Grundläggningsdjupet är starkt förknippat med förekomsten av tjäle vilket ser olika ut i Sverige. Se kartan intill. Tjälen beror av tiden som temperaturen är under noll. Desto längre tid man har rätt förutsättningar för kyla under nollan desto djupare tränger tjälen ner i jorden.
I de områden i Sverige som har frostaktiv jord så måste husgrunden skyddas mot påverkan av tjäle. Kartan intill visar maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke.
Använd länkarna för att enkelt navigera i artikeln
Använd länkarna för att enkelt navigera i artikeln
Tjäldjup varierar över hela Sverige
Tjäldjupet varierar i Sverige från dryga metern i Skåne till över två meter i norra sverige.
Grundläggningsdjupet avser avståndet mellan grundelementets underkant till underkant av dränerande material.
Det finns ett antal parametrar som spelar in i grundläggningen och som påverkar tjälens påverkan på din grund.
- Används golvvärme (vilken temperatur)
- Tjäldjup
- Eventuell tjälisolering
- Isolering under betongplattan
- Grundvattennivån
- Anslutningar till avlopp (kommunalt avlopp)
- Hur enkelt är det att schakta. Dyra sprängningar pga berg vill man ju undvika
- markens beskaffenhet
- typ av grund
- hur varm undergrunden blir (används ex. golvvärme)
- mängd isolering i betongplatta
- mängd tjälisolering
Dessa parametrar samverkar. Så om du har varmt i huset så ökar utsläppet av värme ner i marken vilket gör att tjälen inte får fäste. Ju mer isolering du använder i betongplattan, desto mindre värme läcker ut i undergrunden.
Man undviker tjällyftning och dess påverkan på husgrunder om huset grundläggs på ett sådan nivå att de marker som är tjälfarliga inte kan frysa. Tjäle drabbar i första hand de tomter som ligger på mark som är av lera, silt och morän.
Hur grundlägger man ner till grundläggningsdjupet
Att genomföra en grundläggning ner till grundläggningsdjupet betyder att man behöver schakta bort matjord ner till detta djup. Ju djupare grundläggningsdjup desto mer arbete givetvis. Funktionen av detta är relativt komplext. Speciellt map om man använder isolering under betongplattan och om man har golvvärme. Ju mer värme som läcker ut, desto positivare för undergrundens uppvärmning, men desto högre värmeförluster. Man ska givetvis minimera värmeförlusterna, men när man dimensionerar sin grund är det viktigt att veta om dessa parametrar.
Påverkan av tjälisolering och randisolering
- Tjälen går inte lika djupt
- Du kan välja ett mindre grundläggningsdjup än du annars hade behövt
Normalt schaktningsdjup – hur tänker man
Uträkningen kan börja med hur högt från schaktbotten som de olika lagren bygger.
1) Tjockleken på det dränerande lagret (oftast 200 mm)
2) Tjockleken på cellplast (t.ex. 300 mm för en villa)
3) Tjocklek på betongen (som gjuter in armering och golvvärme – t.ex. 10 mm för en normal villa)
Ovan lager bygger således 600 mm.
Sedan drar man ifrån nedan
1) Hur hög är din grundsockel. Dvs hur högt över marken ska grunden sticka upp. En vanlig grundsockelhöjd är mellan 200 mm
Så schaktdjupet bör därmed bli: [Tjockleken på de olika lagren] – [grundsockelhöjden] = 600 – 200 = 400 mm
Tjälfarlig mark – hur din jordart påverkar din tjälfarlighet
Att vatten expanderar är bara en del av problemet. Vatten behövs och kan man dika bort vatten eller vet att grundvattenytan inte står högt så har man eliminerat en problemkälla. Men faktum är att om vi har en sandig och grusig jord där vattenytan av någon anledning står relativt högt så får vi inga extrema tjällyft. Det är i silten som tjällyften är som störst vilket beror på att jorden har en förmåga att konstant suga upp vatten kapillärt på ett optimalt sätt som när det möter en köldfron från ytan då bildar islinser inne i jorden – vid rätta förhållanden där vatten konstant leds upp mot kölden så bygger linserna på och kan trycka upp marken flera decimetrar. Det är alltså inte fritt vatten som fryser upp och ökar så mycket i volym.
Problemet många husägare har är att de har en blandning av olika jordar som gör det svårare. Man har en blandning av silt, sand och grus i olika fraktioner. Det gör beslutet kring om marken är tjälfarlig hamnar i en gråzon.
De vanligaste förekommande jordtyperna är
- olika typer av lera
- morän
- siltjordar
- sand och grus
Vi kommer löpande att utveckla denna artikel med jordarternas egenskaper och hur de påverkar dina förutsättningar för att undvika sättningar i grunden, vilket man ju alltid vill minimera risken för.
Kolla din egen mark
Det är tjänster som gör att du kan kolla saker såsom nedan, vilket summerar om din mark är tjälfarlig i sig.
- jordarter
- brunnar
- siltjordar
- genomsläpplighet i marken
- grundvatten
Kontakta mig om du vill veta hur.
Risken om du slarvar – sättningar
Men för betongplattan är det oftast äldre hus från tider då kompetensen var lägre om problemet och då man inte byggde som vi förespråkar här på hemsidan.
Normalt sätter sig först de delar i huset som är bärande och de skador man upptäcker är mer symptom på dessa. Hörnen på husen är speciellt drabbade då lasterna är höga där iförhållande till grundens möjlighet att sprida ut lasterna.
Tjäldjup och grundläggningsdjup
Vid 10 cm hög sockel betongplatta ovan mark gäller nedanstående siffror.
Golvvärme som gör att man har minst 24 grader invändigt. 300 mm isolering antas i betongplattan. Ingen tjälisolering.
Tjäldjup och grundläggningsdjup Stockholm
Genomsnittligt tjäldjup: 1,5 – 1,6 meter
Grundläggningsdjup: 0.6 meter
Tjäldjup och grundläggningsdjup Göteborg
Genomsnittligt tjäldjup: 1,2 – 1,3 meter
Grundläggningsdjup: 0.5 meter
Tjäldjup och grundläggningsdjup Linköping
Genomsnittligt tjäldjup: 1,6 – 1,7 meter
Grundläggningsdjup: 0.6 meter
Tjäldjup och grundläggningsdjup Malmö
Genomsnittligt tjäldjup: 1,1 meter
Grundläggningsdjup: 0.5 meter
Frågor och svar om tjäle och tjälisolering
Vi har historiskt fått frågor om tjäle och tjälisolering. Dessa har vi här.
