Vad menas med grundläggningsdjup? Av namnet att döma kan man höra att det är ett avstånd ner i marken.
Grundläggningsdjupet är starkt förknippat med förekomsten av tjäle vilket ser olika ut i Sverige. Se kartan intill. Tjälen beror av tiden som temperaturen är under noll. Desto längre tid man har rätt förutsättningar för kyla under nollan desto djupare tränger tjälen ner i jorden.
I de områden i Sverige som har frostaktiv jord så måste husgrunden skyddas mot påverkan av tjäle. Kartan intill visar maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke.

Använd länkarna för att enkelt navigera i artikeln

Använd länkarna för att enkelt navigera i artikeln

Tjäldjup varierar över hela Sverige

Tjäldjupet varierar i Sverige från dryga metern i Skåne till över två meter i norra sverige.

Tjäldjupet är en mycket viktig aspekt när man ska avgöra vilket grundläggningsdjup som ska användas och ifall tjälisolering är nödvändigt. Inte bara grunden tar ju skada av tjäle, även de ledningar som dras. Mycket kan motverkas genom att isolera. Ju mer isolering desto mindre grundläggningsdjup. Gäller för både grund och ledningar.
Grundläggningsdjupet avser avståndet mellan grundelementets underkant till underkant av dränerande material.
Det finns ett antal parametrar som spelar in i grundläggningen och som påverkar tjälens påverkan på din grund.
  • Används golvvärme (vilken temperatur)
  • Tjäldjup
  • Eventuell tjälisolering
  • Isolering under betongplattan
  • Grundvattennivån
  • Anslutningar till avlopp (kommunalt avlopp)
  • Hur enkelt är det att schakta. Dyra sprängningar pga berg vill man ju undvika
  • markens beskaffenhet
  • typ av grund
  • hur varm undergrunden blir (används ex. golvvärme)
  • mängd isolering i betongplatta
  • mängd tjälisolering

Dessa parametrar samverkar. Så om du har varmt i huset så ökar utsläppet av värme ner i marken vilket gör att tjälen inte får fäste. Ju mer isolering du använder i betongplattan, desto mindre värme läcker ut i undergrunden.

Man undviker tjällyftning och dess påverkan på husgrunder om huset grundläggs på ett sådan nivå att de marker som är tjälfarliga inte kan frysa. Tjäle drabbar i första hand de tomter som ligger på mark som är av lera, silt och morän.

Hur grundlägger man ner till grundläggningsdjupet

Att genomföra en grundläggning ner till grundläggningsdjupet betyder att man behöver schakta bort matjord ner till detta djup. Ju djupare grundläggningsdjup desto mer arbete givetvis. Funktionen av detta är relativt komplext. Speciellt map om man använder isolering under betongplattan och om man har golvvärme. Ju mer värme som läcker ut, desto positivare för undergrundens uppvärmning, men desto högre värmeförluster. Man ska givetvis minimera värmeförlusterna, men när man dimensionerar sin grund är det viktigt att veta om dessa parametrar.

Påverkan av tjälisolering och randisolering

tjälisolering
Genom att tjälisolera marken utanför kantelementen så får du följande effekter
  • Tjälen går inte lika djupt
  • Du kan välja ett mindre grundläggningsdjup än du annars hade behövt

Normalt schaktningsdjup – hur tänker man

schaktdjup
För att kunna jämföra med något kan det vara bra att veta hur man tänker när man räknar ut hur djupt du behöver schakta när tjäldjupet INTE påverkar. Så här tänker du.

Uträkningen kan börja med hur högt från schaktbotten som de olika lagren bygger.
1) Tjockleken på det dränerande lagret (oftast 200 mm)
2) Tjockleken på cellplast (t.ex. 300 mm för en villa)
3) Tjocklek på betongen (som gjuter in armering och golvvärme – t.ex. 10 mm för en normal villa)
Ovan lager bygger således 600 mm.

Sedan drar man ifrån nedan
1) Hur hög är din grundsockel. Dvs hur högt över marken ska grunden sticka upp. En vanlig grundsockelhöjd är mellan 200 mm

Så schaktdjupet bör därmed bli: [Tjockleken på de olika lagren] – [grundsockelhöjden] = 600 – 200 = 400 mm

Tjälfarlig mark – hur din jordart påverkar din tjälfarlighet

tjälskador
Vi får många frågor om olika jordars möjlighet att dränera en grund. Dvs förmågan att släppa igenom vatten. Om vatten inte släpps igenom och jorden har hög uppsugningsförmåga så kan marken vara tjälfarlig. Man behöver alltid ta in expertråd för att utvärdera tjälfarligheten om det är olika blandningar av mark vilket det ofta är.

Att vatten expanderar är bara en del av problemet. Vatten behövs och kan man dika bort vatten eller vet att grundvattenytan inte står högt så har man eliminerat en problemkälla. Men faktum är att om vi har en sandig och grusig jord där vattenytan av någon anledning står relativt högt så får vi inga extrema tjällyft. Det är i silten som tjällyften är som störst vilket beror på att jorden har en förmåga att konstant suga upp vatten kapillärt på ett optimalt sätt som när det möter en köldfron från ytan då bildar islinser inne i jorden – vid rätta förhållanden där vatten konstant leds upp mot kölden så bygger linserna på och kan trycka upp marken flera decimetrar. Det är alltså inte fritt vatten som fryser upp och ökar så mycket i volym.

Problemet många husägare har är att de har en blandning av olika jordar som gör det svårare. Man har en blandning av silt, sand och grus i olika fraktioner. Det gör beslutet kring om marken är tjälfarlig hamnar i en gråzon.

De vanligaste förekommande jordtyperna är

  • olika typer av lera
  • morän
  • siltjordar
  • sand och grus

Vi kommer löpande att utveckla denna artikel med jordarternas egenskaper och hur de påverkar dina förutsättningar för att undvika sättningar i grunden, vilket man ju alltid vill minimera risken för.

Kolla din egen mark

geoundersökning och berggrundkarta
Du kan kolla din egen mark via fria onlinetjänster.

Det är tjänster som gör att du kan kolla saker såsom nedan, vilket summerar om din mark är tjälfarlig i sig.

  • jordarter
  • brunnar
  • siltjordar
  • genomsläpplighet i marken
  • grundvatten

Kontakta mig om du vill veta hur.

Risken om du slarvar – sättningar

sättningar pga tjäle
Sättningar är en av mina vanligaste frågor. Det är ett stort problem för hus i Sverige att drabbas av en sättning och det beror framförallt på historiska misstag som t.ex. för ”snåla” byggherrar som byggt på dålig mark, ej pålat eller ej genomfört nödvändigt markarbete. Dvs man har slarvat med att schakta ner till rätt nivå. Speciellt för plintgrunden är att det slarvas med markarbetet. Det beror på att man måste ner till tjälfritt djup med plintarna för att inte en plintgrund ska riskera tjällyftningar. Det beror på att du inte har ett hus ovanpå som värmer upp marken.

Men för betongplattan är det oftast äldre hus från tider då kompetensen var lägre om problemet och då man inte byggde som vi förespråkar här på hemsidan.

Normalt sätter sig först de delar i huset som är bärande och de skador man upptäcker är mer symptom på dessa. Hörnen på husen är speciellt drabbade då lasterna är höga där iförhållande till grundens möjlighet att sprida ut lasterna.

Läs mer om sättningar här.

Tjäldjup och grundläggningsdjup

Vid 10 cm hög sockel betongplatta ovan mark gäller nedanstående siffror.
Golvvärme som gör att man har minst 24 grader invändigt. 300 mm isolering antas i betongplattan. Ingen tjälisolering.

Tjäldjup och grundläggningsdjup Stockholm

Genomsnittligt tjäldjup: 1,5 – 1,6 meter
Grundläggningsdjup: 0.6 meter

Tjäldjup och grundläggningsdjup Göteborg

Genomsnittligt tjäldjup: 1,2 – 1,3 meter
Grundläggningsdjup: 0.5 meter

Tjäldjup och grundläggningsdjup Linköping

Genomsnittligt tjäldjup: 1,6 – 1,7 meter
Grundläggningsdjup: 0.6 meter

Tjäldjup och grundläggningsdjup Malmö

Genomsnittligt tjäldjup: 1,1 meter
Grundläggningsdjup: 0.5 meter

Frågor och svar om tjäle och tjälisolering

Vi har historiskt fått frågor om tjäle och tjälisolering. Dessa har vi här.

  • Kan man bygga ovanpå jordvärme?
    Jag har köpt ett hus med jordvärme, vet inte exakt var slingorna går. Kan jag bygga ett orangerie med gjuten platta ovanpå slangarna? Vet ej hur djupt de ligger? Är det ok att ha odlingslådor, ha buskar eller plantera fruktträd ovanpå? Hej Stefan, Dj
    Läs mer
  • Bara jämna till marken?
    Hej Micke! Tack för en väldigt bra sida! Jag ska bygga bostadshus om 80 m2. Platsen är en lätt stenig skogsdunge. Vi behöver fälla en hel del träd. Min ingenjör säger att vi inte behöver gräva till frostfritt utan att det räcker att ta bort stubbarna
    Läs mer
  • Uterum Plintar Tjäle
    Hej! Håller på att bygga uterum på plintar. Osäker på plintdjup. Bor i närheten av Vättern, och tror att hela Hästholmen där jag bor består av gammal sjöbotten, därför mkt lerjord. Vad kan vara rimligt i plintdjup? Mvh Leif Hej Leif, Plintar ska ner
    Läs mer
  • Tjälisolera i Stockholm?
    Hej Micke Tycker du att man behöver tjälisolera ett stall/ekonomibyggnad om den kommer stå i Åkersberga (norra Stockholm)? Hej , Oftast är det viktigare att tjälisolera ett hus/stall som är sämre isolerat då huset inte värmer marken på samma sätt. Så
    Läs mer
  • Djup för betongplintar, växthus
    Hej! Vi ska bygga ett 25 kvadratmeter stort växthus. Det ska stå på en metallsockel. Underlaget är endast grus. Ingen mur eller betongplatta. Trädgården är ute på åkern. Hur djupt ner behöver plintarna gå?? Tack! Hej Camilla, Plintarna måste ner till
    Läs mer
  • Randisolering byggnorm
    Finns det nån byggnorm gällande randisoleringen? Har byggt hus via Skidstahus. Deras grundläggare använder sig av Albabalk och har enbart isolerat hörnen med 2 1200×600 dvs 1 skiva åt varsitt håll å hörnet. Jobbar i entreprenadbranchen och anser
    Läs mer
  • Tjälisolering hur brett är lämpligt
    Hej Micke, Vilken otroligt bra sida, mycket tips på den. min fråga. Jag ska bygga en attefall 6*4 meter med en platta på marken. Jag har pratat med byggaffärer ex el-bygg medmera och får svar att det räcker med 10 cm tjock och 60 cm ut och extra 60 c
    Läs mer
  • Isolering utanför grund
    Hej Vi bor i de norra delarna av Sverige , närmare bestämt Umeå. Vi har pratat med olika parter (hantverkare men även en kille på vår lokala byggmaterialhandel) och de säger att vi ska lägga isolering utanför grunden för att det skulle vara bra för g
    Läs mer