Använd internlänkarna för att navigera i artikeln

Här kan du enkelt navigera dig fram till rätt stycke i artikeln.

Vad är en syll?

Syllen läggs ofta på en betongplatta och i denna fäster man väggarnas reglar.
Tidigare konstruerades/byggdes betongplattor felaktigt vilket gör att dessa betongplattor har en förhöjd risk att hållas fuktiga.
Syllar som är fuktiga ruttnar. Tidigare tryckimpregnerades dessa syllar för att tåla detta bättre.

Det har blivit en smärre katastrof skulle det visa sig då 10 000 tals hus byggdes på ett sånt sätt. Dessa hus blev sk “sjuka hus” då de avger illaluktande och farliga gaser som bildas när organiskt material blir blött och fukten torkar inte ut (ingen ventilation).

Relaterade frågor.

Symptom på dåliga syllar – dålig lukt

Ett vanligt symptom på dåliga syllar är att syllen luktar. Det är inte bara det att lukten är från och sätter sig i kläder och möbler.
Lukten kommer från tryckimpregnerade syllar som är fuktiga och som därmed avger farliga gaser (se nedan om hur farliga dessa gaser kan vara).

Här har vi samlat frågor och svar om dålig lukt från syllarna.

Är det farligt med syllar som luktar?

Det korta svaret på om tryckta syllar är farligt: Mycket troligt att det INTE är farligt för dig och dina barn.

Men för att kunna förklara om det är farligt med syllar behöver man förstå när syllarna är farliga och varför.

Det miljöfarliga och cancerframkallande tryckimpregneringsmedlet PCP (Pentaklorfenol) och andra farliga träskyddsmedel användes flitigt vid tillverkning av hus ända fram till 1980 talet. PCP förbjöds redan 1978 för användning men det tog ett antal år innan det helt slog igenom på den svenska byggmarknaden. Därför kan man återfinna “tryckta syllar” på hus byggda en bra bit in på 80 talet.

Det kan vara farligt att bo länge i ett sådant hus OM det är syllar som är impregnerade av något typ av impregneringsmedel som i sig är farligt OCH gränsvärdena för vad som är hälsovådligt överskrids. För att dessa hälsovådliga gaser ska uppkomma behöver dessutom det farliga tryckimpregneringsmedlet i träet komma i kontakt med vatten så att virket blir fuktigt och en mikrobiell aktivitet initieras. Då kan så kallade pentakloranisoler (PCA) bildas. Pentakloranisol luktar kraftigt, har en mycket säregen doft och tränger ofta in i huset och sätter sig i kläder och möbler.

Eftersom dofterna uppstår tidigare än när gränsvärdena överstigs så behöver de farliga gaserna automatiskt inte vara på farliga nivåer för att man känner en lukt. För att avgöra det bör man koppla in experter som ofta mäter fukthalten i syllen. Om denna överstiger en viss nivå så rekommenderar man att byta ut syllarna.

Jag kommer komplettera denna artikel med ytterligare länkar och resurser till forskning i ämnet då det ändå är ett problem som funnits sedan 70 talet så forskning börjar komma kring klorfenoler mm.

Här finns en länk till forskning om farligheten för människan.

Som jag skrev ovan så är det min bedömning att problemet med obehaget från lukt är betydligt större än vad hälsoproblemet i sig är.
Ingen vill gå runt och lukta mögel. För doften som dessa från dessa klorfenoler är mycket potenta och sätter sig i allt. Men ur ett hälsoperspektiv är det ovanligt att syllar är farliga.

Här kommer frågor och svar om huruvida tryckimpregnerade syllar som luktar kan vara farligt.

Rötskador vanligt på syllar och bjälklag

När man har konstant fuktiga syllar och ibland också bjälklagen på krypgrunder som överstiger gränsvärdena så är det en tidsfråga innan dessa drabbas av rötskador. För bärande konstruktioner så är detta inte bra alls. Därför rekommenderas hus med denna typ av skador att åtgärda sina hus.

Relaterade frågor

Orolig inför köpet av hus med syllproblem?

Det är emotionellt jobbigt att genomgå processen att köpa hus som har potentiella problem. Där märker jag en oro från mina besökare kring att köpa hus med syllproblem. Jag menar att dessa problem ofta överskattas. Du kan i lugn och ro ta in priser på detta. Jag kommer hjälpa till givetvis men sök också på andra ställen så du får en bra kostnadsbild och hittar entreprenörer som känns bra.

Jag tycker att man ska planera för en större renovering när man är i denna sits redan när man sätter upp budgeten för vad huset får kosta. När dessa problem tydligt framgår i besiktningen så har ju alla spekulanter möjlighet att prisa in en renovering vilket gör problemet mindre anser jag. Orkar man inte driva detta projekt så avstå hellre. Men jag menar att orkar man med renoveringen kan man göra en god affär. Sätt upp för er själva när ni, inklusive renoveringen gör en bra affär och överstig inte denna budget.
Lösningen består av

• syllbyte
• ev installation av ventgolv

Anledningen till att man kan överväga att komplettera med ett ventgolv är att en doftsmitta kan ha satt sig i olika material (t.ex. isolering) och renoverar man ändå stort hade jag gjort detta av bara farten. Ventgolvet är hängslen o livrem men trist om du sen märker att det luktar ändå.
Bäst är det om du kan dela upp projektet i två, så om doften försvinner i och med syllbytet kan du avvakta med ventgolvet. Poängen är att river man ändå upp alla golv så hade jag övervägt att lägga ventgolv samtidigt då den stora kostnaden och besväret ändå tas så att säga.

Här kommer frågor och svar om att köpa hus med problem med syllar.

Vad är kostnaden för att byta syll?

Att byta ut sin syll är dyrt om man har otur. Man kan räkna på allt mellan 1 500 kr per meter till över 2 700 för mycket jobbiga projekt för offerter jag sett, även högre ibland.

Dessutom beror det lite på hur man gör det och vilka material man använder.
Dvs det kan bero på ingreppet, hur svårt syllarna sitter till och hur långt gånget problemet är.
Beror också på när du tar in priserna. Hur stor pipeline har entreprenörerna, dvs har de mycket att göra?

Här är några frågor som relaterar till pris på syllbyten.

Är syllbyte effektivt för att bli av med doft

Att genomföra syllbyte för att bli av med oönskad doft kan vara effektivt, men inte till 100%. Ifall din syll ger ifrån sig doft kan det även förekomma doftsmitta, som gör att det trots byte kan ligga kvar en viss tid. Min erfarenhet av detta är dock att det försvinner över tid.
Det gäller också att man byter ut allt som kan ge ifrån sig doft, då det annars kan leda till att man inte blir av med problemet. Detta gör att en del som står i valet att spara en summa pengar inte gör ett fullständigt byte, som gör att man inte blir av med doften. Kan till exempel vara fall där badrum osv höjer kostnaden betydligt ifall man skulle behöva riva upp och byta.

Det är inte säkert att syllarna är det enda problemet. I tider där syllar byggdes på dåligt fuktsäkrade betonggolv så byggde man bjälklag, väggar och annat i samma veva, som på konstiga sätt innehöll tryckimpregnerat trämaterial som en del av konstruktionen.

Syllar och olika grundtyper

Beroende på vilken typ av grund du har så kan syllen ha tagit skada på olika sätt. Och renoveringsprojektet ter sig lite annorlunda också.

• Betongplatta
• Krypgrund
• Källare

Syll på hus med betongplatta

Det som händer när man får problem med syllarna på en betongplatta är att syllarna ligger mot en betongplatta som suger fukt kapillärt eller av andra skäl håller syllen fuktig. Då riskerar syllarna att skadas av röta av mögel. Speciellt om det tillförs väta hela tiden. Men som jag skrivit ovan är det träskyddsmedlet som oftast är det stora problemet. Där har felaktigt konstruerade betongplattor ofta haft historiska problem med impregnerade fuktiga syllar.
Man kan också få problem med syllarna i garage om man t.ex. spolar av dessa och vattnet letar sig in i väggen och kommer i kontakt med syllarna. Därför är det bra om man har högre sockel än golvet på garage.

Relaterade frågor

Syll på hus med krypgrund

För krypgrunder är problemet liknande de som kan uppkomma för en betongplatta. Men fuktproblem kan uppkomma även från fukten krypgrunden. Speciellt om krypgrunden inte är isolerad så kan kryputrymmet vara ogynnsamt ur ett fuktperspektiv vilket gör att grunden inte är tillräckligt varm för att klara av att hålla /binda en högre luftfuktighet. Därigenom fälls vatten ut som kondens vilket över tid kan skada syllen. Men syllen kan också ligga an mot t.ex. en lecagrund eller annat som suger fukt och på så sätt hållas fuktig.
Syllbyten är ovanligare skulle jag säga för krypgrunder än för betongplatta, men grundtypen som sådan har mer problem totalt sett än betongplattan, speciellt jämfört med moderna betongplattor som byggs bättre idag än på 70 och 80 talet.
Även bra isolerade krypgrunder får sällan dessa problem.
Syllbyten för krypgrunder är ofta en del av ta ett helhetsgrepp kring att dels byta syllar men även syftar till att få ett bra klimat inne i krypgrunden. Läs mer om att renovera krypgrunden här.

Syll på hus med källare

Vatten och fukt tränger ofta in i källaren via källarväggen och i ytterkanterna vid kantbalken. Speciellt på äldre oisolerade betongplattor. Men man har oftast inte samma problem med källare och syllar då syllarna ofta inte används mot betongplattan nere i källaren.
Därmed har oftast en källare bättre förutsättningar då avståndet från fuktig mark till organiskt material (som ligger på plan 1) oftast är högre än för krypgrunden och betongplattan.
Man har nämligen inte syllar nere i källarplanet utan där bygger man direkt mot plattan med någon form av block, och sedan applicerar man dräneringsskivor mm utanpå väggen för att förhindra vatten.

Men många dåligt dränerade hus med källare kan leda till fuktiga syllar. Är de dessutom då tryckimpregnerade så kan man få problem.

Är syllarna tryckimpregnerade?

En vanlig anledning till att byta syllar är hus som byggts där man lagt tryckimpregnerat trä på betongplattan som innehåller skadliga ämnen. När syllar som består av tryckimpregnerat trä blir fuktiga kan de börja lukta. Doften sätter sig ofta i kläderna och har en distinkt kemisk doft. Gasen som luktar kan också vara direkt hälsovådlig.

Frågor vi fått historiskt från besökare rörande tryckimpregnerat trä som syll.

Tryckimpregnerade syllar med cuprinol

En av de ämnen som syllar vanligt förekommande har tryckimpregnerats med är cuprinol. Det finns fortfarande olika medel som heter cuprinol som säljs än idag. Men dessa produkter är inte detsamma som det cuprinol som användes jättemycket fram till 70 talet och innehöll så kallade klorfenoler. Denna typ av cuprinol hette KP-Cuprinol. Bland annat har det i miljonprogrammet byggt mycket med dessa skyddsmedel och orsakat framförallt luktproblem. Huruvida detta ämne är skadligt är forskarna mycket oense om. Men klorfenoler har vartfall förbjudits som träskyddsmedel. Men den mögelliknande doft som skapas kommer från att klorfenolerna reagerar med vatten och bildar kloranisoler och tyder på andra problem i huset. Om man inte vill eller kan byta syllarna kan man ventilera bort problemet.

Läs mer om klorfenolen KP-Cuprinol här.

Frågor vi fått historiskt från besökare rörande tryckimpregnerat trä som syll.

Måste man öppna väggen för att undersöka

För att kunna mäta fuktigheten ordentligt och undersöka om syllarna är tryckimpregnerade så behöver man öppna upp nederdelen av väggarna i de delar av huset där man misstänker problem. Ofta är syllarna lagda runt hela huset men ibland kan det röra sig om en tillbyggnad eller bara en del av ett hus som har problem.

Mät fuktigheten i syllarna – gränsen går vid 17%

Se till att mäta fukten i syllen. Om man har träsyllar så ska fuktigheten i dessa vara mindre än 17%. Detta är ett vanligt problem i svenska hus så duktiga besiktningsmän vet hur man ska hitta dessa syllproblem. Mätningen görs genom att provborra i syllarna.

Relaterade frågor

Försvinner all doft efter syllbytet? Begreppet doftsmitta!

Det finns olika typer av byggmaterial och även inredning, kläder mm som kan bli doftsmittade av doften som kommer från syllarna. Det kallas för doftsmitta. Exempelvis cellplast drar åt sig viss lukt men framförallt sätter sig lukten i ull, bomull och andra typer av inredning, möbler och kläder. Det är vanligare än att cellplast skapar problem. Doftproblem med kläder och möbler försvinner helt eller delvis om man behandlar dessa material men det kan ta tid innan lukten försvinner trots tvättar. Så en viss doft leva kvar efter att man rivit ut syllarna men effekten avtar och ofta känner man ingenting efter syllbytet. Sällan är denna doft farlig om det inte är så att man missat ta bort andra delar av konstruktionen som kan ha drabbats av fukt, exempelvis olika typer av lim, andra bjälklag mm.

Står man fortfarande inte ut pga doftsmittan kan man åtgärda det med olika typer av ventilerade lösningar.

Relaterade frågor

Hur byter man ut syllen

När man ska byta syllen på huset så kan man komma åt syllarna antingen inifrån eller utifrån. För betongplatta kan man välja både och. För syllbyte av en krypgrund så är det vanligast att gå in och byta syll utifrån. Man tar en eller par meter i taget och kapar bort den cirka 10 cm av väggen nere vid golvet. Väggarna kilas upp med exempelvis 10 cm höga träbitar. Man ersätter sedan träsyllen (som är problemet) med med en ny syll, oftast en rostfri stålsyll. Under stålsyllen brukar man dessutom lägga syllskydd av plast eller tjärad papp. Sedan återställer man väggen.

Stålsyllar och syllpapp

Vill man vara på säkra sidan kan man använda icke organiska material som syll. Dvs man kan använda stålsyll. Se åtminstone till att använda syllpapp.

Tänk på att vid nyproduktion dunstar vatten upp från husgrunden under tiden betongplattan brinner. Dessutom kan syllen vara exponerad en längre tid innan klimatskalet kommit på plats. Använder man stålsyllar och syllpapp så har man garderat sig ganska väl för framtida syllproblem.

Nackdelar med stålsyll:

• Stålsyll kan skapa en köldbrygga
• Stål är ett material som inte är så enkelt att jobba med. Att kapa syllen är i sig inte så enkelt. Det gör att många drar sig från att använda den
• Priset för stål är högre än trä

Frågor vi fått från besökare rörande stålsyllar.

Kan man byta syll själv?

Ja det kan man men är ett styvt jobb och man behöver gå försiktigt fram eftersom du är inne och river i bärande delar i huset. Det du river och sliter i påverkas av både linjelaster och punktlaster. Jag rekommenderar därför att man anlitar en expert om du inte har järnkoll på ditt projekt.

Ventilerade golvkonstruktioner

En fråga vi fått är om man kan ventilera bort problemet med tryckta syllar som luktar inne i huset.
Svaret är att man tyvärr ej med hjälp av undertryck i golvkonstruktionen kan ventilera bort en doft från syllar, varken ytter eller innerväggssyll på ett tillfredställande sätt. Jag menar att den bästa lösningen är ett syllbyte. Däremot kombinerar man ofta syllbyten med ett ventgolv.

Det är också så att ett hus som en gång fått problem med syllar som luktar kan sedan drabbas av sk doftsmitta. Då sätter sig lukt i isolering och andra material och doften försvinner inte helt. Då kan ett ventgolv lindra detta rejält. Dofterna/gaserna som kommer från tryckta syllar är farliga i höga koncentrationer men luktar långt innan dessa nivåer uppnåtts.
Läs mer om farligheten kring tryckta syllar som luktar här.

Så doftsmittade material som fortfarande luktar är oftast ofarliga men eftersom lukten är där kan man ju passa på att göra sig av med dessa obehag om man ändå renoverar huset. Projekten görs ofta var för sig för att se om syllbytet räcker.

Ofta är bjälklag också problematiska

Hus som har problem med syllar byggdes samtidigt som andra problemkonstruktioner användes. Ett sådant problemområde är kreosotbehandlade bjälklag samt andra träskyddsmedel som kan orsaka problem.

Är huset väl dränerat?

En blöt grund mår alltid sämre än en torr grund när det kommer till syllproblem. Undersök därför varifrån fukten som blött ner syllen kommer ifrån. Eventuellt är grunden dåligt dränerad.

Byta syllar på en krypgrund

När det kommer till projektet så går det ofta inte att byta en syll på en krypgrund inifrån bostadsdelen på ett vettigt sätt.
Det absolut bästa är därför att byta syllarna från utsidan av huset med tanke på bristen på utrymme från undersidan.

Byta syll och samtidigt genomföra en krypgrundskonvertering

Många som har en krypgrund, och har problem med sina syllar, väljer att samtidigt konvertera krypgrunden till en betongplatta.
När du väl konverterar din krypgrund, se till att du inte gjuter in de gamla syllarna utan byter dem och ersätter dem med stålsyllar eller en gjuten klack.

Läs mer om krypgrundskonverteringar här.

Här har vi samlat frågor och svar om syllbyten för krypgrunder.

Byta syll i radhus

Det som skiljer på en villa och radhus är givetvis att du som radhusägare troligen inte är själv med problemet. Därmed kan ni eventuellt göra en upphandling tillsammans för att göra gemensam sak gentemot en byggare.
Det jag också märkt av mina frågor är att vissa kan störas av lukt från grannars syllar. Med fel drag och ventilation mm så bör det kunna uppstå. Hur man kan hålla isär vems syllar som luktar finner jag märkligt.

Här har vi samlat frågor och svar om syllbyten i radhus.

Byta syll på hjärtvägg och innerväggar

Många som har problem med sina syllar på grunder får även ibland problem med sina syllar i innerväggarna , däribland hjärtväggarna.

Här har vi samlat frågor och svar om syllbyten för hjärtväggar.

Här har vi samlat frågor och svar om syllbyten för innerväggar.

Frågor och svar om syllbyten

Här har vi samlat frågor och svar om syllbyten som relaterar till en betongplatta.