket skick de befinner sig i.
Då gäller det dock att man har inspektionsrör ner till dräneringsrören samt att du hittar du dem. Efter att du har inspekterat rören så glöm inte plugga tillbaks dem bara för annars riskerar du frysa ner grunden (du kan dra ner kall luft på vintern annars).

Du kan också gå in och inspektera via dräneringsbrunnen. Men då det är knepigt att gå in för långt från brunnen runt hörn mm så kan du bara göra en del av inspektionen via brunnen. Men du kan ändå få en känsla för ”delar av dräneringens status”. Men lokala förhållanden kan förekomma då t.ex. en sutterängtomt som lutar kan ha olika förutsättningar, infiltrationsbeteeenden i mark mm.

Relaterade frågor

Undvik sättningar – förbered projektet väl

Genom att förbereda markens beskaffenhet, men också projektet genomförande så kan du undvika sättningar. Det händer tyvärr att dräneringsprojekt utlöser sättningar.
Du gräver ju utifrån ofta långt under betongplattans nivå. Därför bör du gräva ut kring källaren i omgångar och inte allt på en gång.

Relaterade frågor

Innan du påbörjar dräneringen

Det finns ett antal saker du bör göra innan du påbörjar dräneringen.

• Förbered dig på hur markens beskaffenhet är där du ska gräva. Det sista du vill ha är sättningar i huset och marken runtomkring när du börjar gräva.
• Tala med en specialist innan du börjar för att få råd hur dräneringssystemet ska utformas. Vänd dig till en markentreprenör, VVS firma, grundleverantör eller liknande för att få tips och råd hur du ska utforma ditt dräneringssystem. Ska rören ledas till en dräneringsbrunn (olika djup – se nedan), dräneringsdike eller ska du leda alla dräneringsrör till kommunens avloppssystem.

Ta in offert på dränering

Precis som med många andra byggprojekt är det bra at skaffa sig en helhetsbild kring vad det kostar. Ta in några offerter. Jag rekommenderar starkt att man tar in offert på arbetet och materialet för sig. Min absoluta erfarenhet är att du inte köper materialet billigare via hantverkarna. Tvärtom. Eventuell rabatt de får från leverantören tar de oftast hand om själva.

Därför ska du, som regel, försöka bryta ner materialet och arbetet. Dvs du tvingar leverantören att visa dig kostnaden för materialet. Och om du finner materialet högt prissatt, ta in en offert separat på materialet. Du finner en sådan leverantör här exempelvis.

Relaterade frågor

Vad kostar det att dränera en husgrund eller källare

Jag har gjort en kalkylator för ändamålet. Använd den så ser du hur jag tror att ditt dräneringsprojekt kommer kosta. Du finner den här.

Prisskillnaderna kan bli stora men ett normalpris för ett dräneringsarbete av cirka 100 kvadratmeter husgrund (40 löpmeter cirka) landar därmed på runt 160 000 – 280 000 kronor(Ca 4000 -7000 kronor ink moms/löpmeter). Då får du givetvis också dra av en tredjedel av dessa kostnader genom ROT-avdraget. Tänk dock på att du inte får skattelättnader för materialkostnaderna och att ROT-avdraget ger en maximal skattereduktion på 50 000 kronor per person och år.

Dränera husgrund själv eller anlita markentreprenör

Du kan antingen låta ett bolag sköta hela arbetskedjan från grävning till återställning, inklusive materialkostnader, eller dela upp arbets- och materialkostnader på flera företag och entreprenörer. Med det senare alternativet kan du även själv välja att utföra vissa arbetsmoment, som isolering och återställning. Fördelen med att låta ett bolag sköta allt är smidigheten och det faktum att du lättare vet vem du ska vända dig till om någonting går fel eller dräneringen över tid visar sig vara dåligt utförd. Ansvaret blir tydligare helt enkelt.

Om du väljer att köpa in tjänster från flera olika bolag är det viktigt att du har god dokumentation över vem som gör vad och att du tecknar garantiavtal med samtliga parter, ifall du inte skulle bli nöjd med arbetet efteråt. Nackdelen med att endast använda ett och samma bolag är givetvis att kostnaderna kan bli högre om du inte får en god och prisvärd offert. Du slipper dessutom att oroa dig över huruvida arbetet du eventuellt utfört själv verkligen håller.

Fördelarna med att bygga själv är också många – men det största anledningen är att spara pengar givetvis. Men också att du vet hur allt är gjort. Det är en stor fördel att du vet hur din källarvägg eller husgrund fungerar drääneringsmässigt. Hur går alla rören, vilka brunnar går vart, i vilket hörn ligger högsta punkten, hur faller dräneringen osv.

Säkerhet vid grävning

Se till att du tar det försiktigt när du dränerar. Det är inte helt ovanligt att en schaktvägg kan kollapsa när du gräver. Speciellt i mark med mycket sand.
Det kan vara farligt att få schaktmassor över sig. Om större delen av din underkropp fastnar i schaktmassorna så kan man faktiskt dö pga trycket.
Så använd markduken för att säkra dina schaktväggar om du vill vara försiktig.

Måste du dränera din husgrund – är det värt pengarna?

För att svara på frågan om du måste dränera om din husgrund och om detta är värt pengarna måste man besvara frågan om vad du vill använda källaren till. Om din källare i huvudsak ska användas som tvättstuga och för att förvara olika saker så är det inte säkert att investeringen varken behövs eller är värt det. Men om du är ute efter att få en torr källare som dessutom ska vara isolerad och fuktfri så är det väl värt att göra investeringen. Självklart beror också behovet av att dränera om källaren på vilka problem du upplever att du har.

Det finns ett antal tecken på att man behöver dränera källaren. Antingen kan dränering saknas eller så är den uttjänt. I båda fall behöver man åtgärda dräneringen.

• Allmänt fuktigt i källaren
• Läckage av vatten i källaren från väggarna och eller fuktiga väggar
• Vatten eller fukt kommer in från källargolvet
• Mögelproblem i källaren
• Fuktvärden över kritisk fuktnivå för golv och vägg (inte bara i källare). Har du så stora problem att fukten tränger in som vatten i källaren kan du oftast känna denna vatten med händerna. Är fuktigheten lite lägre men ändå ett problem så kolla med fuktmätare vart Ni får störst utslag.
• Konstig odör i källaren. För den känslige så kan man med rena luktsinnet känna av att det är fuktigt i källaren.
• Tungt att andas. Personer med känsliga luftrör och även fullt friska människor kan känna en viss ansträngning att andas i källare med fuktproblem.
• Om puts eller färg sitter löst och flagnar av från väggen, kan det vara ett tecken på fuktangrepp.

När du väl hittat symptomen, försök identifiera varför problemet uppkommer. Här är några potentiella orsaker som enstaka eller i kombination kan orsaka dina fuktproblem.

• Isolering:Dåligt genomförd eller obefintlig isolerad källaryttervägg. När en källaryttervägg inte är isolerad så blir källarens innervägg kall. Om då varm luft (från huset exempelvis) möter en kall vägg kan även det skapa fuktproblem. Dessutom blir givetvis källaren i sig kall. Om isoleringen då inte är kapillärbrytande kan man få problem. Vid översvämningar och liknande är hus speciellt utsatta då grundvattnet stiger om man saknar kapillärbrytande material. Då skapas det mycket stort vattentryck mot källarytterväggen. Med tryck menas att marken blir mättad på vatten och vattnet trycks in genom källarväggen. Den som har eller har haft pool vet om detta. Det gäller att hela tiden ha poolen fylld med vatten. Annars är risken mycket stor att grundvattnet tränger in i poolen. Med poolen fylld med vatten så finns det ett tryck mot poolens väggar och det håller emot grundvattnet. Samma tryck som vid poolexemplet ligger på mot källarytterväggen om vattnet tillåts vandra in till väggen på det sättet. Ett kapillärbrytande material förhindrar detta.
• Dåligt dränerat: Dåligt genomförd, föråldrad, otillräcklig eller obefintlig dränering. När en källargrund inte är korrekt dränerad så kommer vatten till slut att komma i kontakt med källarens yttervägg och då trycks vatten till slut in genom källaren.
• Fel lutning: Vattenavledningen från fasaden är inte tillfredställande utan leds förbi källarytterväggen
• Berg: Ditt hus ligger med ett berg som sluttar mot den vägg som har problem.
• Mögel och liknande spår efter fukt i källaren. Är väggarna missfärgade eller finns det saltutfällningar. Man kan oftast med blotta ögat se dessa problem men man kan också behöva göra en mögelutredning för att se om möglet är farligt.

Relaterade frågor

Tecken på mögel i källaren

Det är tyvärr vanligt med mögel i källaren. Källaren är precis som badrum och vindar speciellt drabbade. Ironiskt nog börjar ofta bevärande mögelproblem när man försöker åtgärda ett annat problem, nämligen dåligt isolerade källare. Det är ofta en ogenomtänkt och eller felaktigt isolering av källaren som problemen börjar.
Många som misslyckas med dräneringen eller tilläggsisoleringen får istället instängd fukt eller sämre ventilerad källare och det blir en bra grogrund till mögel.

Gör en snabbkoll varifrån fukten verkligen kommer

Du kan undersöka om du har fuktproblem i din källare och vilken typ av problem du har genom att göra ett test. Fäst en plastbit som är stor som 100 cm x 100 cm. Kontrollera innan du fäster plastbiten med tejp att väggen är torr. Kontrollera efter cirka 14 dagar om det bildats fukt bakom plasten mot källarväggen. Om det har bildats fukt på källarväggen bakom plasten så kommer fukten utifrån. Om det är insidan som är fuktig så kommer fukten inifrån i form av fuktig luft ofta i kombination med kalla väggar.

Hur ofta behöver man dränera

Du ska inte dränera om för sakens skull. Fungerar din dränering och du inte har några problem behöver du normalt inte dränera om. Men har du lagt ner dräneringen för mer än 25-30 år sedan bör du utvärdera om dräneringen fungerar tillräckligt bra och göra en utvärdering på ditt hus kring hur vattentransporten bort från ditt hus fungerar.

Dränera olika grundtyper – platta på mark, krypgrund eller källare

De flesta som ska dränera om ett hus har en källare, men långt ifrån alla.
Mycket av innehållet i denna artikel behandlar dränering av källare. Delar av innehållet gäller också för platta på mark.
Klicka här för att komma till stycke i artikeln som behandlar dränering av krypgrunder.
Klicka här för att komma till det stycke i artikeln som specifikt behandlar en dränering av en platta på mark.

Dränera en krypgrund

När man ska dränera en krypgrund så gäller samma principer som för betongplatta på mark. Skillnaden är att krypgrunden är extra känslig för fukt och därför är det extra viktigt att dränera husgrunden. Den extra känsligheten består av flera olika faktorer. Om krypgrunden är oisolerad så är den extra känslig för fukt då grunden inte håller värmen lika väl och den snabbare ställer om från varmt till kallt. Med andra ord fälls fukt ut enklare i dessa grunder pga detta, speciellt på sensomrarna när varm luft möter kall. En isolerad grund klarar detta bättre. Även markisolering hjälper till. Men som sagt, dränering är extra viktigt på dessa högriskgrunder (dvs oisolerade krypgrunder).

Frågor och svar om dränering av krypgrund.

Dränera platta på mark

Här kommer jag samla bra information som gäller en dränering av en betongplatta på mark. Det är två olika projekt när man avhandlar att dränera platta på mark. Dels dränering vid nyproduktion och dels dränering vid renovering.

Dränera platta vid nyproduktion

• Vill du ha info om dränering av platta på mark som del av nyproduktion, se här
• Vill du ha info om dränering av platta på mark för tillbyggnader som del av nyproduktion, se här
• Vill du ha info om dränering av platta på mark för garage som del av nyproduktion, se här

Dränera befintlig platta vid renovering
Många betongplattor som behöver dräneras är byggd med en äldre, betydligt sämre metodik än det som används idag. Ofta är de oisolerade och har problem med fukt. Idag (se ovan) byggs de med isolering och kapillärbrytande material.
Då är dränering en viktig åtgärd för att se till att grunden hålls så torr som möjligt.
Ett bra sätt att dränera betongplattan är att gräva närmast plattan och lägga en dränering där i makadam 8/16 och möjligen markduk. Du kan med fördel göra projektet i etapper så du inte underminerar betongplattan. Du skulle exempelvis kunna gräva 4 meter åt gången packa makadam mot grundens undersida, markduk sedan och dräneringsrör. Därefter fylla på med makadam.
Projektet är som synes mycket enklare för en betongplatta än för ett hus med källare.

Relaterade frågor

Skapa lutning och fall bort från huset är viktigt för dräneringen

Många tror att dräneringen är den huvudsakliga transportmekanismen för att få bort vatten från huset. Det stämmer inte. En dräneringslösning är ofta inte dimensionerad så att det kan hantera stora mängder nederbörd. Här måste fallet ut från huset föra bort den stora mängden vatten.

Lutningen bort från huset måste således vara såpass att vattnet rinner bort från huset där det tas omhand på något sätt. Det kan vara med hjälp av dagvattenbrunnar, stenkistor eller dikning. Men dräneringen är inte ensam om att hantera nederbörd.

Här är frågor jag har fått kring dränering med olika frågeställningar kring fall från huset.

Dränering utifrån med dräneringsskiva

Så mycket isolering som möjligt ska placeras på utsidan av ytterväggen mot marken. Då behåller man värmen bättre inåt och källarytterväggen hålls varmare. Det är även bra om isoleringen i dräneringsskivan ”kan andas”, dvs är diffusionsöppen som det ofta benämns.
Fördelen med det är att man då också bidrar till att inte fånga fukt i väggen vilket bidrar till en torrare miljö.

Dränering av husgrunder är ett omfattande arbete som medför kostnader i form av hantverkare och materialpaket för dräneringen av husgrunden. Detta innebär såklart också att kostnaderna för dräneringsarbetet kommer att vara högre ju mer arbetskraft du måste hyra in. Ju större del av arbetet du planerar att överlåta till fackmän, desto viktigare blir det för dig att begära in och jämföra offerter från olika byggbolag. Både arbetskostnader och materialkostnader kan sänkas rejält om du bara tar dig tid att fråga flera entreprenörer och ta in priser på material själv.
Det finns flera, mycket likvärdiga dräneringsskivor
De största är

• Isodrän
• Pordrän

Optidrain

Optidrain är sedan många år tillbaka ett välkänt varumärke när det kommer till dränering samt isolering av källarytterväggar. En anledning till varför det blivit så känt på de senaste åren är på grund av att skivan både är isolerande och väldränerad.

Det som skiljer Optidrain mot övriga dränerande skivor(BEPS) är att optidrain skivorna skyddas av den diffusionsöppna duken Optiweb vilken förhindrar vatten från att ledas ner intill huset.Ett resultat av detta är att Optidrain behåller sitt isolervärde och dessutom kan inget sediment sätta igen porerna mellan cellplast kulorna. Ytvatten ska inte ledas ner till dränering utan ska istället tas hand om på ytan med hjälp av ytdränering. Dränering ska istället fokusera på förhöjd grundvattennivå/markvatten.

Vanliga BEPS- skivor har som syfte att isolera och dränera och dess konstruktion utgörs av cellplastkulor. Var och en av dessa cellplastkulor är limmade för att hålla samman samt skydda skivorna mot vatten i ångfas inte ej kan påverka isolerförmågan.

Optidrain är en isoleringsskiva som för ögat ser ut som cellplast, dock har optidrain skivan större cellplastkulor jämfört med normala cellplastskivor vilket leder till att det finns tillräckligt med utrymme för kondensvatten att ledas ner till dräneringsledningen.
Läs mer om Optidrain hos Fuktspärrteknik!

Isodränskiva

Isodrän® är ett välkänt varumärke som är välbekant med dränering av källarytterväggar sedan många år.
Skivan har blivit populär då den både isolerar och anses vara väldränerande. Tanken är att släppa in vattnet in i skivan och sedan ska vattnet kunna rinna ner mha gravitation ner mot dräneringsbädden underst. På så sätt hålls källarväggens utsida torr.
Köp hos Beijer – klicka här

Pordränskiva

Pordrän® är även det ett välkänt varumärke som är välbekant med dränering av källarytterväggar sedan många år.
Skivan har blivit populär då den både isolerar och anses vara väldränerande. Tanken är att släppa in vattnet in i skivan och sedan ska vattnet kunna rinna ner mha gravitation ner mot dräneringsbädden underst. På så sätt hålls källarväggens utsida torr.
Köp hos Byggmax – klicka här

Applicering av markduk

När man ska dränera läggs markduken ut på schaktbotten. Sedan läggs ett tunnt lager av dränerande lager varpå du sedan lägger dräneringsröret.
För att skydda dina rör trär du sedan upp markduken längsmed din grävda ”grop” längsmed väggen. När du ska lägga ut markduken är det viktigt att duken inte ligger över dräneringsrören.
Även om markduken släpper igenom vatten så är det ett hinder. Det finns också de som hävdar att markduk kan sätta igen av små partiklar vilket försvårar för vattnet att ta sig bort från den dränerande bädden.
Det är en av anledningarna att man behöver dränera om ibland.

Här kan det vara bra att fästa markduken med någon typ av fästannordning. Det är mest för att hålla duken på plats innan du fyllt på med resterande dränerande material.
Du kan använda någon form av förankringsspik av plast för fiberduk. Du trycker fästet genom duken och in i marken. Se till att skarvarna på duken är rejält förskjutna i förhållande till varandra. Mellan 25-35 cm är bra.
Genom att applicera markduk upp längs väggarna och sedan lägga stenar uppepå markduken kan du också säkra så dina schaktvägg inte kollapsar ner på dig.

Mitt val av markduk för dränering är N2.
Läs mer om markduk och dess klassificeringar här.

Det här behöver du för att dränera källaren

Det finns olika sätt och olika system för att dränera. Därför är det svårt
I verktygsväg är det bra att ha följande när du ska dränera din källare

• Grävmaskin
• Spackel
• Putsbräda
• Spade
• Murslev
• Spackel
• Eventuell utrustning för blästring

Följande byggmaterial behöver du för att dränera din källare

• Dräneringsgrus eller annat dränerande material
• Membranskikt (även kallat membranisolering)
• Dräneringsskivor
• Tätmassa
• Cementbruk
• Flytande asfalt (många gör inte detta längre)
• Asfaltsklister (många gör inte detta längre)
• Markduk/Geotextilduk
• Dräneringsrör
• Lister
• Diverse tillbehör såsom stift och liknande för att fästa dräneringsskivan, lister mm

På vilket djup ska dräneringsbrunnen vara

Dräneringsbrunnen skall ligga på ett sådan djup att den fångar upp vattnet på ett effektivt sätt. Sedan är frågan hur vattnet ska ta sig därifrån. Om du får koppla på dig på det kommunala dagvattennätet beror på kommunen. Kontrollera med din kommun.

Hur faller dräneringen, vart är högst och lägsta punkten

Som med alla byggprojekt. Tänk millimetrar. Tänk höjd, tänk nogrannhet. Då ökar chansen att lyckas med din dränering.
Frågor som dessa blir viktiga att ställa sig.

• Vilken punkt (ofta ett hörn) är dräneringen som högst.
• Hur faller dräneringen
• Hur ska vi koppla på oss på dräneringsbrunnar mm

De olika avlopps och dräneringssystemen

Den här artikeln är stark förknippad med de olika dräneringssystemen som behövs för att ha en fullgod dränering av huset. Läs därför den här artikeln för att läsa om dessa dräneringssystem som gäller även för dränering av källargrunder. Den här artikeln fokuserar därför fortsättningsvis på de åtgärder man behöver vidta för att dränera just ett hus med källare.

Dränera om en husgrund – de olika stegen

När man har konstaterat att en källargrund behöver dräneras om så behöver man gå igenom ett antal faser. Dessa steg beskrivs i detalj nedan.

Steg 1: Välj dränerande material

Vi har skrivit en artikel om dränerande material (tvättad singel, makadam etc). Om du är osäker på vilket material som passar just dig bäst så artikeln om dränerande material.

Steg 2: Välj dräneringslösning

En av de viktigare delarna när man ska välja dräneringslösning för hus med källare är att välja rätt dräneringsskivor. Marknadsledare idag är isodrän men det finns många spännande lösningar som du bör undersöka. Kravet på en dräneringsskiva är att den

• ska isolera källaren
• ska vara kapillärbrytande eller på annat sätt hindra vatten att nå källarväggen

Dräneringsskivor som isodrän ser ungefär ut som cellplast fast de har större cellplastkulor än normala cellplastskivor. Det gör att det finns tillräckligt med utrymme för vattnet att tränga in i isodränskivan och föras bort ner i skivan. Det finns flera olika

Det som utmärker de nya dräneringsskivorna är att de har en fårad yta på bägge sidorna av cellplasten. Det gör att vattnet som når cellplastskivan leds bort i fårorna i cellplasten utan att behöva transporteras in i cellplasten. Därmed blir cellplasten kapillärbrytande utifrån sett.

Fördelar med dräneringsskivor av denna typ:
1. De isolerar bra.
2. De släpper inte igenom fukten genom skivan och håller därmed källarväggen torr.
3. Fukt som eventuellt vandrar inifrån källaren ut och möter den kapillärbrytande cellplasten leds bort via fåror i cellplasten ner till dräneringssystemet.
4. Dräneringsskivan är, precis som isodrän, enkel att montera. Vissa förespråkar en tvåskiktslösning istället för isodrän men det kräver mer arbete vid monteringen av dräneringsskivan.

Dräneringsskivan ska appliceras på källarväggens utsida, den kalla sidan.

Köp isodrän dräneringsskiva hos Beijer, klicka här

Köp dräneringsskiva i cellplast hos Byggmax, klicka här

Steg 3: Måste man dränera runt hela huset?

Du behöver inte alltid dränera hela huset på en gång. Du kan absolut dränera de mest akuta delarna först. Detta gör givetvis att du behöver ta vissa kostnader flera gånger (etableringskostnaderna). Men det kan exempelvis vara så att man vet att man ändå ska göra om trädgården om några år, ska bygga till etc vilket gör att man vill dränera i etapper.

Man kan exempelvis dränera på tre av fyra sidor av ett hus. Detta kommer avlasta din kvarvarande sida, inte försämra den mer än innan bara man är försiktig med markarbetet på känsliga ställen.I värsta fall får man dränera den sista sidan också senare. Men inte pga att de andra tre sidorna påverkar denna sida negativt utan pga att dräneringen behövs där helt enkelt.

Men man kan också göra vad du kan för att minska denna sista sidas påfrestning genom att öka möjligheten av markens avrinning bort från huset alternativt skapa taksprång eller liknande så du avlastar husets vägg så mycket som möjligt.

Här finns historiska frågor från besökare om att dränera i olika steg.

Och här har vi samlat frågor kring att dränera hela huset vs dränera bara ett par sidor.

Steg 4: Tänk igenom säkerheten och undvik sättningar

När du ska dränera din husgrunder så tänk igenom säkerheten noga. Det är dessvärre inte ovanligt att dräneringsarbeten leder till olyckor. Det vanligaste problemet som uppstår är att marken eller huset runt ”gropen” blir instabil och leder till olika typer av ras. Du kan också framkalla sättningar i huset om du inte är försiktig.

Här finns historiska frågor från besökare om sättningar efter dränering av källare.

Steg 5: Välja markentreprenör eller dränera själv

Den här artikeln (precis som den här om att gjuta betongplatta) är skriven just till dig som vill göra vissa delar själv. Det går att utföra stora delar av ett dräneringsarbete själv, om man får hjälp från grävmaskin och lastbil för att gräva ut, frakta bort jord och återfylla marken. Många husägare underskattar den stora mängd jord som faktiskt grävs upp under en dränering. Du måste till exempel även gräva under altaner och flytta dem. Stora växter som buskar måste också flyttas. Områden där det förekommer ledningar för el, vatten, avlopp och bergvärme ska grävas ut för hand.

Vid hyrning av grävare och grävmaskin kan du ofta välja mellan ett fast eller rörligt pris. I längden blir det dock ofta billigare med fast pris, eftersom grävarbetet sällan går så smidigt som man först tror, bland annat på grund av stenbumlingar i marken och svåra kabel- och rörledningar. Grävaren ska ha försäkring och ni bör skriva avtal enligt Konsumentverkets standardriktlinjer. Garanti på allt utfört arbete är viktigt och försök även att dokumentera arbetsgången med kamera, så att du har svart på vitt om någonting har utförts mindre bra.

Steg 6: Undersök kommunens förutsättningar

Alla kommuner är olika. Vissa kommuner har dimensionerat sina avloppsnät för att kunna hantera dräneringsvatten och eller dagvatten. De flesta kommuner tillåter dig inte att koppla ditt dagvatten till kommunens avloppsnät. Ta reda på förutsättningarna för just dig.

Steg 7: Undersök det kommunala dagvattensystemet

Det kommunala dagvattensystemet är gjort för att ta omhand om nederbörden som faller på vägar och alla andra ytor som möter kommunens ägor. Detta system kan vara dimensionerat för att ta omhand om ditt dagvatten. Kontrollera vad det skulle kosta om du vill koppla på dig på deras dagvattensystem om det finns en möjlighet till det. Troligen kommer du att få betala själv för eventuella rördragningar fram till tomtgräns men ibland har kommunen förståelse att det ligger i kommunens intresse att förebygga översvämningar och därför kan de ta en del av kostnaden. Kolla med din kommun så kan de svara på frågan om vilken lösning som är bäst för dig.

Steg 8: Undersök den tidigare dräneringslösningen

Många husägare ägde inte huset sist det dränerades och kanske vet de inte ens när dräneringen gjordes. Gamla dräneringssystem slammar dock igen över tid och om huset är äldre 30 år, bör husgrunden dräneras om. Det går nämligen inte att själv undersöka hur tillståndet är för ditt dräneringssystem idag. Du som husägare måste istället ta fram husritningarna, eventuell dokumentation från tidigare husägare över när man senast dränerade, och gå efter husets ålder. Givetvis bör du leta efter de symptom vi beskrivit ovan.
Detta är egentligen saker du bör kolla upp innan du köper huset.

Steg 9: Undersök tomtens beskaffenhet

Det finns många frågor som behöver undersökas gällande din tomt.

• Hur lutar din tomt
• Var kan en eventuell stenkista placeras.
• Finns det brunnar på tomten. Vad är de till för och hur är de kopplade?

Steg 10: Undersöka markens beskaffenhet

Marken bör undersökas noga innan man ger sig på ett projekt som en dräneringslösning innebär. Förhoppningsvis vet man om dessa förhållanden men ibland kan man behöva göra en grundundersökning. Marker på grus- och rullstensåsar är dränerande och då är behovet av ett nytt eller förnyat dräneringssystem ganska litet. Om ditt hus är byggt på mark med en stor andel moränjord kan du ha desto större anledning att se över husets dränering. En faktor till som spelar in är att standarden för hur dränering utförs skiljer sig lite från hur det var för cirka 30 år sedan. Idag tillverkas dräneringsrören av plast, med en vattengång inne i rören. Dräneringssystemets högsta punkt placerar man under betongplattans lägsta punkt. För 30 år sedan hade man använt en punkt på en högre marknivå.

Undersök marken speciellt där du eventuellt vill placera en stenkista.

Steg 11: Undersöka placeringen av brunnar

Som vi tidigare nämnt så spelar det en stor roll hur brunnarna är placerade och att de används överhuvudtaget. Vissa brunnar kanske har ersatts av någon ny lösning och därför inte används.

• Finns en separat dagvattenbrunn? Dagvattenbrunnen tar i såfall omhand om det vattnet som faller som nederbörd mot taket och via stuprören och (och ev annan tillrinning) når brunnen. Från brunnen är det sedan lämpligt att koppla på sig på kommunens dagvattenssystem. Det rekommenderas också att om möjligt ta omhand om dagvattnet lokalt via infiltration, exempelvis via en stenkista.
• Finns en separat dräneringsbrunn? Dräneringsrören som går längs med husgrunden samlar ihop vattnet som kommer som nederbörd eller når dräneringsledningarna via grundvattnet. Intill husgrunden eller källarväggen ska vattnet snabbt ledas bort till dräneringsledningen tack vare det dränerande materialet (singel, makadam eller liknande)
• Finns inspektionsbrunnar? Se till att du kan rensa brunnar och helst även dräneringsledningar.

Steg 12: Markarbetet – gräva nära källarvägg

Markarbetet vid dränering av en källare innebär att man tar bort icke dränerande material (matjord eller liknande) och frilägger källarens vägg. Betänk följande vid markarbetet för dränering:

• Det går att utföra stora delar av ett dräneringsarbete själv, om man får hjälp från grävmaskin och lastbil för att gräva ut, frakta bort jord och återfylla marken. Många husägare underskattar den stora mängd jord som faktiskt grävs upp under dränering. Du måste till exempel även gräva under hela altaner och flytta dem. Stora växter som buskar måste också flyttas. Områden där det förekommer ledningar för el, vatten, avlopp och bergvärme ska grävas ut för hand.
• När du frilägger källaren är det viktigt att säkra så att marken och grunden inte sätter sig.
• Beställ bortforsling av jord.

Steg 13: Viktigt att få bort asfalten med exempelvis isblästringsmetoden

Som förberedelse för dräneringen av din källare så behöver du avlägsna asfalten från källarytterväggarna.
Ett vanligt sätt att få bort kallasfalten är att använda den så kallade isblästringsmetoden.

Steg 14: Dränerande material

Längst ner i den dräneringssystemet lägger man dränerande material såsom dränerande grus. Det behövs minst tio centimeter dräneringsgrus.

Steg 15: Dräneringsrör – traditionella eller högkvalitativa

Dräneringsrören placeras ut ovanpå det dränerande materialet. Dräneringsrörens diameter bör åtminstone vara sju centimeter.
Sedan lägger man ut ytterligare ett lager dräneringsgrus på tio centimeter. På det läggs ut en fiberduk som hindrar systemet att slamma igen, genom att stoppa små partiklar att tränga igenom. Använder du ESS Drän så förespråkar de att du INTE ska använda någon fiberduk som filter. Denna sätter också igen över tid.

På duken lägger man sedan ut ett tredje gruslager. Innan man sedan återfyller med matjord, måste ännu en fiberduk placeras under, som extra skydd mot slamning.

Det finns traditionella dräneringsrör och så finns det högkvalitativa dräneringsrör. De högkvalitativa kostar på en 100 kvm hus cirka 1 900 kr mer. Det är enligt mig värt det.

Traditionella dräneringsrör använder filtreringsmetodik där de låter silt och slam komma in i röret. Då sätter röret igen över tid. Den dränerande funktionen avtar därmed efter ett antal år.

Dessa rör är som sagt lite billigare.
Köp traditionella dräneringsrör hos Byggmax, klicka här

Steg 15b: Viktigt med rätt fall/lutning på dräneringsrören

När du lägger ut dina dräneringsrör är det viktigt att du har ett fall på fem millimeter per meter (1:200).

Relaterade frågor

Högkvalitativa dräneringsrör såsom ESS Drän använder istället gravitationen för föra bort partiklar och slam. Därmed bibehålls en hög dränerande förmåga över tid. Därmed behöver man inte åtgärda sin dränering lika ofta.

Tyvärr har inte ESS drän någon återförsäljare i Sverige.

Läs mer om ESS Drän här.

Steg 16: Applicera dräneringsskivan på väggen/grunden

Nu är det dags att applicera dräneringsskivan på källarväggen.

Ska du ha markduk utanpå dräneringsskivan
Vissa dräneringslösningar har en markduk applicerad redan på dräneringsskivan. Men exempelvis isodrän har inte det. Då tillkommer steget att vid behov applicera denna fiberduk utanpå dräneringsskivan.

Steg 17: Koppla ihop dräneringssystemet

Enbart hantverkare med rätt erfarenhet och tillstånd för göra själva anslutningarna av alla rör till det kommunala systemet. Det får du inte göra själv.

Steg 18: Återfyll

Återfyll sedan med dränerande material. Det finns olika läror med att återfylla. Vissa säger att man ska använda mer täta material som återfyllnad för att undvika att vatten ovan ifrån lätt tar sig ner i marken och belastar befintlig dränering. Täta material som t.ex. sand istället för t.ex. makadam.

Det viktigaste menar jag är att marken INTE dräneringen ska ta omhand om allt vatten. Dvs ytskiktet är viktigt, se nedan.

Relaterade frågor

Steg 19: Anlägg lämpligt ytskikt

Ytskiktet ska skydda marken från nederbörd så det för bort den allra största majoriteten av nederbörden bort från huset. T.ex. marksten som lutar bort från huset.

Läs mer om det här.

Dränering och hus som ligger på eller nära berg

För dig som har hus som ligger på eller nära berg och som vill inreda din källare ska vara mycket försiktiga när du ska påbörja denna process. Jag har alltför många gånger hört från besökare, samt även nära vänner och familj som drabbats av relativt omfattande kostnader av just detta.

Detta gäller framförallt sutteränghus som är extra utsatta. Sutteränghus har den karaktäristikan att de ligger i en sluttning. Ofta ligger huset på berg som sluttar. Detta kan skapar enorma vattenflöden utmed berget när det kommer nederbörd. Och då är det viktigt som husägare att framförallt fokusera på dränering av den vägg som vätter upp mot bergssluttningen. Dräneringslösningen innebär att det inte räcker med en normal dränering utan bör kompletteras med en strategi för hur du ska avleda vattenmassorna som kan leta sig ner längsmed berget. Problemet är att berg kan ha sprickor och där letar sig vatten ner så det kan komma vatten från ställen du inte ens ser.

Jag får ibland också höra att besökare inte kan gräva så djupt så de får ner dränering i marken pga närliggande berg. Detta är dåligt och en varningssignal. Det talar för att du ska lämna din källare oinredd, eller variefall bör du ställa dig in på att projektet kan drabbas av problem längs vägen. Om du ändå vill inreda din källare och gräva dig nedåt inne i huset (dvs sänka golvet) men kan inte göra detta utvändigt så gör man så här.
Man tar en flytande gummimassa (ET massa) som man målar upp på en ny gjuten betongklack. Färgen går sedan upp även några centimeter på källarväggen. Dock ej hela källarväggen.

Pumpa bort vattnet vanligt för sutteränghus
För hus som ligger på sluttande berg, ofta kallat sutteränghus, så kan förhållandena bli så svåra att man får installera pumpar som går igång när vattenmängder är för stora.

Läs mer om pumplösningar här

Se upp för konflikt kring detta
Jag hör också om konflikter med byggare som försökt hjälpa kunder som har dessa problem. Ofta stäms byggarna på stora belopp då dräneringen inte fungerar tillfredsställande. Byggaren försöker dränera som vanligt. Men det räcker ofta inte för utsatta hus. De kan trots allt inte känna till alla Sveriges slänters vattenflöden. Det finns som sagt många problem som kan uppstå när du börjar inreda din källare för utsatta hus och du som husägare står till slut med problemet. Mitt råd: Lägg upp en tydlig strategi kring hur vattnet ska avledas innan det når din husvägg. För ingen dränering klarar att bada i vatten. Till slut letar sig vattnet in i huset. Att stämma byggare, försöka driva processer mot försäkringsbolag osv osv kan leda någonvart, men ofta står du som husägare själv med problemet är min erfarenhet. Och därmed bör du tänka efter före. En sådan lösning kan vara att anlägga dräneringsdiken ovanför huset och sedan leda detta vatten förbi huset på ett kontrollerat sätt. Det låter enkelt i teorin men kan vara rätt svårt i praktiken. Detta är ett av skälen att jag gillar plintgrunder för hus med sluttande tomt som består mestadels av berg. Då flyter vattnet under huset.

Relaterade frågor

Läckage och vatten rinner in i källaren från väggarna

Ett vanligt tecken på en otillräcklig dränering är att vatten rinner in i källaren. Då saknas dräneringen, är otillräcklig eller så ligger dräneringen inte tillräckligt djupt. Då kommer vatten kunna ta sig in i källaren via väggarna. Om huset är mycket utsatt kan en pumplösning behövas.

Pumpa bort vattnet vanligt för källare med läckage
För hus som läcker och där du redan har en enligt dig fullgod dränering så kan nästa steg vara att man får installera pumpar som går igång när vattenmängder är för stora.

Läs mer om pumplösningar här

Här är frågor och svar relaterat till vatten läckage in i källaren.

Vatten eller fukt kommer in från källargolvet

Att ha fukt under ett källargolv är aldrig ett bra tecken. Jag tycker att det tyder på att du har högt grundvatten.

Det måste inte vara så att du har ett jätteproblem. Du kan om källaren inte ska användas för permanent boende mycket väl torka ut källaren tillräckligt med en avfuktare. Men utan att ha en fullgod dränering så har vattnet troligen förutsättningar att ställa till problem även i framtiden. Även grundvattnet spelar in och frågan är har högt grundvatten går. Det är en viktig faktor när man ska bygga ett nytt hus framförallt. Om du har ett permanent problem med högt grundvatten så är det viktigt att man har en dräneringspump också som pumpar bort vattnet som når din källare.

Pumplösningar blir ofta nödvändigt

Ofta blir olika former av pumplösningar nödvändigt för lite mer komplexa hus.

Häribland kan nämnas

• sutteränghus
• hus på eller mkt nära berg där dränering inte blir fullgod pga berget
• hus med läckage in i källaren

Frågor och svar om dränering av hus där man av olika anledningar vill ha pumpar som del imdräneringslösningen.

Undvik växter nära husgrunden

Undvik också att plantera växter som buskar och träd för nära markområdet där du dränerar, eftersom rötterna naturligt söker sig till vatten. Om rötterna tränger ner i dräneringsrören kan de fullständigt förstöra dräneringssystemet. Om du ändå vill kunna odla rabatter nära husgrunden bör du välja växter med kortare rötter. Ett annat alternativ är att inte täcka över med jord på dräneringsgrusen. Ur dräneringssynpunkt är det allra bästa att inte alls använda växter eller jord kring husgrunden, utan istället lägga ut marksten eller singel som marklager.

Frågor om växtlighet mm ovanpå dräneringen.

Frågor och svar om dränering

Vi får löpande frågor in till oss om dränering. Här är de frågor som är relevanta för dränering.